Projekt

Projektet riktar sig till långtidsarbetslösa individer med försörjningsstödsberoende som har en sammansatt problematik och står långt från arbetsmarknaden. Målet är att stärka deras förutsättningar att nå egen försörjning genom arbete eller utbildning. Genom att utgå från BIP-forskningen arbetar projektet med en helhetssyn på individens situation, där insatserna anpassas till deltagarnas hälsa, sociala hinder, funktionsvariationer, arbetserfarenheter, utbildningsbakgrund och arbetsmarknadens behov.

En central del av projektet är att varje individ, genom en inledande kartläggning, ska få rätt stöd och aktiviteter vid rätt tidpunkt. Dessa insatser utformas i nära samråd med deltagarna och genomförs med stöd av ett multikompetent team bestående av socionom, arbetsterapeut, läkare, psykolog och pedagog. Teamet ska erbjuda ett helhetsgrepp kring deltagarnas behov och skapa en tydlig plan för deras väg mot arbete och egenförsörjning.

Utöver att stärka individens förutsättningar är projektet metodutvecklande och syftar till att pröva och anpassa en arbetsmodell inspirerad av BIP till svenska förutsättningar. Tidigare har metodutveckling av detta slag främst genomförts i större kommuner, men projektet fyller en viktig funktion genom att testa och utvärdera modellen i en småkommunal kontext. Det ger värdefull kunskap om hur en forskningsbaserad metod kan anpassas till mindre kommuners resurser och organisatoriska strukturer. Genom att systematiskt utvärdera och dokumentera processen kan erfarenheterna bidra till en mer kunskapsbaserad och långsiktigt hållbar arbetsmarknadsstrategi för kommuner med liknande utmaningar.

Projektet syftar också till att förbereda kommunerna för införandet av ett nationellt aktivitetskrav som förväntas träda i kraft 2026. Detta krav innebär att kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla aktiviteter för personer som uppbär försörjningsstöd, samtidigt som deltagarna åläggs att delta i dessa aktiviteter. Genom projektets struktur och metodik skapas en modell som stärker kommunernas kapacitet att möta dessa nya krav på ett effektivt och hållbart sätt.

Parallellt genomförs en kostnadseffektutvärdering för att analysera modellens långsiktiga ekonomiska och samhälleliga effekter. Projektet förväntas leda till att fler individer får möjlighet att närma sig arbetsmarknaden eller studier, samtidigt som det bidrar till att utveckla och implementera en beprövad och utvärderad arbetsmodell.

Genom att integrera de horisontella principerna om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering säkerställs att insatserna når alla målgrupper på lika villkor. Projektet tar särskild hänsyn till kvinnor med familjeansvar, språksvaga individer samt personer med ohälsa, där anpassade och flexibla lösningar är avgörande för framgång. Resultaten dokumenteras i en slutrapport och sprids till beslutsfattare, samverkande organisationer och arbetsmarknadsaktörer för att säkerställa att lärdomarna kan bidra till långsiktiga förändringar i hur stöd och rehabilitering organiseras och genomförs.