Språklyft i äldreomsorgen – arbetsplatsnära utbildning höjer nivåerna

Hur får man mer effekt av kompetensutveckling än genom några spridda kursdagar? I ett ESF-finansierat projekt inom äldreomsorgen har Stockholms stad testat ett nytt grepp: språkutvecklande yrkesutbildning, chefstöd och lärarledda insatser direkt ute på arbetsplatserna. Resultaten börjar nu märkas – hos medarbetare, brukare och chefer.

När projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen startade var målet att hjälpa medarbetare att närma sig den skyddade yrkestiteln undersköterska. Men nya riktlinjer från Socialstyrelsen och kommande språkkrav förändrade förutsättningarna.

I och med detta förändrades också projektets målgrupp. I stället för medarbetare som saknade ett fåtal yrkespoäng kom fokus att ligga på medarbetare med få eller inga yrkespoäng och med ej avslutade SFI-studier.

– Glappet mellan SFI och svenska som andraspråk motsvarar flera års studier. Vi insåg snabbt att enstaka kurser inte skulle räcka. Vi behövde arbeta både med språket och yrket, säger utvecklingsledare Jeanette Lehninger.

Första steget blev därför en omfattande kartläggning: runt 1 300 medarbetare fick sina formella betyg bedömda av studie- och yrkesvägledare. Utifrån resultaten togs nya utbildningsmoduler fram med ett tvåläraresystem – språklärare och yrkeslärare tillsammans – där undervisningen utgår från deltagarnas faktiska arbetsvardag.

Samtidigt satsade projektet på chefstöd och arbetsplatsutveckling. Cheferna fick handledning och material för att arbeta språkutvecklande i vardagen, och flerpartssamtal mellan chef, medarbetare och utbildare blev ett sätt att säkra progression även efter genomförd utbildning.

– Man har länge skickat medarbetare på utbildning utan att kunskaperna riktigt landar på arbetsplatsen. Här har vi försökt bygga länken mellan utbildningen och verksamheten, så att cheferna vet vad medarbetarna lär sig och hur de kan ta vara på det, säger projektledare Ewa Holsti.

Ytterligare en lyckad insats i projektet är att lärarna har flyttat ut i verksamheten. På tre avdelningar har all personal utbildats i att skriva tydliga, salutogena genomförandeplaner – samtidigt som språket har tränats i skarpa situationer.

Effekterna syns nu i flera led. Språknivån höjs, arbetsmiljön stärks och brukarenkäter visar förbättringar. Många medarbetare vittnar också om ökad studiemotivation och stärkta framtidsutsikter.

– Flera säger: ”Jag trodde aldrig att jag skulle klara skolan igen – nu vill jag fortsätta läsa.” Det är ett starkt kvitto på att vi verkligen har stärkt individen på arbetsmarknaden, säger Jeanette Lehninger.

Erfarenheterna ligger helt i linje med Svenska ESF-rådets effektutvärdering, som visar att längre och mer sammanhållna insatser ger större effekt än korta punktinsatser. I det här projektet handlar det just om det: tid, närvaro, samverkan och ett helhetsgrepp – från individ till arbetsplats och förvaltning.