Vidga Normen skapar ett mer inkluderande Stockholm

Publicerad: 4 juni 2020

I Sverige ser vi ingen färg och därför diskriminerar vi ingen. Eller? Så inleds första avsnittet av podden Vidga Normen. Socialfondsprojektet med samma namn har en vision om Stockholm som en attraktiv och inkluderande region som tillvaratar akademisk kompetens oavsett hudfärg. Detta ska ske genom projektet Vidga Normen. Projektet är ett Socialfondsprojekt som drivs av Länsstyrelsen i Stockholms län.

– I Sverige har det nästan varit tabu att prata om hudfärg i Sverige. Men har vi inte ord  för det så kan vi inte heller göra något åt det säger Katarina de Verdier, projektledare  för Vidga Normen.

Hudfärg är en av flera diskrimineringsgrunder, alla Socialfondsprojekt ska jobba med icke-diskriminering enligt fondens horisontella principer. Detta är något som Vidga Normen verkligen tagit fasta på. Projektet arbetar med kompetenshöjning för arbetsgivare och deras anställda. Utbildningarna går igenom hur begränsande normer kring hudfärg verkar och hur organisationerna kan jobba för att minska effekterna av det. Projektet kom till som en reaktion på Afrofobirapporten (en kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i Sverige).

 -Rapporten var en väldigt deprimerande läsning och jag kände att det här måste vi  göra något åt! Eftersom att arbetsmarknaden är det som avgöra vilka möjligheter man  har till ekonomisk självständighet och möjligheten till att forma sitt eget liv så valde vi  att fokusera på det säger Katarina.

Utbildning ska synliggöra normer

I Stockholms län tillhör 30 procent av invånarna någon synlig minoritet, det betyder att de är personer som kroppsligen bryter mot normen för hur en svensk ser ut. Genom utbildning vill Vidga Normen synliggöra och motverka arbetsmarknadens diskriminering av svenskar som inte är vita. Projektet består av elva arbetsgivare i Stockholmsregionen som genom projektet ökar kunskapen och medvetenheten om begränsande normer och hudfärg. 

Flera kunskapsområden ökar förståelse

Att öka kunskapen om begränsande normer görs genom utbildningar som delas upp på fyra kunskapsområden, där det första är språk. Språkdelen handlar om att etablera ett språk för diskriminering och deltagarna får lära sig att prata om det utan att ta det personligt och känna sig anklagade och istället se att detta är ett område som organisationen behöver jobba med. 

Det andra området är kartläggning och uppföljning, här tittar organisationerna på hur de ska kunna mäta hur det ser ut. Genom att jämföra olika grupper mot varandra, som exempelvislön och arbetsförhållanden, kan man identifiera eventuella skillnader och också fundera på lämpliga åtgärder.

Nästa steg är ledarskap, här handlar det om att ha ledare som är trygga i frågorna. Är ledaren trygg i frågorna kan de prata om dom och även hantera situationer som kan uppstå i en organisation med personer med olika erfarenheter och kulturer.

Det fjärde området är inkluderande arbetsmiljö. Här är fokus på hur organisationerna ser till att alla anställda mår bra och hur de ser till att det inte förekommer omedveten diskriminering bland de anställda.

– I Sverige tenderar vi ofta att prata om rasism som hatbrott. Men hatbrott är bara  toppen av isberget. Den stora diskrimineringen är det som sker i vardagen och som ofta sker helt omedvetet ifrån vita svenskar. Det är det vi försöker medvetande  göra, för vi behöver lyssna mer på icke-vita kring upplevelser och hur vi kan förändra  vårt sätt att vara säger Katarina.

”Vi behövde öka vår medvetenhet”

En av de organisationer som deltar i utbildningsinsatserna är Roslagsskolan i Norrtälje. 65 av skolans lärare, resrurs- och elevassistenter samt elevhälsoteamet deltar i utbildningen och diskussionerna kring diskriminering och hudfärg.

– Jag såg att vi behövde öka vår medvetenhet. Med medvetenheten kommer också  viljan att se på sina egna handlingar, att granska hur vi bemöter varandra – och  därigenom hitta vägar framåt. Okunnighet resulterar i dold rasism, som bland annat r iskerar att rikta sig mot våra nyanlända elever på skolan, säger Ann-Katrin Hegart  rektor på Roslagsskolan.

Skolan har tidigare en handlingsplan mot diskriminering men i den har det inte funnits med att hudfärg i sig är en uttalad diskrimineringsgrund.

– Tidigare såg vi värdegrunden som så självklar att den inte riktigt behövde lyftas.  Med ökad kunskap kan vi identifiera att hudfärg faktiskt är en diskrimineringsgrund.  Och nu tar vi upp vår värdegrund på ett tydligare sätt än tidigare, säger Ann-Katrin  Hegart.