25-030-S01 - Vägen framåt - ett arbetsliv för alla

Projektet Vägen framåt – ett arbetsliv för alla syftar till att skapa nya och hållbara vägar till arbete och studier för personer som idag lever med aktivitetsersättning, sjukpenning i särskilda fall eller försörjningsstöd. Denna målgrupp består av kvinnor och män över 25 år med psykiska, kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar, ofta kombinerade med begränsad utbildning, liten eller ingen arbetslivserfarenhet samt en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. I dagsläget riskerar alltför många i denna grupp att fastna i livslångt bidragsberoende och socialt utanförskap, trots att de både har förmåga och vilja att närma sig arbetslivet om de ges rätt stöd. Projektet tar sin utgångspunkt i denna problematik och vill bidra till både individens egen utveckling och samhällets behov av att ta tillvara på kompetens som idag inte används.

Enligt Försäkringskassans statistik hade i augusti 2025 drygt 31 000 personer aktivitetsersättning i Sverige, varav mer än 80 procent hade en psykiatrisk diagnos. Många har även andra funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska svårigheter, intellektuell funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar. Den gemensamma nämnaren är att dessa personer står långt från arbetsmarknaden, och ofta har de erfarenheter av misslyckade arbetsförsök bakom sig. Forskning visar att endast en liten andel går vidare till arbete eller studier när aktivitetsersättningen upphör. I själva verket hamnar många i ett vakuum när ersättningen upphör, andra stödformer faller bort och individen hamnar i ett institutionellt ingenmansland, där ingen aktör har ett tydligt ansvar. Detta skapar passivitet, förlorad framtidstro och ett allt starkare utanförskap.

Problemen är emellertid inte bara individuella utan även strukturella. Arbetsmarknadssystemet är inte anpassat för att inkludera denna målgrupp. Myndigheternas uppdrag är otydliga och bristen på samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommuner och vården leder till att många människor hamnar mellan stolarna. Regelverk och ersättningssystem riskerar att skapa inlåsningseffekter, där individen förlorar ekonomisk trygghet om hen försöker ta steg mot arbete. Arbetsgivare å sin sida saknar ofta kunskap, resurser eller incitament för att anställa personer med funktionsnedsättning. Sammantaget innebär detta att en stor grupp människor med arbetsförmåga aldrig ges möjlighet att prövas mot arbete eller studier.

Projektet vill ändra på detta genom att erbjuda individanpassade, samordnade och arbetslivsnära insatser. Metoden som används är Supported Employment som bygger på principen att människor lär sig bäst och utvecklar sin arbetsförmåga i verkliga miljöer, inte i långvariga förberedande verksamheter. Det innebär att deltagarna tidigt matchas mot arbetsgivare eller utbildningsanordnare och får stöd direkt på arbetsplatsen eller i utbildningssituationen. Stödet är flexibelt, anpassas efter individens behov och ges så länge det behövs.

Projektet omfattar 75 deltagare under en treårsperiod. Varje deltagare får en individuell kartläggning av sina styrkor, intressen och behov, som ligger till grund för en gemensam plan. Redan inom den första månaden ska deltagarna påbörja kontakt med arbetsgivare eller utbildningsanordnare. En central del är arbetsprövning i reguljära miljöer, där arbetsförmågan kan bedömas och utvecklas i praktiken. Deltagarna erbjuds även kompletterande stöd, exempelvis kortare utbildningar, språkstöd eller socialt/psykologiskt stöd vid behov.

Samtidigt byggs en samverkansmodell upp mellan de viktigaste aktörerna, Försäkringskassan, Örebro kommun, Fontänhuset och Stiftelsen Activa. Modellen innebär gemensam planering, regelbundna avstämningar och tydliga roller och ansvar. Syftet är att minska dubbelarbete, undvika informationsglapp och skapa en långsiktig struktur som kan implementeras i ordinarie verksamheter. För Försäkringskassan kan det innebära mer träffsäkra arbetsförmågebedömningar och möjliggöra kortare handläggningstider. För kommunen innebär det minskade försörjningsstödskostnader och stärkt arbetskraftsförsörjning. Fontänhuset får en tydligare brygga mellan social återhämtning och faktisk etablering i arbete eller studier. Activa stärker sin roll som metodutvecklare och samverkansaktör.

Projektets mål är att 75% av projektets deltagare ska genomföra arbetsprövning i reguljära miljöer och ta konkreta steg mot arbete eller studier, alternativt få sin arbetsförmåga klargjord. På organisationsnivå ska berörda aktörer utveckla en fungerande samverkansmodell runt individen. På samhällsnivå ska projektet bidra till minskat bidragsberoende, ökad inkludering och bättre kompetensförsörjning.

De horisontella principerna är integrerade i projektet från start. Jämställdhet säkerställs genom könsuppdelad statistik. Tillgänglighet garanteras genom analyser av arbetsplatser och anpassningar efter individers behov. Icke-diskriminering hanteras genom utbildning i bemötande och ett aktivt arbete mot stigma, särskilt kring psykisk ohälsa. Hållbar utveckling säkerställs genom att modellen implementeras i ordinarie verksamheter och bidrar till långsiktig social hållbarhet.

För att säkerställa kvalitet och lärande följs projektet upp med både interna och externa metoder. En extern utvärderare anlitas för att mäta resultat på individ-, organisations- och samhällsnivå. Resultaten dokumenteras och sprids regionalt och nationellt genom seminarier, konferenser och rapporter. Ett särskilt fokus ligger på att skapa lärande exempel som kan påverka policyutveckling på nationell nivå.

Projektet ser även ett värde i internationellt samarbete. Genom att delta i europeiska nätverk och göra studiebesök hos aktörer som arbetar med SE/IPS i andra länder.

I ett större perspektiv representerar projektet en förändringsresa – från passiv ersättning till aktiv försäkring, från stuprör till samverkan, från kortsiktiga projekt till långsiktigt hållbara strukturer. Genom att sätta individen i centrum och kombinera praktiskt stöd med systemförändring vill projektet skapa en ny väg framåt för en målgrupp som alltför länge har hamnat i skuggan av arbetslivet.

Den långsiktiga nyttan är dubbel. För individen innebär projektet en möjlighet till egen försörjning, ökad självkänsla och delaktighet i samhällslivet. För arbetsgivare och samhälle innebär det tillgång till en arbetskraftsresurs som kan bidra till att minska kompetensbristen, särskilt inom bristyrken. För välfärdssystemet innebär det en minskad belastning på försörjningsstöd och socialförsäkringar, samtidigt som effektiviteten i myndigheternas arbete ökar.

Sammanfattningsvis är Vägen framåt – ett arbetsliv för alla, ett projekt som förenar individens behov med samhällets utmaningar. Genom att erbjuda individanpassat stöd, bygga hållbara samverkansstrukturer och sprida kunskap vill projektet bidra till ett mer inkluderande arbetsliv och ett mer effektivt välfärdssystem. Det handlar om att ge människor en chans att prövas och utvecklas i verkliga miljöer – och om att skapa ett samhälle där alla, oavsett funktionsförmåga, har en plats i arbetslivet.