Projekt
Projektet utgår från en problemformulering som fokuserar på att motverka den ökande avfolkningen i Västerbottens gles- och landsbygd. Statistik visar att fler människor flyttar från mindre kommuner än som flyttar in, trots en positiv invandring. De flesta nyinflyttade bosätter sig i Umeå eller Skellefteå, medan mindre orter tappar befolkning i allt snabbare takt. Problemet är inte att locka nya invånare, utan att få dem att stanna.
Tidigare insatser har främst fokuserat på arbetsmarknaden och inflyttning, men arbetslösheten i små kommuner är redan låg, och kompetensförsörjningen är en utmaning. Förstudier och rapportervisar att civilsamhället kan spela en viktig roll i att skapa attraktiva och hållbara samhällen, men saknar tillräckligt stöd och resurser. Det finns en upplevd orättvisa i resursfördelningen, där större städer får mer stöd medan mindre orter och föreningslivet i inlandet drabbas av nedskärningar. Avfolkningen leder till försämrad samhällsservice, en åldrande befolkning och kompetensbrist, vilket kan försvåra framtida utvecklingsprojekt, inklusive den gröna omställningen. Urbaniseringstrenden är global, men forskning visar att den kan ha negativa konsekvenser för demokrati, jämställdhet och social sammanhållning i glesbygd. För att vända trenden behöver civilsamhället stärkas genom ökad samverkan, kapacitetsutveckling och stöd till social ekonomi. Genom att utveckla föreningslivet och den sociala arbetsmarknaden kan projektet bidra till att fler väljer att stanna kvar, vilket skapar en mer hållbar framtid för regionens mindre kommuner.
Utifrån problemformuleringen har vi arbetat fram ett syfte för projektet och det är att motverka avfolkningen i mindre kommuner i Västerbotten genom att stärka civilsamhällets roll i integration och lokal utveckling. Utmaningen ligger i att få människor att stanna kvar genom att förbättra arbetsmarknaden och på olika sätt stärka civilsamhället. Förstudier och rapporter visar att civilsamhället har potential att bidra genom att utveckla en social ekonomi och samverka med offentliga aktörer för att stärka lokalsamhällen och långsiktigt främja regional hållbarhet. För att projektet ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet ska det också finnas en tydlighet i att hitta strukturella lösningar som innefattar civilsamhället, kommuner och regionen samt nära samverkan med projektets samverkansparter.
Projektets huvudmål är att stärka civilsamhället så att det kan vara en del i utvecklingen av mindre samhällen och orter på Västerbottens gles- och landsbygd. Huvudmålet har i sin tur brutits ner i tre delmål och till varje delmål har indikatorer knutits an. Delmålen är som följer:
1. Stärka civilsamhället som samhällsaktör för att minska utflyttning från gles- och landsbygd Etablera samverkansstrukturer Minst 15 nya nätverk för att stärka civilsamhällets roll i lokal utveckling. Minst 10 digitala lösningar eller plattformar för samverkan mellan civilsamhälle, kommuner och näringsliv. Minst 3 kommuner ska anta handlingsplaner för att inkludera civilsamhället i befolkningsutvecklingen.
Stärka civilsamhällets kapacitet Minst 500 personer från civilsamhället deltar i aktiviteter för att utveckla hållbara strukturer.
Utveckla strategier för att nå nya målgrupper Minst 70 föreningar utvecklar och implementerar strategier för att attrahera nya medlemmar.
2. Stärka civilsamhället genom social ekonomi och nya arbetsmarknadsmöjligheter Utveckla social ekonomi och sysselsättning Minst 10 nya initiativ inom social ekonomi etableras i samverkan mellan civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv. Minst 40 organisationer får utbildning i socialt företagande, affärsutveckling eller projektledning. Minst 5 föreningar tar fram affärsmodeller för att skapa arbetstillfällen genom social ekonomi.
Förstärka samverkan mellan civilsamhälle och offentlig sektor Minst 10 kommunala tjänster utvärderas för att undersöka möjligheten att samverka med civilsamhället istället för att hanteras inom den offentliga sektorn.
3. Stärka offentliga strukturer för långsiktig samverkan med civilsamhället Öka kunskap och kapacitet hos offentliga aktörer Minst 3 kommuner implementerar nya samverkansmodeller med civilsamhället. Minst 200 tjänstepersoner och beslutsfattare utbildas i samverkan med civilsamhället.
Skapa dialog och samverkan Minst 2 nya samverkansplattformar (fysiska eller digitala) etableras. Minst 70 % av deltagande kommuner och föreningar ska uppleva förbättrad samverkan enligt utvärderingsenkät.
Utveckla policyer och riktlinjer Minst 100 politiker och beslutsfattare deltar i seminarier om civilsamhällets roll. Minst 1 policyförslag eller riktlinje tas fram för att formalisera långsiktig samverkan mellan civilsamhälle och offentlig sektor.
I syfte att uppnå det projektet angett att man ska uppnå har projektet valt att bygga verksamheten på beprövade metoder och arbetssätt för att stärka civilsamhället och förbättra samverkan mellan olika samhällsaktörer. Fokus ligger på att utveckla långsiktiga strukturer och nätverk genom evidensbaserade modeller.
Quadruple Helix-modellen är en central metod där civilsamhälle, offentlig sektor, näringsliv och akademi samverkar för att skapa hållbara lösningar. Genom denna modell byggs regionala och lokala nätverk där olika aktörer deltar i dialog och utveckling. Offentlig sektor bidrar med policyutveckling, näringslivet med resurser och affärskompetens, civilsamhället med medborgarperspektiv och akademin med forskning och analys. Community Organizing, särskilt metoden Weaving Trust, används för att skapa och stärka förtroendebaserade relationer mellan aktörer. Projektet prioriterar tillitskapande processer för att säkerställa långsiktig och hållbar samverkan. Genom dialog och gemensamma målsättningar ska civilsamhället få en mer aktiv roll i samhällsutvecklingen. Empowerment-metoden används för att stärka civilsamhällets kapacitet genom kunskapsöverföring, strategisk utveckling och ledarskapsstöd. Syftet är att ge civilsamhällets organisationer verktyg för att bli mer självständiga och långsiktigt hållbara, snarare än att enbart fungera som mottagare av stöd. För att säkerställa att civilsamhället integreras i offentlig planering används Co-Governance Approach, en metod där offentlig sektor och civilsamhället utvecklar gemensamma samverkansmodeller och beslutsprocesser. Genom att formalisera civilsamhällets roll i kommunala och regionala strategier skapas bättre förutsättningar för långsiktig samverkan.
Projektet arbetar också utifrån folkbildningens pedagogik, där dialog, delaktighet och samverkan används för att skapa engagemang och kunskap. Studieförbundet Bilda, med lång erfarenhet av folkbildning, leder detta arbete och ser folkbildningen som ett viktigt verktyg för att utveckla civilsamhället.
Alla metoder och arbetssätt genomsyras av principerna om jämställdhet, jämlikhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och demokrati. Genom inkluderande processer säkerställs att alla grupper ges möjlighet att delta och påverka. Projektet utvecklar digitala och fysiska plattformar och fysiska samverkansstrukturer med tillgänglighetsperspektiv, vilket gör att fler människor kan engagera sig, oavsett förutsättningar.
För att uppnå projektets mål och arbeta med korrekt metodval kommer projektet att säkerställa rätt kompetens genom rekrytering av personal med expertis inom social ekonomi, civilsamhällesutveckling, strategisk samverkan och projektledning. Fokus ligger på att stärka civilsamhällets kapacitet genom utbildning, nätverk och samarbete med offentlig sektor. Specialistkompetens inom exempelvis socialt företagande, upphandling och policyutveckling kan anlitas vid behov. Här är samverkan med andra stödjande organisationer viktig. Projektet betonar vikten av samverkan mellan civilsamhälle, kommuner och regionen för att skapa långsiktiga lösningar. Genom att kombinera intern och extern expertis ska projektet effektivt stärka civilsamhället och bidra till en hållbar utveckling i Västerbottens mindre kommuner.
För att komma fram till om projektet uppnått sina mål och indikatorer kommer projektet att utvärderas i syfte att säkerställa att insatserna är effektiva, att målen uppnås och att resultaten bidrar till långsiktig utveckling. Utvärderingen kombinerar en formativ (löpande) och summativ (slutlig) metod, vilket gör det möjligt att justera projektets genomförande under tiden och samtidigt ge en övergripande analys vid projektets slut.
Den formativa utvärderingen sker kvartalsvis och fokuserar på projektets framsteg i relation till målen. Den bygger på intervjuer och enkäter med civilsamhällets organisationer och offentliga aktörer, samt dokumentation av insatser och styrgruppens arbete. Detta gör det möjligt att identifiera avvikelser och vidta åtgärder för att förbättra projektets genomförande.
Den summativa utvärderingen genomförs under projektets sista sex månader och analyserar de långsiktiga effekterna. Den bygger på kvantitativ uppföljning av indikatorer, djupintervjuer med nyckelaktörer och en slutenkät till deltagande organisationer för att bedöma hur projektet påverkat civilsamhället.
Projektledaren ansvarar för att samordna och analysera utvärderingsmomenten, medan styrgruppen fungerar som en referensgrupp och ger återkoppling på insamlade data. Deltagande organisationer, kommuner och Region Västerbotten deltar genom intervjuer, enkäter och workshops. Kommunerna och regionen deltar också i projektets styrgrupp.
Utvärderingen ses inte enbart som en analys av projektets resultat utan också som ett verktyg för långsiktig utveckling. Genom att involvera deltagarna stärker projektet deras förmåga att använda utvärderingsverktyg i sitt eget arbete, vilket kan bidra till mer hållbara strukturer och stärkt samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor även efter projektets slut.
Projektet kommer att ägas av Studieförbundet Bilda som också medfinansierar projektet till viss del. Projektet kommer att pågå i tre år med start den första augusti 2025. Vidare kommer kommunerna i Skellefteå, Norsjö, Malå och Lycksele samt Region Västerbotten fungera som samverkansparter till projektet och medfinansiera med tjänster och i Region Västerbottens fall också med kontanta medel. Samtliga medfinansiärer kommer att erbjudas en plats i projektets styrgrupp.