Östergötland höjer den digitala kompetensen

Med stöd från Europeiska socialfonden har 18 organisationer i Östergötland gått samman för att höja tempot i den digitala omställningen. Målet, att nå 350 deltagare, är uppnått med råge och idag har 403 personer genomfört ett omfattande utbildningspaket.

Från Linköpings kommun med tusentals anställda till Valdemarsviks kommun med en bråkdel av den storleken – förutsättningarna ser helt olika ut. Ändå har 18 offentliga aktörer i Östergötland valt att göra den digitala kompetensresan tillsammans.

Projektet Digital kompetens för offentlig sektor drivs av Linköping Science Park och genomförs med Linköpings universitet som utbildningsleverantör. Målet är att stärka förmågan att leda och stödja digital transformation – hos chefer, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare i hela regionen.

– Sverige ska vara bäst på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter, men i offentlig sektor går det inte tillräckligt fort. Vi såg att vi kunde samla aktörerna i Östergötland kring konkreta utbildningsinsatser, säger Anna Broeders, styrgruppordförande och verksam vid Linköping Science Park.

Moduler anpassade för en bred målgrupp

Utbildningsprogrammet är upplagt i moduler. En obligatorisk del om power skills och lärande, följt av fyra valbara moduler om bland annat AI, demokrati i digital tid och IT i metakrisen. Upplägget gör det möjligt att möta deltagare med vitt skilda förkunskaper och behov.

– Vi ville ha en bred målgrupp, men då måste man också skapa förutsättningar för att alla ska kunna hänga med. Att dela upp det i moduler var helt rätt väg, säger projektledaren Jessica Lifström.

I varje organisation har en lärandekoordinator utsetts – en kontaktperson som både hanterar det administrativa och driver kompetensutvecklingen internt. Rollen har visat sig vara en av projektets viktigaste framgångsfaktorer.

– Det har fungerat väldigt bra att ha en person i varje organisation som håller ihop det. Vi ser redan nu att de här personerna kommer bli viktiga för att hålla nätverken levande även efter projekttiden, säger Jessica Lifström.

Fler än väntat – och tydliga lyft

Effektutvärderingen från Svenska ESF-rådet visar att mer omfattande kompetensutveckling ger störst effekt: högre inkomster, ökad sysselsättning och fler som står starkare på arbetsmarknaden. Och i Östergötland har man sett en tydlig effekt.

Projektet hade som mål att nå 350 deltagare. Totalt har 403 personer deltagit, med en jämn könsfördelning. Utvärderingar efter den första utbildningsomgången 2025 visar tydliga förbättringar inom alla mätbara områden – förmågan att leda digital transformation steg från 6,43 till 7,07, kunskapen om AI från 5,21 till 6,70 och förståelsen för digitala begrepp från 6,19 till 7,53.

Men siffrorna berättar bara en del av historien.

– Det vi märker tydligast är att samtalet har förändrats. Vi har fått en gemensam plattform och en gemensam begreppsapparat att utgå från. Effekterna av det kanske vi ser fullt ut först om tre år, säger Anna Broeders.

Nätverk som lever vidare

En central fråga för projektet är vad som händer när finansieringen tar slut. Arbetet med att säkra långsiktig samverkan pågår aktivt, bland annat genom att söka nya utlysningar inom AI-området.

– 400 personer har knutit kontakter med kollegor i hela Östergötland som delar samma frågor och utmaningar. De kontakterna lever kvar, oavsett vad som händer med projektet, säger Anna Broeders.

Jessica Lifström betonar vikten av att involvera målgruppen i den frågan.

– Om samverkan ska leva vidare efter projekttiden måste vi fråga dem det berör: vad ska den innehålla och hur ska den fungera? Det är för deras skull vi gör det här.

Läs mer om Effektutvärderingen av Europeiska socialfondens programområde 1 2014–2020