När brott blir affärsidé –SMOB vänder blicken mot den kriminella ekonomin

Den organiserade brottsligheten verkar inte längre i det fördolda. Genom företag, offentliga upphandlingar och förtroendeuppdrag breder den kriminella ekonomin ut sig i Sverige och omsätter omkring 350 miljarder årligen.

Med stöd av Europeiska socialfonden samlar projektet SMOB – Sverige mot organiserad brottslighet – för första gången myndigheter, akademi, näringsliv och arbetsmarknadens parter för att gemensamt motverka den kriminella ekonomin.

– Samma kriminella nätverk kan driva ett HVB-hem, ett apotek och en idrottsförening – och samtidigt sälja narkotika. De finns helt enkelt där pengarna finns, säger Oskar Schulz, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten.

Se filmen om SMOB

Brottsligheten har bytt skepnad. Utåt ser verksamheterna ofta ut som vilka företag som helst – med fakturor, anställda och kollektivavtal.

– Tidigare bedrev man brottslighet i sitt eget bolag. Nu startar man i stället upp ett bolag med syfte att begå brott, förklarar Oskar Schulz.

Bakom uppläggen finns ofta så kallade möjliggörare – i praktiken yrkespersoner som säljer färdiga koncept till de kriminella.

– Det kan vara allt från advokater till läkare och mäklare. Pengarna det rör sig om har vuxit explosionsartat. Tidigare var ett stort ärende hos oss kanske tio, femton miljoner. I dag får man nästan lägga till en nolla, säger han.

De 350 miljarder kronor som den kriminella ekonomin uppskattas omsätta motsvarar lönen för en halv miljon sjuksköterskor. Och när pengarna väl har betalats ut är de svåra att få tillbaka.

– När en myndighet eller en kommun redan betalt ut pengar är det för sent. Då är de borta. Därför måste vi arbeta förebyggande – ingen klarar av att lösa problemet på egen hand, säger Oskar Schulz.

En brottslighet som göder sig på samhället

Amir Rostami är professor i kriminologi vid Södertörns högskola och ansvarig projektledare för SMOB. Hans forskning visar att den organiserade brottsligheten är ett stort problem för Sverige.

– Den är inbäddad i samhällets alla sektorer – politik, näringsliv, föreningsliv. Vi pratar om ett ekosystem av brottslighet som blivit en naturlig del av samhället, säger han.

Genom att lägga samman uppgifter från flera myndigheter och näringslivet har en gemensam lägesbild vuxit fram. Drygt 50 000 individer har identifierats tillhöra den så kallade inre kärnan inom den organiserade brottsligheten i Sverige. På tio år har de tagit emot bidrag och ersättningar för uppemot 27 miljarder kronor, och de står för närmare en fjärdedel av alla brottsmisstankar under ett enskilt år.

– Drygt 20 procent av den inre kärnan finns i samhällskänsliga yrken – jurister, läkare, handläggare på myndigheter, säger Amir Rostami.

Konsekvenserna märks inte minst i den offentliga ekonomin.

– De kriminella aktörerna sitter på båda sidor av bordet i offentlig upphandling. Både i bolagen som vinner upphandlingarna och i de kommunala bolag som upphandlar, säger han.

En gemensam bild – för första gången

SMOB växte fram ur tre problem som aktörerna länge känt igen var för sig: att stora datamängder sällan analyseras systematiskt, att samverkan över sektorsgränserna saknas, och att kunskap sällan förs vidare mellan dem som sitter på den. Det är just sammanläggningen av perspektiv som är SMOB:s kärna.

– Tidigare hade var och en sin egen lägesbild. Nu har vi lagt ihop pusselbitarna och fått en bild som är både bredare och djupare än den någon av oss hade på egen hand, säger Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag på Svenskt Näringsliv.

För näringslivet är insatsen inte minst en fråga om sund konkurrens.

– Ingen bransch är förskonad. Seriösa företag riskerar att konkurreras ut av aktörer som systematiskt struntar i lagar, regler och arbetsvillkor, och det undergräver tilliten till hela marknaden. Samtidigt är det ofta de seriösa företagen som ser trenderna först, som märker hur brottsligheten rör sig. Därför måste näringslivet vara med, säger hon.

En central del av satsningen är utbildning. På bara ett år har över tusen personer gått SMOB:s utbildningar, från grundkurs i kriminell ekonomi till spetsnivå.

– När en polis och någon från en branschorganisation går samma utbildning skapas en gemensam förståelse. Och det är det som gör skillnad, säger Lena Nitz.

Vägen framåt

Ambitionen sträcker sig längre än projekttiden. Redan i ansökan slogs fast att SMOB inte får stanna vid ett projekt, utan ska bli en varaktig satsning: ett kunskapsnav där forskning, utbildning och praktik möts. Plattformen vilar på fyra delar – utbildning, analys, innovation och samverkan.

För Oskar Schulz handlar det i grunden om något större än ekonomi.

– Ingen vill vara den sista skattebetalaren. I slutändan handlar det om tilliten – till varandra, till våra institutioner, till vårt samhälle. Börjar vi förlora den är vi ute på djupt vatten. Det är ett hot mot demokratin.