information (1)
Cookies

Den här hemsidan använder cookies för att säkerställa bästa möjliga upplevelse på vår webb. Genom att använda denna webbplats förutsätter vi att du godkänner att vi sparar cookies på din enhet.

Lär dig mer

Om BAR

Brexitjusteringsreserven – stöd för att ersätta kostnader som uppkommit till följd av Storbritanniens utträde ur EU

EU-kommissionen har inrättat Brexitjusteringsreserven (på engelska Brexit Adjustment Reserve, därav förkortningen BAR) för att hjälpa till att motverka de negativa ekonomiska, sociala och territoriella konsekvenserna i medlemsstater och sektorer på grund av Storbritanniens utträde ur unionen.

Syftet med reserven är att ge stöd åt företag och myndigheter inom drabbade sektorer med ett särskilt fokus på fiskerisektorn. Stödet från reserven avser kostnader som uppstått under perioden 2020–2023.

Svenska ESF-rådet har utsetts som förvaltande myndighet för Brexitjusteringsreserven vilket innebär att vi har ansvaret att göra utlysningar, ta emot ansökningar, besluta om stöd och göra utbetalningar i enlighet med gällande regelverk. Som förvaltande myndighet har vi även ansvar för att utföra kontroller för att säkerställa att stödet är beviljat på rätt grunder och kan återsökas från EU- kommissionen.

Den 7 april 2022 beslutades den första nationella förordningen som reglerar stödet inom reserven riktade till företag och statliga myndigheter. Senare i vår kommer ytterligare en nationell förordning som avser fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Målgrupper och insatser som stöds

Målgrupper för Brexitjusteringsreserven är företag och myndigheter som drabbats av negativa konsekvenser med anledning av brexit. Stödet ska vara en kompensation för de kostnader som uppstått hos dessa aktörer till följd av brexit.

  1. För företag (exklusive fiskeri- och vattenbrukssektorn) är följande kostnader stödberättigande:

    – Konsult och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Sådana tjänster kan avse förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.

    – Direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter som även fortsättningsvis ska saluföras i Storbritannien, om godkännandet eller märkningen beror på det landets utträde ur EU.

    – Kostnader för deltagande i mässor och liknande som syftar till att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare om åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt har försvårats av landets utträde ur EU.

    För aktörer inom fiskeri- och vattenbrukssektorn inväntar vi fortfarande en förordning. Vilken typ av stöd som kan beviljas fiskeri- och vattenbrukssektorn kommer att framgå av den kommande förordningen.
  2. Stöd kan också lämnas för investeringar i hamninfrastruktur, till den del infrastrukturen är nödvändig för verksamhet som faller under statens ansvar i dess myndighetsutövning och har en koppling till brexit.
  3. Statliga myndigheter har möjlighet att söka stöd för kostnader som föranleds av brexit.

Fördelning av medel

Medlen som finns inom Brexitjusteringsreserven för Sveriges räkning, 137 miljoner euro, kommer att lysas ut på nationell nivå. Inom respektive utlysning finns beskrivet hur mycket medel som finns tillgängliga att söka vid det specifika utlysningstillfället. Svenska ESF-rådet planerar att genomföra flertalet utlysningar med olika inriktningar med start i augusti 2022.

Bakgrund

Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 och ett nytt handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien var på plats under våren 2021. I och med att Storbritannien har lämnat EU:s inre marknad och tullunion, samt alla EU:s politik och internationella avtal har det satt stopp för den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital med EU.

EU och Storbritannien har bildat två separata marknader; två distinkta reglerings- och lagrum. Detta har skapat hinder för handel med varor och tjänster och för gränsöverskridande rörlighet och utbyten som inte har funnits på decennier – i båda riktningarna, vilket påverkar offentliga förvaltningar, företag, medborgare och intressenter på båda sidor. Detta kan komma att få breda och långtgående konsekvenser för företag, medborgare och offentliga förvaltningar. EU-kommissionen har tillsammans med medlemsstaterna och deras respektive förvaltningar arbetat för att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som är värst drabbade och detta arbete ledde fram till inrättandet av Brexitjusteringsreserven.

Innehåll på sidan