2020/00541 - Valideringslyft

Det planerade projektet tar sin utgångspunkt i tidigare arbeten och utredningar om validering i Sverige och Europa. I Valideringsdelegationens slutbetänkande (SOU 2019:69) beskrivs nyttan med validering genom att den bland annat bidrar till; bättre matchningar och därmed ett bättre kompetensförsörjningsarbete; effektivare kompletteringsinsatser inför utbildning; underlättar etablering för utrikes födda; ökad självkänsla, självförtroende och motivation för individen oavsett bakgrund. Validering är i sig inkluderande eftersom den fokuserar på vad en individ kan och inte hur eller var den förvärvat sina kunskaper. En infrastruktur för validering främjar därmed de horisontella principerna genom att tillgängliggöra möjligheter till validering för individer i hela landet.

I slutbetänkandet beskrivs även behovet av en samordnad metodutveckling samt strukturell samverkan mellan inblandade parter på både nationell och regional nivå för att nå målet om ett nationellt sammanhängande system för validering. Ett sammanhängande system, som säkerställer tillgången till validering inom såväl utbildningssystemet som mot arbetslivets kvalifikationer, är en förutsättning för att de övergripande målen kan nås, om att fler individer får sin kompetens validerad.

Myndigheten för yrkeshögskolan har i sitt ordinarie uppdrag ansvar för att främja arbetet med branschvalidering. Inom ramen för detta arbete driver myndigheten ESF-projektet BOSS (Branschvalidering - Operativ och Strategisk Samverkan). Under verksamhetsåret 2020 har myndigheten även uppdraget att följa och stödja det utvecklingsarbete som pågår inom valideringsområdet nationellt och regionalt. Uppdraget innebär dessutom att myndigheten ska sprida kunskap och tillhandahålla övergripande information om validering samt samordna pågående myndighetssamarbete om valideringsfrågor.

Tillväxtverket fick år 2017 uppdraget att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018–2020. I utpekade fokusområden för budgetåren 2018–2020, har de regionalt utvecklingsansvariga bland annat haft i uppdrag att bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. Tillväxtverket har i sitt uppdrag identifierat ett antal utvecklingsområden som behöver hanteras för att validering ska få en tydligare plats i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Här nämns bland annat att ett effektivt valideringsarbete förutsätter en tydlig länk till det regionala kompetensförsörjningsarbetet men också behovet av en regional kunskap och samsyn kring vad som avses med validering.

Centralt för detta projekt är Samverkan kring validering på regional nivå – Vägledning för aktörer med ett regionalt utvecklingsansvar (Valideringsdelegationen, 2018). Vägledningen utarbetades tillsammans med företrädare för ett antal regioner. Vägledningen riktar sig direkt till de regionalt utvecklingsansvariga med syftet att utgöra ett konkret stöd i arbetet att utveckla regional samverkan kring validering. Framgångsfaktorer för regionalt utvecklingsarbete för samverkan kring validering beskrivs enligt följande: 1) Få ett mandat från berörda aktörer; 2) Formulera en gemensam målbild och avgränsa utvecklingsarbetet; 3) Tydliggör utvecklingsarbetets praktiska ramar; 4) Ta fram handlingsplan och en ändamålsenlig organisation; 5) Utveckla en stödstruktur. Denna modell kommer att ligga till grund för projektets arbete och vara utgångspunkten vid utveckling av ett kartläggningsverktyg som stödjer arbete med validering och skapar en plan för regionens fortsatta arbete med validering. I framtagandet av indikatorer för kartläggningsverktyget kommer de horisontella principerna vara centrala och beaktas.

Myndigheten för yrkeshögskolan kommer tillsammans med de regioner som valt att ansluta sig till projektet och berörda ansvariga myndigheter samt representanter från högskolesektorn bidra till att utveckla en regional infrastruktur för validering i arbetsliv och utbildning samt tydliggöra den nationella strukturen för validering.

Planerade aktiviteter under projektets genomförande:

Att genomföra workshops för att processa fram kvalitetskriterier och indikatorer för kartläggningsverktyget.

Att utforma regionala utvecklingsplaner för validering utifrån utfallet av respektive regions genomförda kartläggningars.

Att prioritera och genomföra del eller delar i den regionala utvecklingsplanen för validering.

Att utvärdera kartläggningsverktygets funktionalitet.

Att skapa möjligheter för ett kollegialt lärande mellan deltagande regioner och myndigheter.

Förväntade resultat:

Större operativ samverkan mellan berörda myndigheter och regioner för ökad användning av validering.

Regionernas och myndigheternas kunskap i och användandet av befintlig information och stöd kring validering ökar.

Ökad samsyn kring och förståelsen för nyttan med validering som instrument på nationell och regional nivå.

Utvecklat metodstöd till regionerna för långsiktig kapacitetsuppbyggnad inom validering.

Ökade förutsättningar för regionerna att arbeta med validering som del i det regionala kompetensförsörjnings- och sysselsättningsarbetet.



Förväntade effekter av projektet:

Stärkt operativ infrastruktur för validering.

Stärkta varaktiga strukturer på regional nivå

Ökad legitimitet till validering som instrument.

Ökad likvärdighet, kvalitet, legitimitet och rättssäkerhet i genomförandet av validering.

Förstärkt stöd till individer i valideringsprocessen.

Fler individer ges möjlighet att bli validerad.



Aktuella målgrupper för projektet:

Regioner

Berörda myndigheter och intressenter såsom Tillväxtverket, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och regioner m.fl.

SUHF och andra företrädare för högskolesektorn