Projekt

I Filipstad lever idag var fjärde barn under fattigdomsgränsen. 53% av befolkningen lever i områden som genom Boverkets segregationsbarometer är klassificerande som områdestyp 1 och 2. Alltså områden med socioekonomiska utmaningar och stora socioekonomiska utmaningar. I Filipstads kommun finns varken områdestyp 4 eller 5 så ingen del av kommunen anses ha goda socioekonomiska förutsättningar. Enligt def på låg ekonomisk standard avser den del av befolkningen som har en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) som är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Medianlönen för 2024 är ca 34 000 kr brutto. Det är i stort sett dubbelt så mycket mot medianlönen i Filipstads centrala delar där årslönemedianen är 191 500kr vilket ger en månadslön på strax över 15 000kr per månad. Bland våra utrikesfödda är den disponibla inkomsten 146 800 kr per år. I de centrala delar är trångboddheten dessutom vanligt förekommande. Med den komplexa problematiken som återfinns i vår kommun har tankarna vuxit fram hur vi, genom meningsfull fritid, skulle kunna skapa kompensatorisk pedagogik genom våra insatser för att ge barnen bättre förutsättningar att bättre klara skolundervisningen, få en social gemenskap, förbättrade möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter, ökat välmående och en ökad tilltro till sin egen förmåga. Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten liksom andra verksamheter och insatser som bland annat syftar till att kompensera för uppväxtvillkor bör ses i ett brett sammanhang. Detta gäller inte minst fritidshemmet, vars uppgift är att komplettera skolan och kompensera hemmet genom att bland annat ge barn möjligheter till en meningsfull fritid. Den tid barn och unga tillbringar utanför skolan har stor inverkan på deras liv och lärande. Inget barn ska tvingas avstå från utbildning i fritidshemmet med anledning av arbetslöshet i familjen eller när en förälder är föräldraledig. Fritidshemmet ska vara till för alla barn, oavsett familjens sociala och ekonomiska situation och fritidshemmet ska därutöver vara till för barnets egen skull och det är just det som vi vill göra i projektet; möjliggöra för alla barn 6-9 år att få ta del av fritidshemmens insatser för att även de barn som lever under fattigdomsgränsen ska få samma möjlighet som de barn som växer upp med bättre socioekonomiska förutsättningar. Utifrån tidigare erfarenheter vet vi att en del av våra barn och unga inte tillåts att delta i aktiviteter utanför skolan och därför kommer projektet utgå från skolan och samverka med fritids både för att kunna möjliggöra för så många som möjligt i lågstadiet att vara med men även för att kunna bryta segregationen som finns i staden mellan olika grupper och stadsdelar. Skapar vi en samverkan med fritidshemmet i centrala Filipstad så ges möjlighet för alla barn att ha aktiviteter tillsammans, ett mål mat och de som behöver kommer att kunna få insamlade kläder efter behov utan att det behöver kännas utpekande. Genom "Alla barn leka bäst" kommer Filipstads kommun skapa en plattform- ett allmänt fritids dit barn och unga kan komma för att få utvecklas, fortsätta lära sig och få en meningsfull fritid där man får vara delaktig med sina skolkamrater även om man inte är på ordinarie fritids. Barnen kan på så vis även få stöd i att kunna se framtidsvisioner eller att bara kunna få återhämtning och ett mål mat. För verksamheten och fritidshemmen får vi möjlighet att utarbeta metoder som vi kan använda för det kompensatoriska lärandet samt att vi hoppas kunna locka in även dessa barn i föreningslivet eller kulturskolans ordinarie aktiviteter.