25-052-S04 - Nystart

Sammanfattning

Projektet syftar till att stärka Jämshögs folkhögskolas förmåga att erbjuda en likvärdig, tillgänglig och professionell utbildningsmiljö genom att utveckla gemensamma pedagogiska strukturer och höja lärarnas kompetens. Skolan står inför ökade krav på dokumentation, tillgänglighet och anpassningar, samtidigt som arbetslagen präglas av olika pedagogiska traditioner och avsaknad av gemensamma rutiner. Detta leder till ojämn kvalitet, hög arbetsbelastning, informella maktstrukturer och risk för oavsiktlig diskriminering, särskilt för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra stödbehov.
Projektets primära målgrupp är lärarkollegiet, som består av lärare med varierande utbildningsbakgrunder och didaktiska utgångspunkter. Den sekundära målgruppen är arbetslagen som organisatorisk enhet, och den indirekta målgruppen är skolans deltagare, som påverkas av kvaliteten i dokumentation, anpassningar och pedagogiskt stöd. Projektet utgår från de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering, som integreras i alla delar av genomförandet.
Genom en modulbaserad kompetensutvecklingsmodell med föreläsningar, workshops, kollegial reflektion och kontinuerlig extern processledning får lärarna en gemensam teoretisk grund och stöd i att utveckla skolövergripande rutiner. Arbetssättet bygger på forskning om systematiskt kvalitetsarbete, kollegialt lärande och organisationsutveckling. Projektet syftar till att skapa samsyn kring lärarrollen och skolans uppdrag, stärka lärarnas professionella trygghet samt etablera gemensamma strukturer för planering, bedömning, dokumentation och uppföljning.
Förväntade resultat är en mer sammanhållen och likvärdig pedagogisk praktik, tydligare ansvarsfördelning och förbättrade arbetsprocesser. Projektet ska bidra till att bryta könskodade kommunikationsmönster, öka den pedagogiska tillgängligheten och minska risken för godtycke i beslut om stödinsatser. Detta ska i sin tur leda till en mer rättssäker och inkluderande lärmiljö för deltagarna.
Uppföljning sker genom kombinerade kvalitativa och kvantitativa metoder, såsom enkäter, intervjuer, observationer och dokumentanalys. En hållbarhetsuppföljning genomförs 6–12 månader efter projektslut för att säkerställa att metoder, rutiner och samarbetsformer lever vidare och är integrerade i den ordinarie verksamheten. Projektets resultat kommer att användas i skolans kvalitetsarbete och bidra till en långsiktig utveckling av organisationens struktur, kultur och pedagogiska praktik.