Logotyp på utskrifter

3. Nationell nivå

Att arbeta med jämställdhet inom ESI-fonderna är som tidigare nämnts ett skallkrav. När de operativa programmen utarbetas och genomförs ska jämställdhet främjas genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden. Det gäller även övervakning, rapportering och utvärdering. Särskilda åtgärder inom alla investeringsprioriteringar ska bidra till jämställdhet.

 

De viktigaste programinstrumenten för programperioden 2014–2020 är partnerskapsöverenskommelsen och det operativa programmet.Här omsätts mål som satts på EU-nivå till nationell nivå. Nedan beskrivs hur jämställdhet kan integreras i arbetet med programinstrumenten. Även i detta avsnitt är standarden en rekommendation om hur processen bör ske på bästa sätt.

  • Analys

    För att socialfonden ska användas på det mest effektiva sättet för hela befolkningen och att val av prioriteringar och mål ska bli rätt, behöver både kvinnors och mäns situation och behov tydliggöras. Därför ska en jämställdhetsanalys ingå när partnerskapsöverenskommelsen och det operativa programmet förbereds.

     

    På varje insatsområde (exempelvis transporter, företagande, ungdomsarbetslöshet) ska situationen för både kvinnor och män beskrivas med hjälp av könsuppdelad statistik och befintliga jämställdhetsindikatorer. Det kan gälla skillnader mellan könen i restid, arbetstid, företagandegrad, arbetslöshetsmönster, hälsa, utbildning. Analysen ska också utforska orsaker och effekter av skillnaderna. För analysen krävs jämställdhetskompetens och expertis. Jämställdhetsorganisationer eller sakkunniga i jämställdhet som är med i partnerskapet kan med fördel bidra till analysen. En socioekonomisk analys samt en SWOT ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.

    Socioekonomisk analys

    För att identifiera skillnader och behov och för att motivera de val som görs baseras varje operativt program på en ex ante socioekonomisk analys [2]. För att analysen ska vara korrekt och relevant när det gäller hur kvinnor och män påverkas av programmet måste den genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att:

     

    Könsuppdelad statistik samlas in för att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män.Jämställdhetsindikatorer upprättas för att kunna analysera skillnader i jämställdhet mellan kvinnor och män.Orsaker till skillnader som indikatorerna pekar på ska analyseras, liksom deras effekter.

     

    För analysen krävs jämställdhetskompetens och expertis. Om genomförandet av en sådan analys upphandlas, ska krav på upphandlingen inkludera kompetens för att genomföra en jämställdhetsanalys. Den SWOT som genomförs ska också ha jämställdhetsperspektiv och utföras av personer med relevant kompetens.

  • Mål

    Utifrån analysen formuleras mål för jämställdhet i partnerskapsöverenskommelsen och det operativa programmet. Målen styr fördelningen av medel för programperioden 2014-2020. Det är därför viktigt att jämställdhetsperspektivet är integrerat i alla målen. Om de europeiska eller nationella målen för implementeringen av Socialfonden inte är jämställdhetsintegrerade, så kan jämställdhetsmål ändå arbetas in i programverktygen på nationell/regional nivå, innan genomförandet börjar.

     

    De viktigaste målen för programmet har tillhörande indikatorer för att mäta genomförande och utveckling. De olika indikatorerna ska visa jämställdhetsdimensionen när det gäller utgifter som avsatts för att främja jämställdhet (utgifter för särskilda insatser samt jämställdhetsintegrering). De ska också visa resultat och effekter, om jämställdhet har främjats eller om insatsen istället fördjupat ojämställdhet i relation till jämställdhetsmål. Varje indikator som rör stödmottagare ska alltid vara uppdelat på kön.

     

    Men det räcker inte att bara mäta antalet kvinnor och män. Kön ska användas som en överordnad variabel när det gäller olika målgrupper. Indikatorerna ska också visa exempelvis antal kvinnor och män som är arbetslösa/i arbete, antal kvinnor och män som är låg/medel/högutbildade eller könssegregeringen i olika yrken på arbetsmarknaden.

  • Genomförande

    På den nationella policynivån är Partnerskapet och Övervakningskommitténs sammansättning, skapandet av en stödstruktur, jämställdhetsspecialister, och ett stärkande av myndigheternas kompetens centralt för arbetet med jämställdhet som horisontell princip.

     

    Partnerskapet ska inkludera aktörer med ansvar för att främja jämställdhet och icke-diskriminering för att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv finns med. Jämställdhetsorganisationer från civila samhället ska också medverka. Dessutom kan stödstrukturen för jämställdhet (ESI Support) bidra med stöd och kompetens.

     

    I Övervakningskommittén ska jämställdhetsexperter bidra vid översyn av årliga utvecklingsrapporter och ge rekommendationer för förbättringar. De bidrar till att alla medlemmar i övervakningskommittén samt utvärderare uppdateras om arbetet med jämställdhet i relation till programmens resultat. Utöver jämställdhetsspecialister behöver kompetens­utveckling om jämställdhet i fonderna ges till samtliga deltagare.

     

    Förstärkt kapacitet hos genomförarna. Att genomföra Socialfondens arbete med jämställdhet som en horisontell princip är en del av kompetensen hos ESF-rådets personal. En kompetensutvecklingsplan ska finnas som omfattar både ledning och övrig personal. Att förstärka den administrativa kapaciteten handlar också om att skapa stödstrukturer för att genomföra programmets jämställdhetsstrategi.

     

    I operativa programmet för Socialfonden står att en stödstruktur ska etableras för att bidra till att genomföra den horisontella principen om jämställdhet. En stödstruktur ger stöd i att integrera jämställdhet i projekt, hos ESF-rådet och bidrar också med metodutveckling. Stödstrukturen ska i sitt arbete utgå ifrån denna skrift, Standarden för jämställdhetsintegrering, och ge stöd till både programutveckling, myndigheter och projekt.

  • Uppföljning

    Uppföljningssystemet ska visa i vilken grad programmet bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i relation till jämställdhetsmålen. Bidrar medlen till jämställdhet mellan kvinnor och män? Lyckas kvinnor och män olika väl i olika insatser? Får kvinnor och män olika resurser och i så fall varför?

     

    Uppföljningen ska bidra med förslag på nya insatser eller processer för att bidra till jämställdhet, eller förbättringar av befintliga insatser. Myndighetspersonal som arbetar med uppföljningen ska se till att jämställdhet fortsätter att prioriteras i genomförandet av det operativa programmet.

  • Utvärdering

    Varje medlemsstat ska genomföra en rad utvärderingar. För att de ska vara effektiva, ska jämställdhet integreras och utvärderarna ha jämställdhetskompetens.

     

    Ex-ante utvärderingen (förhandsutvärderingen) ska bedöma om planerade insatser för att främja jämställdhet och att förhindra diskriminering är tillräckliga.

     

    Den lärande utvärderingen (ongoing evaluation) som genomförs ska ta upp både särskilda insatser för jämställdhet, men också hur programmets samtliga aktiviteter bidragit till jämställdhetsmålen.

     

    Ex post utvärderingar (efterhandsutvärdering) ska med jämställdhet som genomgående fokus undersöka effekter och effektivitet hos fonderna och hur de bidragit till EU-strategin för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt enlig kraven på respektive fond.

  • Kompetens

    De som medverkar i förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering av de centrala nationella och regionala programdokumenten behöver kompetensutveckling i jämställdhet.

     

    Kompetens behövs för förståelse av hur ojämställdhet påverkar samhället och ekonomin, vilken roll jämställdhet har i ett effektivt programgenomförande och kunskap om vad jämställdhetsintegrering innebär i genomförandet av programmen.