Projekt
Projektet tar sin utgångspunkt i den omfattande och ökande ohälsan i arbetslivet, särskilt i kommunal sektor, där sjukfrånvaron är ett stort och komplext problem med allvarliga konsekvenser på flera nivåer. På individnivå påverkar sjukskrivning livskvalitet, ekonomi och relationer. På organisatorisk nivå leder den till ökade kostnader, svårigheter att bemanna, ökad belastning på kollegor och minskad attraktivitet som arbetsgivare. På samhällsnivå påverkas välfärdens förmåga att leverera vård, omsorg och service till medborgarna.
Problembilden är särskilt tydlig inom kvinnodominerade verksamheter som vård, skola, omsorg och förskola. Dessa verksamheter präglas ofta av hög arbetsbelastning, otydlighet i uppdrag, brist på återhämtning och otillräckligt organisatoriskt stöd – faktorer som samspelar och bidrar till ohälsa. Projektet identifierar att det finns ett behov av att arbeta både strategiskt och långsiktigt med organisatoriska och strukturella orsaker till sjukfrånvaro, samtidigt som man genomför insatser på individnivå.
Vidare lyfter problemanalysen att arbetet med arbetsmiljö och hälsa ofta är fragmenterat, reaktivt och otillräckligt integrerat i styrning och ledning. Det saknas stödjande strukturer för reflektion, prioritering och lärande i vardagen. Trots att det finns mycket kunskap och god vilja hos både chefer, HR och medarbetare saknas ofta systematik, gemensamma arbetssätt och möjlighet att anpassa insatser till lokala förutsättningar.
Slutligen betonas att jämställdhet är en avgörande aspekt av problemet. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män, och kvinnor arbetar i högre grad i miljöer där arbetsmiljörisker tenderar att vara mer osynliga och underorganiserade. Projektet identifierar därför ett behov av att förstå och synliggöra könsspecifika villkor i arbetsmiljön och att utveckla arbetssätt som tar hänsyn till dessa.
För arbetsgivaren medför sjukfrånvaro höga kostnader, ökad administration och svårigheter att upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Kollegor får ta över arbetsuppgifter, vilket leder till ökad belastning, sämre arbetsmiljö och i förlängningen risk för ytterligare sjukskrivningar. Detta kan skapa en negativ spiral där arbetsplatsen successivt försvagas.
På samhällsnivå påverkar hög sjukfrånvaro välfärdens funktionsförmåga. När personal saknas i skola, vård och omsorg drabbas brukare och medborgare direkt – i form av försämrad service, minskad kontinuitet och sämre kvalitet. Detta underminerar tilliten till välfärdssystemet och riskerar att förstärka sociala ojämlikheter.
Även kompetensförsörjningen påverkas allvarligt. Höga sjukskrivningstal och hög personalomsättning försvårar rekrytering och gör det svårare att behålla erfaren personal. Det i sin tur påverkar arbetsplatsens stabilitet och långsiktiga utveckling.
Projektet Reviva syftar till att minska sjukfrånvaron i kommunal sektor – med särskilt fokus på vård, omsorg, skola och förskola, där sjukskrivningstalen är som högst och majoriteten av de anställda är kvinnor. Projektet har sin utgångspunkt i väl belagd kunskap om att sjukskrivning inte enbart är ett individrelaterat problem, utan en konsekvens av organisatoriska, strukturella och arbetsmiljömässiga förhållanden.
Projektet samlar fyra kommuner; Falun, Borlänge, Gagnef och Säter. Tillsammans utgör dessa kommuner en organisatoriskt diversifierad grupp, vilket möjliggör testning av metoder i olika kontext och med varierande lokala förutsättningar.
I Falun kommer man att fokusera på att involvera medarbetarna i ett systematiskt arbete med fokus på enheternas friskfaktorer. I Gagnef har man identifierat enheter med hög sjukfrånvaro och beslutat om olika åtgärder beroende av sjuktal. I projektet Reviva kommer Gagnef koncentrera arbetet till de enheter som har mellan 10-18 procents sjukfrånvaro. I Säter fokuserar man på individanpassade rehabiliteringsinsatser som identifierats via information från en förstärkt sjuk- och frisktjänst. Borlänge kommun har identifierat ett behov av metodstöd för övergång till arbete varför man i projektet kommer att utveckla en metod som ska underlätta återgång till ett hållbart arbetsliv.
Projektets övergripande mål är att identifiera, pröva och utvärdera arbetssätt och modeller som kan bidra till att minska sjukfrånvaron och samtidigt stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Målgruppen består i första hand av medarbetare inom vård, omsorg och barnomsorg. Även chefer, HR-funktioner, fackliga företrädare, och andra nyckelpersoner som har mandat och möjlighet att påverka organisatoriska förutsättningar ingår i målgruppen. Genom kompetenshöjande insatser, reflektion och verksamhetsanpassad utveckling ska dessa aktörer ges verktyg för att bedriva ett mer strategiskt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.
De metoder som används i projektet vilar på forskning och beprövad erfarenhet inom arbetsmiljö, ledarskap och sjukskrivningsprevention. För att säkerställa att insatserna utgår från kunskap om vad som skapar och främjar hälsa i arbetslivet tar projektet stöd i etablerade teoretiska metoder. Fokus ligger på att omsätta det som inom forskningen påvisats gångbart till praktiskt användande i varje verksamhets kontext.
Metoderna inkluderar bland annat strukturerade risk- och friskfaktoranalyser, analys av sjukfrånvarodata, reflektion kring organisatoriska förutsättningar, samt utveckling av lokalt förankrade verktyg för prioritering, uppföljning och lärande. Arbetet integrerar ett jämställdhets- och genusperspektiv genom hela processen, bland annat genom att synliggöra könsspecifika riskmönster och skilda förutsättningar.
Syftet är att inte enbart genomföra enstaka insatser, utan också att bidra till ett långsiktigt förhållningssätt till organisatorisk hälsa som kan förankras i ordinarie struktur och styrning.
En central del av projektet är att undersöka vad som fungerar, för vem, i vilken kontext och varför. Genom att pröva modeller i flera kommuner och verksamheter, med olika organisatoriska förutsättningar, skapas kunskap om hur arbetsmiljöinsatser kan anpassas och skalas. Utvärderingen sker både internt och externt och bygger på principerna för lärande utvärdering, där uppföljning sker kontinuerligt och används aktivt i det löpande utvecklingsarbetet.
Det långsiktiga målet med projektet är att skapa hållbara strukturer och arbetssätt för att minska sjukfrånvaro, förbättra arbetsmiljön och stärka kompetensförsörjningen inom kommunal sektor. Genom att utveckla arbetsplatser där människor ges möjlighet att må bra, utvecklas och stanna kvar över tid, stärks kommunernas förmåga att attrahera och behålla personal i en tid av ökande rekryteringsutmaningar.
De resultat och slutsatser som projektet genererar hoppas vi ska vara användbart för samtliga verksamheter i de kommuner som deltar i projektet, tillika övriga kommuner i regionen och resten av landet.