Frågor och svar
Här samlar vi svar på de vanligaste frågorna vi får kopplat till brexitjusteringsreserven. Notera att sidan är under uppbyggnad.
Ansökningsprocessen
Du skickar in din ansökan i vår digitala tjänst Projektrummet+. Inför din första inloggning skapar du ett användarkonto. Vi har tagit fram en handledning för hur du skapar din ansökan om stöd i Projektrummet+, du hittar den här. Du kan också läsa mer om hur du går till väga, steg för steg, med din ansökan under avsnittet “Ansökningsguide”.
På denna sida kan du se aktuella utlysningar inom brexitjusteringsreserven. Inom respektive utlysning specificeras de krav som behöver vara uppfyllda i ansökan. Vi erbjuder också digitala informationsträffar där vi informerar om aktuella utlysningar.
Ja, det är möjligt att ansöka flera gånger ur reserven. Återkommande utlysningar riktat mot företag kommer publiceras löpande under 2023.
När det gäller stöd till myndigheter kommer vi att publicera en första utlysning i november 2022 och sedan återpublicera samma utlysning under våren 2023 och, i mån av medel, under hösten 2023.
Interna personalkostnader
Detta gäller för företag: Vid redovisning av nedlagda arbetstimmar ska ESF-rådets obligatoriska mallar för tidredovisning användas. Mallarna skickas ut av ESF-rådet till dig som stödsökande vid ett bifallsbeslut. Tidredovisningsmallen ska fyllas i, och signeras av den/de aktuella anställda, och skickas med som underlag i kommande ansökan om utbetalning. I de fall där den aktuelle anställde inte längre arbetar kvar ska istället ansvarig chef signera tidredovisningen.
För myndigheter kommer uppdaterad information om tidredovisning av personalkostnader i samband med att den första utlysningen publiceras.
Ja, företag kan söka stöd för interna personalkostnader under förutsättning att kostnader har uppkommit till följd av brexit under stödperioden 1 januari 2020 till och med den 31 december 2023. I utlysningen riktad till företag tillämpas begränsningar för interna personalkostnader. Observera att maxtaket för timmar varierar beroende på inom vilken inriktning företag söker ersättning för sina kostnader. Exempelvis gäller 40 timmar för konsult- och rådgivningstjänster.
Det går bra att söka för interna personalkostnader inom alla inriktningar som framgår i utlysningen mot företag. Observera att det tillämpas begränsningar för interna personalkostnader beroende på inom vilken inriktning företag söker ersättning för sina kostnader. Max 40 timmar gäller för konsult- och rådgivningstjänster, max 100 timmar för godkännande eller märkning av produkter och avseende kostnader för deltagande i mässor och liknande begränsas antalet timmar till den genomförda aktiviteten.
Godkännande eller märkning av produkter
100 timmar gäller för intern personalkostnad per företag för hela stödperioden.
Ja, om kostnader har uppkommit till följd av brexit under perioden 1 januari 2020 till och med den 31 december 2023 går det bra ansöka inom de olika inriktningarna, d.v.s. konsult- och rådgivningstjänster, godkännande eller märkning av produkter som även fortsättningsvis ska saluföras i Storbritannien samt deltagande i mässor och liknande.
Konsult- och rådgivningstjänster
Ja, det grundläggande med stödet är att ni ska beskriva och motivera att kostnader har uppkommit som en följd av brexit inom kostnadsområdena konsult- och rådgivningstjänster, godkännande eller märkning av produkter som även fortsättningsvis ska saluföras i Storbritannien samt deltagande i mässor och liknande.
Nej, om tjänsten är levererad och utförd under 2019 kommer den inte vara stödberättigad utifrån utlysningens och förordningens krav. Det avgörande är att tjänsten ska vara levererad och utförd under stödperioden, dvs. under 1 januari 2020 till och med den 31 december 2023.
Övriga frågor
200 000 euro är maxtaket för stöd av mindre betydelse (de minimis) som ett företag kan få under en treårsperiod, dvs. totalt statsstöd och bidrag som ett enskilt företag har fått behöver redovisas och inte överskrida denna gräns. Läs mer om de minimis i vårt informationsblad om statsstöd.