2016/00500 - Yrkesspråk
Målgruppen i projektet är SFI- och yrkeslärare (från Bergs, Härjedalens, Krokoms, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner), vilka ska kompetensutvecklas för att ha rätt kompetens när SFI i allt högre grad kombineras med yrkesutbildning (samt annan yrkesinriktad verksamhet). Detta kräver förutom kompetensutveckling hos personal i verksamheten också plattformar och nätverk för erfarenhetsutbyte på ledningsnivå och på organisatorisk nivå. Totalt uppskattas att 58 SFI- och yrkeslärare samt rektorer fördelat på 38 kvinnor och 20 män att delta i projektet.
Projektmålet är att genom kompetensutveckling av kvinnliga och manliga SFI- och yrkeslärare tillföra ny kunskap så att deras kompetens motsvarar kraven på en förändrad utbildningspedagogik där SFI och yrkesutbildning (samt annan yrkesinriktad verksamhet) kombineras samt där samverkan på lednings- och organisationsnivå skapar organisatoriska förutsättningar för denna nya utbildningspedagogik.
Bakgrunden till en högre kombination av SFI- och yrkesutbildning tydliggörs i den offentliga debatten där det ofta förs fram att:
1) Det tar för lång tid för eleverna att bli klara med sin utbildning.
2) Utbildningen saknar tydliga kopplingar till arbetslivet.
3) Skolverket efterlyser fler alternativ för elever i SFI att parallellt med sina språkstudier även kunna studera en yrkesutbildning eller andra utbildningar inom vuxenutbildningen.
För att höja kvaliteten och effektivisera tiden i SFI är det viktigt att alla aktiviteter där eleven kan lära sig språket tas med i bedömningen av elevens kunskaper. Framförallt behövs stärkt kompetens inom ett språkutvecklande arbetssätt, för att bedöma språkprogression utanför klassrummet samt ett ökat samarbete mellan SFI- och yrkeslärare. På organisatorisk nivå krävs kompetens och förståelse som kan ge stöd och organisatoriska förutsättningar till dessa nya krav.
De senaste åren har det på flera platser i Sverige testats och utarbetats metoder där SFI kombineras med yrkesutbildning, praktik eller liknande. Detta har visat på flera fördelar för individen, för arbetsmarknaden och för samhället. T.ex. har det gett snabbare språkinlärning för individen, större intresse från arbetsgivare att ta emot praktikanter och att individer därmed kan gå snabbare till arbete. Stockholm och Gävleborg är regioner som har varit tidiga i denna utveckling och det finns även lyckosamma projekt i t.ex. Sorsele där resultaten har implementerats i ordinarie verksamhet. Många av dessa exempel kommer från mer tätbefolkade regioner. Vår region kan lära mycket men vi måste också anpassa och utveckla kompetens och modeller utifrån våra förutsättningar med en gles befolkning, begränsat elevunderlag (för framför allt gällande yrkesutbildning) och långa avstånd.
De individer som målgruppen arbetar med har olika bakgrund, kommer från olika kulturer och har därmed ofta olika syn på genus och jämställdhet. Det kräver en god insikt och kompetens hos SFI- och yrkeslärare med löpande påfyllnad av kunskap inom området. När SFI-lärarna dessutom ska agera i en miljö utanför klassrummet, t.ex. i en yrkesmiljö, kan könsmönster framkomma på ett annat sätt som ställer nya krav på lärarna.