Längre utbildning gav tydlig effekt

Publicerad 10:33

Skövdes tvååriga utbildningssatsning ”Stega vidare” visar i praktiken vad ESF-rådets effektutvärdering slår fast: längre kompetensutvecklingsinsatser ger större effekt. Genom kombinationen av teori, praktik och språkutbildning har outbildade medarbetare nu fått barnskötarkompetens – och förskolorna en starkare arbetskultur.

Utmaningen var tydlig redan från start. Många av Skövdes serviceassistenter arbetade sedan länge i förskolan men var utan barnskötarutbildning, ofta på vikariat och med svenska som andraspråk.

– Vi såg att de här medarbetarna aldrig riktigt kom vidare, trots att verksamheten hade stort behov, säger Anneli Magnusson, ekonom inom projektet.

När kommunen fick möjlighet att söka ESF-medel utformades en förlängd barnskötarutbildning på två år. Upplägget var enkelt att förstå: två dagar teori varje vecka, tre dagar praktik på ordinarie arbetsplats – tillsammans med en handledare.

Är du bekväm med språket vågar du också vara dig själv och ta för dig i din roll på arbetsplatsen. Med den tesen utvecklade Skövde kommun sitt framgångsrika initiativ.

– Språket var helt avgörande. Därför byggde vi in svenska som andraspråk som en central del. Det gav både betyg och bättre förutsättningar att lyckas i utbildningen, säger Anneli Magnusson.

Resultatet ligger helt i linje med ESF-rådets effektutvärdering, som visar att längre, mer omfattande insatser ger större effekt på kompetens, löneutveckling och arbetsmarknadsetablering. I Skövde innebar satsningen att gruppen kunde få en anpassad utbildning, få stöd och samtidigt fortsätta bidra i verksamheten.

Men projektets andra ben visade sig vara minst lika viktigt: att rusta arbetsplatserna.

– Det räcker inte att bara utbilda deltagarna. Arbetsmiljön måste kunna ta emot dem. Vi måste ha arbetsplatser som kan inkludera nya medarbetare och ta tillvara deras kompetens, säger Katarina Wallgren, projektledare för projektet.

Med stöd av Validering Väst utbildades handledare, som var ett stort stöd på arbetsplatsen. De fick också kontinuerlig kunskapspåfyllning under projekttiden.

– Vi hade en extern utbildare inom området arbetsplatskulturutveckling vars uppdrag var att göra utbildningsinsatser på arbetsplatsen men också utbilda ett antal personer som kunde bära kunskapen vidare, säger Katarina Wallgren.

Det togs fram en modell för hur arbetsplatsen kan arbeta med normarbete, inkludering och sin mottagarkapacitet. Sju–åtta förskolor genomförde utvecklingsarbetet och flera fortsatte efter projekttidens slut.

Effekten blev tydlig: ökad trygghet, bättre gruppdynamik – och arbetslag som klarade stora förändringar.

– Flera rektorer sa att sammanslagningar av förskolor inte hade varit möjliga utan det här arbetet. Det skapade en helt annan förståelse mellan personalgrupperna.

När projektet avslutades hade alla deltagare fullföljt utbildningen, många fått fast tjänst – och flera arbetsplatser fått en kultur som bättre tar vara på mångfalden.