Projekt
I Skåne finns stora utmaningar när det gäller arbetslöshet och social inkludering. Under sommaren 2024 var arbetslösheten 9,1 procent i regionen att jämföra med 6,8 procent i hela Sverige samtidigt som sju av de tio kommuner med högst arbetslöshet i Sverige ligger i regionen. 80 procent av de arbetslösa i regionen tillhör grupper med svag konkurrenskraft. Det handlar framförallt om utlandsfödda kvinnor, unga lågutbildade som saknar gymnasiekompetens samt personer som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.
En fjärdedel av invånarna i regionen tillhör riskkategorin för fattigdom eller social utsatthet, vilket är högst i riket samtidigt som förhållandena på arbetsmarknaden i Skåne lett till en allt ökad ohälsa, i synnerhet bland unga, och en tilltagande segregation.
När utmaningarna är stora i regionen och när de begränsade ekonomiska resurserna påverkar den offentliga sektorns utrymme och möjligheter, ökar kraven på samverkan mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer för att stödja sociala innovationer som utifrån nya idéer och lösningar kan höja kvalitén och förbättra regionens tjänster och stöd till de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden.
Framförallt visar rapporter på den stora potential som finns att fördjupa samverkan mellan civilsamhället och regionen för att ge idéburna aktörer större förutsättningar att bidra till Skånes samhällsutveckling. Civilsamhället spelar en viktig roll i innovationssystemet och för möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle. Det finns dessutom en lång tradition och ett stort engagemang inom civilsamhället att utveckla innovativa lösningar på samhälleliga behov.
Det finns en regional överenskommelse om samverkan mellan idéburen och offentlig sektor som syftar till att aktörerna i Skåne tillsammans ska kunna identifiera och föreslå lösningar på samhällsutmaningarna. Trots överenskommelsen är dock stödet för sociala innovationer i stort i regionen fortfarande fragmenterat, inte minst mellan samhällssektorerna, med behov av ökad samordning och struktur på regional nivå.
Ett incitament till att få till stånd en regional plattform, ett tydligare samordnande ansvar för kommunernas/regionens samverkan med sociala företag och i grunden ett nytänkande kring hur man kan underlätta social innovation inom social- och arbetsmarknadsområdet, finns nu i samband med den nya socialtjänstlag som ska träda i kraft under sommaren 2025.
Lagen kommer att innebära en omfattande förändring av socialtjänstens arbete. Bland annat blir socialtjänstens uppdrag att arbeta mer med förebyggande insatser och i betydligt högre omfattning arbeta i samverkan med det omgivandet samhället för att förebygga långtidsarbetslöshet och motverka risker för utanförskap. Dessutom utreder regeringen en aktivitetskravsreform som, i ett led i arbetet att få fler i jobb, kommer att innebära en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter på heltid för de personer som uppbär försörjningsstöd.
Eftersom Skånes kommuner inte kommer att klara av arbetet själva finns det möjligheter att inom ramen för en regional plattform i Skåne arbeta med frågor som rör hur en mer systematisk samverkan mellan kommuner och aktörer som arbetar med sociala innovationer, inte minst inom civilsamhället, kan utvecklas med fokus på centrala utmaningar som rör arbetsmarknad och social inkludering.
Mot bakgrund av dessa förhållanden genomför Coompanion Skåne, tillsammans med Nätverket Skåne och i brett samarbete med aktörer från olika samhällssektorer, projektet Socialt Innovationscentrum Syd med mål att utveckla och etablera en plattform för sociala innovationer inom arbetsmarknadsområdet i Skåne.
Projektet genomförs i samarbete med ett stort antal lokala, regionala och nationella aktörer i form av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skånes kommuner, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet Nordöstra Skåne, Marie Cederschiöld högskola, Lunds universitet, Malmö universitet, Skoopi, Manpower Matchning, ABF, Medborgarskolan, Rosengård Fastigheter, kommuner i Skåne samt andra aktörer inom regionens civilsamhälle och näringsliv.
Syftet är att satsningen ska utmynna i en för Skåne anpassad och framförallt hållbar plattform med uppdrag att samordna ett regionalt system för social innovation med fokus på utmaningar som rör arbetslöshet och utanförskap för de mest prioriterade grupperna. En plattform som är tänkt att arbeta på olika nivåer och med olika behov för att koppla samman aktörer från samtliga samhällssektorer för att möta aktuella utmaningar. Avsikten är att inom ramen för plattformen kunna erbjuda såväl strukturellt som operativt stöd till både regionala myndigheter, kommuner, idéburna organisationer och enskilda sociala företag.
Projektet omfattar också insatser i och för medverkande kommuner som grund för hur de lokalt kan testa och utveckla sociala innovationer i relation till bl a den nya socialtjänstlagen och aktivitetskravsreformen som kan underlätta utvecklingen av socialt innovativa stödjande och förebyggande insatser för långtidsarbetslösa som omfattas av kommunernas socialtjänst.
För att skapa förutsättningar för att projektet ska resultera i en välförankrad permanentad regional plattform bygger processen på en för projektet specifikt anpassad/utvecklad modell för samverkan kring sociala innovationer. Insatserna genomförs under ledning av processledare från Coompanion Skåne och Nätverket Skåne samt forskare från akademin.
Modellen används som ett arbetsredskap under projektet för att göra det möjligt att skapa en samsyn bland aktörerna i regionen om vad som krävs för att utveckla en regional plattform och vad ett sektorsamarbete kring sociala innovationer inom arbetsmarknadsområdet ska leda till i praktiken. Processen ska också bidra till att fokus flyttas från insatser och aktiviteter till resultat och effekter med en starkare betoning på vad som ska uppnås för de prioriterade grupper i Skåne som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Projektet använder även förändringsteori som metod för att kunna stödja kommuner att ta fram gemensamma metoder för effektutvärdering. Syftet är att stödja kommunerna att genom en förändringsteori tillhandahålla en färdplan för de kommunala arbetsmarknadsinsatser som syftar till att skapa positiva samhällsnyttiga effekter för de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden.