2022/00131 - Hantverkslyftet

Den svenska arbetsmarknaden står inför betydande utmaningar. Arbetsförmedlingen ser i dagsläget fyra huvudsakliga utmaningar på arbetsmarknaden: en svårare situation för personer som är nya på arbetsmarknaden; strukturomvandling som ökar obalanserna på arbetsmarknaden; en långtidsarbetslöshet som ökar till rekordhöga nivåer samt förändrade förutsättningar att genomföra arbetsmarknadspolitiken (Arbetsförmedlingen, våren 2020).
Västsverige befinner sig i samma situation som Sverige i stort. Det råder stora utmaningar med kompetensförsörjningen där problemet är tudelat med hög arbetslöshet parallellt med att många arbetsgivare står inför utmaningen att hitta den kompetens de söker. Enligt SCB:s trend och prognos med sikte på år 2030 (AM85BR1201) beräknas det i Västra Götaland uppstå brist framför allt på personer med yrkesinriktade gymnasieutbildningar.
Svenskt Näringslivs enkät Framtidens kompetensförsörjning kräver ny skolpolitik (2018) visar att kompetensförsörjningen är en av företagens största utmaningar där sju av tio företag upplever svårigheter vid rekrytering och att drygt vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Detta gäller även för hantverksföretag där en enkätundersökning (HantverksKraft 2021) visar att 59 % av hantverksföretagen bedömer kompetensförsörjningen dvs att hitta lämplig kompetens som en av deras främsta utmaningar (utmaning i hög eller mycket hög grad). Vi ser också utmaningar i form av kommande generationsväxlingar inom flera hantverksyrken exempelvis inom Bygg.
Även att hitta lärlingar och praktikanter upplevs av hantverksföretagen som en utmaning där 31 % svarade att de ser detta som en utmaning i hög eller mycket hög utsträckning. Samtidigt som många hantverksföretag har svårt att hitta personer att anställa har personer som studerar till hantverksyrken många gånger svårt att hitta lärlings- och praktikplatser. Här finns ett behov av att utveckla processer och metoder för att bättre matcha lärlingar och praktikanter med hantverksföretag.
Vi har också under flera år sett ett relativt lågt intresse bland ungdomar för lärlings- och yrkesutbildningar inom hantverksyrken. Förutom satsningar för att generellt få fler personer att intressera sig för hantverksyrken blir det också centralt att få fler utrikes födda att välja hantverksyrken, där en stor potential och möjlighet för den framtida kompetensförsörjningen finns.
Den könsuppdelade arbetsmarknaden är ytterligare en utmaning som måste mötas. Detta är ett stort problem även inom flera hantverksyrken. Många av de framtida bristyrkena som är i stort behov av utbildad personal är tydligt könskodade och har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller män. Därför ligger en stor utmaning i att få en jämnare könsfördelning när det gäller hur elever väljer utbildningar.
För att möta dessa västsvenska utmaningar ser vi att hantverksföretagen har en viktig och strategisk roll i den omdaning av samhälle och arbetsmarknad som vi befinner oss i. Vi anser att genom att utveckla och se den potential som finns i hantverksyrkena kan vi möta dessa förändringar på ett för samhället och för de som berörs konstruktivt sätt. Ett sådant utvecklingsarbete kräver att vi använder befintliga eller utveckla strukturer för bättre samverkan mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Vi har också identifierat ett stort behov hos hantverksföretagen av att stärka sin kompetens inom entreprenörskap, företagande och yrkeskunskaper för att kunna säkra överlevnad och konkurrenskraft och för att höja kompetens och anställningsbarhet hos medarbetare.
Utifrån vårt tidigare arbete, styrgruppens (partnerorganisationernas) prioriteringar och i överensstämmelse med ESF-rådets programområde 1. Kompetensförsörjning och det särskilda målet 1.1. Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även hos personer som står långt från arbetsmarknaden, enligt arbetsmarknadens och enskilda arbetsplatsers behov, önskar Företagarna med samarbetspartners med denna ansökan söka medel för förstudien HantverksLyftet. Förstudiens delar ryms inom områdena; Affärs- och kompetensutveckling, Jämställdhet, Digitalisering och Hållbar utveckling och syftet är att utarbeta hur dessa prioriterade områden ska genomföras inom ramen för programområdet ESF+.