Skip to content
Europeiska socialfonden 2014–2020, Utvärdering
Skolavhopp

Strategirådet har fått i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra en klusterutvärdering av tre socialfondsprojekt inom ramen för utlysningen ”Unga i mobilitet” i socialfondens programområde 2. I denna rapport presenteras utvärderingens samlade resultat och rekommendationer.

Rapporten bygger på statistik från SCB respektive från projekten, dokumentstudier av forskning, utlysningsdokument och projektmaterial samt besök på plats i samtliga tre projekt. Dessutom har intervjuer med nyckelpersoner inom ett flertal organisationer samt deltagare som avslutat projekten genomförts. Som underlag används även resultaten från en före- och eftermätning bland ungdomar som deltog i projekten under våren 2018.

Utvärderingen visar att drygt fyra av tio deltagare direkt efter projektavslut är i arbete eller utbildning, och majoriteten av dessa ungdomar är också kvar i arbete och studier sex månader efter avslut. Utvärderingen visar vidare att mobilitetsprojekten har stärkt deltagarnas självtillit, motivation och handlingskraft och därmed deras förutsättningar att komma ut i arbete och studier på längre sikt.

För att mobilitetsinsatser ska vara samhällsekonomiskt lönsamma krävs att de förkortar deltagarnas väg till arbete med cirka 2,5 år. Det ställer i sin tur stora krav på att rätt målgrupp rekryteras. Utvärderingen pekar på att mobilitetsinsatser sannolikt är effektivast om de riktar sig mot ungdomar som under längre tid stått utanför arbetskraften, exempelvis på grund av ohälsa, där det primära etableringshindret handlar om att bristande självtillit, initiativförmåga och handlingskraft. Det innebär i sin tur att det inte är tillräckligt att avgränsa målgruppen för att säkra en ändamålsenlig matchning, utan att rekryteringsförfarandet behöver också anpassas.

Mobilitetsinsatser utgörs inte av en uppsättning standardiserade aktiviteter. Snarare handlar det om ett arbetssätt och ett förhållningssätt med utlandspraktiken som kärna. Arbetssättet innefattar bland annat en växelvis kombination av utmaningar och stöd, ett individanpassat, flexibelt upplägg samt användningen av gruppen som stödjande struktur. Förhållningssättet innefattar bland annat tilltro till individens inre kapacitet samt förmåga att överkomma svårigheter. Utvärderingen visar att det inte räcker att arbeta utifrån de tre faserna för att generera goda resultat, utan att det även krävs en organisatorisk kapacitet i form av bland som inte går vidare i arbete eller studier efter projektslut, krävs ett efterföljande stöd för att deltagarnas utveckling ska bli varaktig över tid.

Utvärderingen visar att förutsättningarna för implementering av mobilitetsinsatser är begränsade. Försäkringskassan kan inte implementera mobilitetsprojekt eftersom de endast har ett samordningsansvar och således inte finansierar några insatser själva. Arbetsförmedlingen är inte heller en möjlig implementeringsaktör eftersom intresse och regelverksmässiga förutsättningar för detta idag saknas.

Störst sannolikhet för implementering återfinns bland kommuner. Samordningsförbund kan spela en viktig roll för att stärka förutsättningarna för implementering under en övergångsfas. Också en kommunal implementering försvåras dock av ett antal faktorer, där kostnaden för insatsen är en av de mest centrala. En framgångsrik implementering förutsätter även att deltagare ur rätt målgrupp hittar till insatsen. Även om Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte kan finansiera mobilitetsinsatser, utgör de således en central samverkanspart i rollen som sändande och mottagande aktör.

Under 2019 planeras en nationell utlysning av mobilitetsprojekt. Med utgångspunkt i lärdomarna från denna utvärdering, rekommenderar Stratgeirådet följande för att säkra maximalt värde av utlysningen:

  • Förankra hos samarbetsaktörer på strategisk nivå med god framförhållning
  • Genomför en inledande analys av samverkansaktörers behov och kapacitet
  • Styr mot kompetenta projektägare
  • Stärk förutsättningar för efterföljande stöd
  • Säkra förutsättningar för kumulativ kunskapsuppbyggnad och effektutvärdering
  • Om implementering viktigt: prioritera kommuner och samordningsförbund samt minska kostnader