25-051-S07 – Individuella möjligheter - progression mot arbete

Sammanfattning

Projektet Individuella möjligheter – progression mot arbete syftar till att stärka möjligheterna för personer i Mora kommun som står långt från arbetsmarknaden att närma sig arbete eller studier. Målgruppen består av individer i åldern 16–65 år med psykisk ohälsa och/eller komplex problematik, som i dagsläget inte nås av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, trots att många har en viss arbetsförmåga.

Problemformuleringen tar sin utgångspunkt i ett identifierat samverkans- och genomförandeglapp mellan olika aktörer. Kartläggningar visar att målgruppen ofta har kontakt med flera verksamheter, såsom psykiatri, Försäkringskassan och kommunens arbetsmarknadsenhet, men att insatserna sker parallellt utan en gemensam operativ struktur och tydlig målbild mot arbete. Detta leder till att individer riskerar att bli kvar i ersättningssystem eller passivitet under lång tid, trots att arbetsförmåga finns.

Problemet förstärks av faktorer på flera nivåer. På individnivå handlar det om psykisk ohälsa, låg självtillit och långvarig frånvaro från arbetslivet. På organisationsnivå saknas en gemensam struktur för samordnat arbete, och på strukturell nivå bidrar uppdelade ansvar mellan myndigheter till att helhetsansvaret för individens arbetslivsinriktade rehabilitering blir otydligt. Sammantaget riskerar individer att hamna mellan olika system, vilket försvårar deras väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Konsekvenserna är omfattande. För individen innebär det ökad risk för långvarigt utanförskap, försämrad psykisk hälsa och minskad livskvalitet. För samhället innebär det ökade kostnader för ersättningssystem och vård, samtidigt som arbetskraftsresurser inte tas tillvara. För arbetsmarknaden innebär det att personer med arbetsförmåga inte ges möjlighet att bidra till kompetensförsörjningen.

Projektets övergripande mål är att skapa en tydlig och hållbar progression mot arbete eller studier genom ett samordnat, individcentrerat och arbetsinriktat arbetssätt. Konkret innebär detta att minst 75 procent av deltagarna ska visa positiv utveckling i sin progression, minst 50 procent ska gå vidare till arbete, studier eller subventionerade anställningar, och att samtliga deltagare ska ha en individuell plan och få stöd anpassat efter sina behov. Projektet har även mål kopplade till jämställdhet, bland annat att deltagare ska bredda sina yrkesval bortom traditionella könsmönster.

För att uppnå dessa mål etableras en integrerad samverkansmodell mellan Mora kommun (projektägare), Region Dalarna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projektet bygger vidare på den befintliga samverkansstrukturen Mottagningsteamet – En dörr in, men kompletterar denna med en operativ funktion där aktörerna arbetar närmare varandra i det dagliga arbetet med deltagarna.

Den centrala metoden i projektet är IPS (Individual Placement and Support), en evidensbaserad metod för arbetsrehabilitering för personer med psykisk ohälsa. IPS utgår från att arbete är målet från start och att individen ska få stöd att snabbt komma ut i arbetslivsnära sammanhang, samtidigt som stöd ges parallellt med vård och andra insatser. Detta skiljer sig från traditionella stegvisa modeller där individen först ska bli “arbetsredo”.

Som komplement används BIP-dialog (Beskæftigelses Indikator Projektet), ett strukturerat dialog- och uppföljningsverktyg som stödjer deltagarens egen reflektion kring exempelvis motivation, arbetsidentitet och tilltro till den egna förmågan. BIP används både som ett stöd i det individnära arbetet och som ett verktyg för att följa progression över tid och utveckla projektets arbetssätt.

Projektets tillvägagångssätt bygger på individnära och parallella insatser. Varje deltagare genomgår en kartläggning som ligger till grund för en individuell plan. Därefter erbjuds kontinuerligt stöd genom coachning, arbetsgivararbete, matchning mot praktik eller arbete samt stöd på arbetsplats. Kontakten med arbetsmarknaden påbörjas tidigt i processen och sker i nära dialog med arbetsgivare. Stödet fortsätter även efter att deltagaren påbörjat arbete eller praktik, vilket skapar förutsättningar för hållbara etableringar.

Samverkan är en central del av projektet. Genom regelbunden dialog och gemensam planering säkerställs att insatser från olika aktörer samordnas och sker parallellt utifrån individens behov. Detta möjliggör en sammanhållen rehabiliteringsprocess där arbetslivsinriktade insatser integreras med vård och andra stödformer.

Projektet integrerar även horisontella principer i hela genomförandet. Jämställdhet säkerställs genom könsuppdelad uppföljning och analys samt genom aktiva insatser för att bredda deltagarnas yrkesval. Tillgänglighet säkerställs genom individanpassade insatser, flexibla mötesformer och anpassad kommunikation utifrån deltagarnas kognitiva och psykosociala förutsättningar. Icke-diskriminering integreras genom normmedvetet arbetssätt, breddad rekrytering och kontinuerlig analys av vilka grupper som nås av insatserna.

Genom kombinationen av evidensbaserad metod, individnära stöd och integrerad samverkan skapar projektet förutsättningar för att en målgrupp som idag står utanför arbetsmarknaden kan göra stegvisa och hållbara förflyttningar mot arbete eller studier. Samtidigt bidrar projektet till att utveckla mer effektiva och samordnade arbetssätt, vilket ger förutsättningar för långsiktig implementering i ordinarie verksamheter och därmed en bestående effekt även efter projektets slut.