Vägen från folkhögskolan till arbete och studier

Hur kan folkhögskolan bli en tydligare väg vidare till arbete och studier för personer som står långt från arbetsmarknaden? I det avslutade projektet Vägen har 15 folkhögskolor utvecklat nya arbetssätt som stärker deltagarnas egenmakt och framtidstro samt tydliggör vägen till nästa steg.

Många som studerar på folkhögskola har kort utbildningsbakgrund och en del har stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Folkhögskolan har goda förutsättningar att möta människor som inte hittat rätt i andra delar av utbildningssystemet. Men kopplingen mellan studierna och vägen vidare till arbete eller fortsatta studier kan stärkas.

Det var utgångspunkten för Vägen, ett projekt med stöd från Europeiska socialfonden.

– Vi ville stärka etableringsperspektivet i allmän kurs. Det handlar både om deltagarnas inflytande över sina studier och om hur framtiden efter folkhögskolan ska se ut, säger Ulf Olsson, en av projektledarna för Vägen.

Ett verktyg för att se nästa steg

En central del av projektet blev individuella studie- och etableringsplaner, ISEP. Genom återkommande samtal fick deltagarna möjlighet att reflektera över sin utveckling, formulera mål och se hur studierna kunde bli en del av en längre väg.

Enligt Ulf Olsson stärkte arbetssättet både deltagarnas egenmakt och deras förmåga att själva ta ansvar för sin utveckling.

Samtidigt byggde Vägen vidare på det som redan är en styrka inom folkhögskolan: att utgå från hela människan och möta deltagaren där den befinner sig.

En deltagare beskrev det så här: ”Tiden på folkhögskolan gav så mycket för min hjärna, min själ och mitt hjärta. Jag lärde känna mig själv på ett nytt sätt. Allt börjar väl egentligen där.”

När deltagarna tog över berättelsen

Ett tillfälle under projektet har fastnat särskilt hos Ulf Olsson. När Vägen presenterades för Socialfondens övervakningskommitté följde två deltagare med för att berätta om sina egna erfarenheter.

– När vi var färdiga var åhörarna betydligt mer nyfikna på deltagarna än på mig som projektledare. Jag tycker att det är en fin beskrivning av den utveckling en person kan göra under rätt omständigheter.

Totalt deltog nästan 1 000 personer i Vägen. Projektets utvärdering visar bland annat att deltagare fick en stabilare vardag, blev mer delaktiga i planeringen av sina studier och i högre grad såg sig själva som aktörer i sitt eget lärande. En betydande andel gick också vidare till arbete eller fortsatta studier.

Arbetssätten lever vidare

Vägen var samtidigt ett utvecklingsarbete för de 15 folkhögskolor som deltog. Genom att dela metoder och erfarenheter kunde skolorna lära av varandra och utveckla arbetssätt gemensamt.

Erfarenheterna finns nu samlade i en digital kunskapsbank. Och ISEP lever vidare: samtliga deltagande skolor fortsätter att utveckla och använda arbetssättet efter projektets slut.

– Perspektivet ska vara längre än tiden på folkhögskolan. Verktyget ska hjälpa både deltagaren och personalen att se progressionen och vägen vidare, säger Ulf Olsson.

Han hoppas också att erfarenheterna från Vägen kan bidra till att folkhögskolan får en tydligare roll i samverkan kring människor som står långt från arbetsmarknaden.

– Folkhögskolan behöver finnas med tillsammans med Arbetsförmedlingen, kommunerna och andra samhällsaktörer. Inte bara som ett komplement, utan som ett reellt alternativ i hela kedjan.