Under 2015 ökade antalet nya asylsökande till Sverige snabbt. Asylansökningarna kulminerade under oktober och november när Sverige tog emot 35 000 på en månad, vilket fick regeringen att tillsammans med delar av oppositionen att fatta beslut om åtgärder för att skapa ”ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och dämpa kostnadsökningarna..:”. Förutom ändrade lagar och regler har flera myndigheter under 2015 och 2016 fått nya uppdrag kopplat till den framtida etableringen och integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden.
Denna rapport utgår från de förväntade framtida integrationsutmaningarna och ska utgöra en omvärldsanalys med fokus på vilka möjligheter som finns för Socialfonden att bidra till att möta dessa utmaningar. Uppdraget har tre huvudsyften:
- Analysera kunskapen om vilka de huvudsakliga utmaningarna för nyanlända är, när det gäller etablering och integration och hur de nyanländas utmaningar beror av och varierar med skillnader mellan män och kvinnor, etniskt ursprung, funktionsvariationer, könsidentitet eller sexuell läggning.
- Kartlägga och analysera pågående insatser för att främja integrationen för nyanlända hos och i vilken grad dessa insatser utgår från och/eller särskilt adresserar eventuella individuella variationer med utgångspunkt i kön, etniskt ursprung, funktionsvariation, könsidentitet eller sexuell läggning.
- Diskutera och lämna förslag på hur Svenska ESF-rådet kan utveckla sin roll i att underlätta etableringen för nyanlända, särskilt genom att tydligt utgå från ESF-rådets uppdrag att integrera de horisontella principerna.
Trots en hög sysselsättningsnivå så finns betydande utmaningar när det gäller utrikes föddas och nyanländas integration på arbetsmarknaden. Utmaningarna består i:
- Ett av Europas högsta sysselsättningsgap mellan inrikes födda och utrikes födda.
- Tiden det tar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden är längre i Sverige än i många andra länder.
- När man väl etablerar sig så är utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden relativt svag och osäker.
- Utmaningarna är över lag större för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män, även om männens ställning på arbetsmarknaden är mer konjunkturutsatt än kvinnors.
Många olika faktorer avgör nyanländas möjligheter att etableras sig på arbetsmarknaden. Det är vanligtvis frågan om en kombination av individernas egenskaper och strukturella förhållanden. I många fall samspelar de individuella och strukturella förhållandena också.
