2019/00234 - Trygg rekrytering
Världsekonomin i stort har nu en lång högkonjunktur bakom sig och en avmattning förväntas men Arbetsförmedlingens prognos hösten 2018 visar på en fortsatt optimism inom näringsliv där kapacitetsutnyttjandet är rekordhögt. Detta innebär också att utrymmet att öka produktion utan att nyanställa är litet. Inom offentlig sektor förväntas, även där, att behovet av arbetskraft kommer att öka som en följd av den demografiska utvecklingen. Vi kan konstatera att svenska arbetsgivare redan i dag har svårigheter att rekrytera och att det finns en risk att dessa svårigheter ökar och i förlängningen även skyndar på en konjunkturavmattning i Sverige.
För att möta efterfrågan på arbetskraft behöver arbetsmarknaden effektivt ta tillvara den kompetens som finns hos personer som i dag står utan jobb. I dag har Arbetsförmedlingen drygt 60 000 personer med funktionsnedsättning inskrivna som öppet arbetslösa eller i program. Av dessa personer har en majoritet stått utan arbetet mer än 12 månader. Utöver denna grupp finns bland övriga inskrivna långtidsarbetslösa ett mörkertal av personer som troligen har en funktionsnedsättning som kan innebära ett hinder i konkurrensen på arbetsmarknaden. Siffrorna ger status för läget under mars 2019 men ger en representativ bild över förhållandet i stort. Detta visar också på att det finns en tröskel för arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning vilket givet detta resonemang är ett hinder för ökad tillväxt i samhällsekonomin samt en orsak till en mängd negativa sociala effekter som följer på individens utanförskap i samhället.
Arbetsförmedlingen har ett flertal verktyg som avser att minska den tröskel som personer med funktionshinder kan ha för att komma ut på arbetsmarknaden. För arbetsgivare kan dock dessa verktyg och insatser upplevas svårtillgängliga. Hinder i nyttjandet kan vara att begrepp som förekommer i informationen till arbetsgivare är många och gör innebörden av stöden svårförstådda. Vidare handhas ofta olika stöd av olika delar i organisationen och av olika handläggare där samordning och sammanhang inte alltid är lätthanterade i kontakten med myndigheten. Vi har en snabb utveckling av digitala stöd som kräver kunskap om att de finns samt hur de används för att de skall kunna fylla sitt syfte att underlätta rekrytering.
Många arbetsgivare är intresserade av att ta emot personer med funktionshinder då dessa personer inte bara tillför ett mervärde i form av sin egen arbetsinsats och kompetens utan även ett mervärde i form av ökad kunskap hos personalgruppen och organisationen som tar emot om hur man möter personer med funktionshinder. Det som ofta upplevs som de största hindren för rekrytering av personer med funktionshinder är förmåga att avsätta den tid som behövs för att hantera kontakten med Arbetsförmedlingen samt den tid som behövs för att sätta sig in i tjänsteutbud, kunskap om funktionshinder, vad det skulle innebära på arbetsplatsen, arbetsrätt och hur de digitala tjänsterna som finns kan användas. Det samlade intrycket kan vara att det blir krävande och dyrt att ta till sig den tillgång som personer med funktionshinder utgör.
Arbetsförmedlingen arbetar just nu med att modernisera sin organisation. I den förändring som sker finns planering för att hitta lösningar för kunden genom att leverera hela tjänster i stället för individuella punktinsatser. Vidare sker en snabb utveckling på området digitala tjänster i syfta att effektivisera och modernisera verktyg för arbetsförmedlingens kunder.
För att klara att genomföra denna förändring mot tjänsteleveranser och digital service krävs dock ett omfattande metodutvecklingsarbete som har en tydlig förankring i en operativ miljö. Projektet avser att arbeta med metodutveckling som skapar fungerande tjänster som tillgängliggör den kompetens som finns hos gruppen funktionshindrade.
Arbetsförmedlingen prövar just nu en variant på ett samlat arbetssätt, tillsammans med IKEA och Tillväxtverket, med goda erfarenheter. Framgången är just en nära relation i kompetensfrågorna, tät dialog samt ett samarbete runt individen med tydlig struktur. Detta arbete kan utvecklas med ett tydligare fokus mot anställningar, ytterligare analys av faktorer som begränsar arbetsmarknaden för funktionshindrade och utveckling och förtydligande av samspelet mellan myndighet och arbetsgivare.
Just nu planeras förändringar av hur arbetsmarknadspolitiken ska genomföras. Dessa förändringar minskar inte behovet av metodutveckling. Frågan om hur ett effektivt stöd till arbetsgivare vid kunskapskrävande rekryteringar skall genomföras är lika viktig oavsett vem som är leverantör av stödet. En effektiv modell för att stötta arbetsgivare att ta emot personer med funktionsvariation skulle kunna fungera som underlag vid upphandling om utförarstrukturen förändras över tid.
Ytterligare en aspekt som vi ser behöver utvecklas är frågor kring jämställdhet och funktionshinder. Vi ser att det finns stora skillnader för vilken betydelse sociala sammanhang har kopplat till funktionshinder hos män respektive kvinnor. Här behövs en ökad kunskap för bättre planeringsförmåga hos den organisation som skall ge stöd. Projektet kommer att undersöka hur dessa skillnader ser ut och hur arbetsmetoder kan anpassas för att skapa jämställda förutsättningar. Utöver detta kommer projektet att analysera orsaker till att de arbetsmarknadspolitiska stöden i dag har en snedfördelning mellan män och kvinnor och se över arbetssätt och metod för att komma tillrätta med detta. Det kommer i sammanhanget även att genomföras kulturpåverkande utbildningsinsatser för att höja Arbetsförmedlingens- och arbetsgivares förmåga att skapa förutsättningar för jämställd rekrytering.
Projektet kommer även att tydliggöra hur frågor om tillgänglighet och digitalisering fungerar i praktiken för arbetssökande med funktionshinder.
Genomförandet innebär att utveckla ett arbete i team. I teamen finns specialistkompetens med förmåga att utbilda personal hos mottagande arbetsgivare i frågor kring funktionshinder samt arbeta med olika stöd som behövs på arbetsplatsen för att denna skall kunna ta emot sökande. Vidare kommer det att finnas SIUS-konsulenter som samarbetar med personalen som tar emot på arbetsplatserna och konkret stöttar sökande på plats. I teamet ingår även samordnande arbetsförmedlare eller företagsrådgivare som säkrar att dialogen mot arbetsgivare hålls ihop, att processen som helhet följs upp, säkrar nödvändiga beslut och hanterar den dialog som behöver föras internt vid Arbetsförmedlingen. Allt detta behöver fungera som en enhetligt levererad tjänst.
Arbetsgivare kommer att behöva knytas till projektet. Projektets kommer att bygga nätverk med de arbetsgivare som är intresserade av denna typ av samarbete där en representation ingår i referensgrupp för projektet. Avsikten är att få expertkunskap som behövs från arbetsgivare för att forma arbetssätt som fyller avsedd funktion.
Projektet avgränsas geografiskt, i det praktiska utförandet, till Uppsala län, Västmanland län. Södermanland län, Värmland, Gävleborgs län och Örebro län. Syftet med avgränsningen är att genomföra projektet i så pass stor skala att det går att göra jämförelser som kan ligga till grund för en utvärdering om nationellt införande. Omfattningen får heller inte bli så stor att verksamheten blir oöverskådlig och ekonomiskt urvattnad. Projektet kommer att innehålla ett arbetsteam per län.