Våra prioriteringar

Vilka typer av projekt som får bidrag från ESF-rådet skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Det beror på vilka utmaningar och behov den enskilda regionen har. Här kan du läsa om vilka prioriteringar region Stockholm har gjort. Du kan också ta del av vår regionala handlingsplan som är grunden för vilka prioriteringar vi gjort.

Prioriterade områden

.Som förvaltande myndighet bedömer Svenska ESF-rådet projekten utifrån det nationella programmet, exempelvis uppfyllande av grundläggande krav och villkor, styrning mot programmålen, integrering av horisontella principer som bland annat omfattar jämställdhet mellan kvinnor och män samt om projektansökan passar inom utlysningen.

Viktigt att notera är att principerna inte ska tolkas som definitiva kriterier, dvs. ett enskilt projekt behöver inte möta samtliga principer för att kunna bli prioriterat för finansiering. Vilken vikt bör fästas vid vissa enskilda principer kan också komma att variera beroende på inriktningen för utlysningen och vilka av de tematiska målområdena som adresseras.

De principer som presenteras är av två typer. De tre första handlar om att kunna säkerställa största möjliga mervärde från projekten i det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med dessa principer, som är giltiga för de flesta utlysningar, är att socialfondens resurser ska användas så effektivt som möjligt i relation till ordinarie lokala, regionala och nationella resurser.

• Projekt som är väl förankrade hos samtliga medverkande projektparter.

Erfarenheten visar att förankringen av projekten utanför projektägaren ofta har varit svag, vilket medför att projektens effekter försämras. Denna princip är särskilt viktig för projekt där implementeringen av projektresultaten kräver flera aktörers nära samverkan. I detta sammanhang är samverkan mellan aktörer från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilt samhälle viktigt att beakta i prioriteringen.

• Projekt som syftar till långsiktig struktur- och systempåverkan på antingen lokal, regional eller nationell nivå

Erfarenheten visar att många goda projektresultat har bristfälligt tagits om hand och att effekten från projekten därmed riskerar att bli kortvarig. Ibland försvåras insatserna av nationella, regionala eller lokala system informationsutbytet och/eller samarbete kring en specifik målgrupp. Denna princip är särskilt viktigt för projekt som har strukturpåverkan som huvudsakligt syfte, en implementeringsplan eller en tydlig och uttalad ambition om att utvinna lärdomar och sprida kunskap.

• Projekt där komplementariteten i förhållande till andra resurser är som störst.

Insatser med stöd av socialfondsprogrammet kan i vissa fall finansieras på andra sätt, exempelvis genom ordinarie resurser eller projektbidrag från andra program, anslag eller fonder. Principen bör vara att projekt prioriteras högre i de fall projektet innebär ett tydligt komplement och mervärde till ordinarie verksamhet som inte skulle kunna genomföras utan finansiering från socialfonden. De två sista principerna nedan, som kan variera beroende på utlysning, har som syfte att tydliggöra socialfondens roll för Stockholmsregionens framtida utveckling och för att lyfta de prioriteringar som ges uttryck för i RUFS 2050.

• Projekt som bidrar till vision, mål och regionala prioriteringar i RUFS 2050.

I RUFS 2050 är Stockholmsregionens internationella konkurrens- och attraktionskraft en övergripande ambition. Även om socialfondsprogrammet adresserar grupper som står utanför eller har en instabil ställning på arbetsmarknaden bör projekten bidra till denna ambition och även andra mål i RUFS 2050. Det kan ske genom att prioritera insatser som riktar sig till regionens nyckelindustrier eller andra näringar som bedöms som avgörande för regionens internationella konkurrenskraft.

• Projekt som särskilt adresserar socioekonomiskt utsatta områden.

Den socioekonomiska analysen visar på stora skillnader mellan regionens kommuner och bostadsområden. Det finns därför anledning att i såväl särskilda utlysningar som mer generella utlysningar tillämpa denna prioriteringsprincip för att lyfta utvecklingsprojekt för områden med lägre socioekonomisk ställning.

_{1 Lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap.}

Regional handlingsplan

Sveriges regioner har på uppdrag av Svenska ESF-rådet tagit fram en regional handlingsplan som utgår från regionens förutsättningar. De målsättningar som projekt inom Europeiska socialfonden arbetar med ska passa in i förutsättningarna som beskrivs i den regionala handlingsplanen. Den regionala handlingsplanen tar avstamp i Socialfondsprogrammet ESF+ 2021-2027.

Så prioriteras ansökningar

Sedan 1 november 2025 prioriterar Svenska ESF-rådet som bland inkomna projektansökningar utifrån handlingsplanerna samt den aktuella utlysningen. Varje region har ett strategiskt partnerskap som man samverkar med för att ta tillvara det regionala perspektivet.

Läs mer här om det strategiska partnerskapet

Läs mer om utlysningsprocessen