Logotyp på utskrifter

Samarbete mellan medlemsstaterna

Ett europeiskt mervärde....

Det transnationella samarbetet i Europeiska socialfonden - mellan projekt, temagrupper, nätverk och medlemstater  - är en del av det stora europeiska projektet: att tillsammans med olika samhällsaktörer från medlemsstaterna utveckla och förbättra system och policies inom skilda politikområden.

I den nya strategin som medlemsstaterna och EU-kommissionen beslutat - den så kallade EU 2020-strategin - betonas också  vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar. Målet är, som det heter, smart och hållbar tillväxt för alla.

Europeiska socialfonden och det i fonden sedan drygt ett år prioriterade transnationella samarbetet, ska på ett avgörande sätt bidra till att dessa mål kan uppnås och därmed skapa ett europeiskt mervärde - i form av bättre resultat som inte skulle ha åstadkommits utan samarbetet.

Även om målsättningen för det enskilda projektet kan tyckas abstrakt, långt från verkligheten för de individuella deltagarna, är det i det konkreta utvecklingssamarbetet mellan projekt som det europeiska mervärdet realiseras.

Ett exempel är den sociala ekonomins framväxt i Sverige under de senaste decennierna: arbetskooperativet Basta i Järna söder om Stockholm, hade knappast existerat och varit så framgångsrikt utan den mycket handfasta idé- och metodöverföring som skett inom ramen för en rad transnationella projekt i samarbete med Italien.

Sedan Sveriges EU-inträde, 1995, har arbetskooperativet, i olika projektkonstellationer och med finansiering från olika EU-program, utvecklat sin verksamhet, numera också etablerad på flera håll i landet.

... skapas i  lokala projekt

På lokal och regional nivå betonas ofta värdet av samarbete över kommun- och organisationsgränser. Det transnationella samarbetet ger på motsvarande sätt möjlighet att skapa kontakter och samarbeten med kommuner, regioner eller organisationer i andra länder.

När skillnader i system och politik blir synliga kan nya idéer, perspektiv och angreppssätt uppstå och ett gemensamt utvecklingsarbete som främjar nytänkande och okonventionella lösningar påbörjas. Det är också här som det europeiska mervärdet kan skapas.

Att ett projekt i Kalmar knyter kontakter med Tartu i Estland eller Gdynia i Polen är därför ett lika naturligt som att samarbeta med Jönköping eller Umeå. Allt fler frågor i allt fler politikområden har också blivit till genuint europeiska frågor, där vårt beroende av vad som händer i andra medlemsstater påverkar oss i allt högre grad.

Att hitta en partner tar tid ...

Det partnersökningsforum som genomfördes i Sverige i anslutning till konferensen Working Life var det fjärde enligt den modell som utarbetats av den polska stödorganisationen för ESF tillsammans med Svenska ESF-rådet.

Erfarenheterna visar att även om ett intensivt - och ofta framgångsrikt partnersökningsarbete - sker under själva forumet krävs ett omfattande förberedelse- och efterarbete för att etablera ett kvalitativt gott transnationellt partnerskap.

ESF-rådet har också, i de olika arbetsgrupper som nu är verksamma för att utveckla och förbättra det transnationella samarbetet i den nya programperioden efter 2013, framfört förslag om att bland annat kunna ge projektaktörer extra finansiellt stöd för att etablera ett partnerskap - före den egentliga projektansökan lämnas in och godkänns.

Lika viktigt som att etablera ett gott transnationellt partnerskap är att den lokala/regionala projektägaren i Sverige förankrar idé och syfte med den transnationella verksamheten hos sina lokala/regionala samarbetspartner. Vad är målet, vilket resultat kan förväntas, vilka är nyckelaktörerna i kommunen, vilken nytta kan de förväntas få av samarbetet etc, är några av de  frågor som bör kunna besvaras i ett tidigt skede av projektprocessen.

I ESF-rådets handledning för transnationellt samarbete finns en rad nyttiga råd och tips för projektaktörer inför samarbetet med andra medlemsstater.  Bland de frågor som diskuteras och besvaras finns bland andra:

  • Vad kan vi/projektet vinna på att arbeta transnationellt?
  • Vad krävs? Har alla projekt möjlighet att …? 
  • Hur kan ett transnationellt projektsamarbete se ut i praktiken? 
  • Hur hittar vi lämpliga samarbetspartner och vilka får vi samarbeta med? 
  • Vilka är de viktigaste reglerna när det gäller ekonomin? 
  • Hur påverkas utsikterna för att vår ansökan ska beviljas? 
  • Hinner vi…? Vilken hjälp finns för att komma igång? 

... men kan leda till ett livslångt förhållande

Det transnationella samarbete kan ta sig olika former. Kortare studiebesök, utbyten av deltagare, seminarier för att bekanta sig med varandras verksamheter och system kan på sikt leda till fördjupade och långvariga samarbetsrelationer.

I andra fall finns redan från början ett väl utvecklat samarbetskoncept i syfte att tillsammans utveckla nya metoder och modeller. Samarbetet kan också användas för att få en allsidigare bedömning och validering av framtagna produkter genom att använda sin transnationella partner som en form av critical friend. Systematiska jämförelser mellan projektresultat - benchmarking - är ett annat sätt att utnyttja det transnationella samarbetet.

Det transnationella lärandenätverket IMPART (Increase the Participation of Migrants and Ethnic Minorities in Employment) har utvecklat en synnerligen intressant modell för detta slag av validering av projektresultat, så kallade peer reviews (kollegiegranskning) med transnationella team, sammansatta av experter från olika medlemsstater och organisationer. IMPART presenterade sin modell på ett seminarium under Working Life, och en granskning av ett svenskt projekt, Etablering Stockholm, ägde också rum nyligen.

Kvalitetssäkrade projekt ...

IMPART-modellen är resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete där bland annat Sverige deltagit. De frågeställningar som IMPART kunnat besvara är centrala för alla former av projektverksamhet inom ESF:

  • Hur säkerställa att resultat och rekommendationer från projekt faktiskt påverkar och förbättrar system och policies? 
  • Hur ge legitimitet och trovärdighet åt nationella projektresultat och rekommendationer på europeisk nivå? 
  • Hur finna de "kritiska vänner" som på ett systematiskt sätt kan granska och bedöma om projektresultat och rekommendationer har en potential att överföras  till reguljär verksamhet?

Ett förslag från svensk sida är att använda IMPART:s modell för validering av projektresultat som ett instrument för att välja ut projekt till en europeisk tävling om bästa projekt - a European Excellence Project Award - inom socialfonden. Metoden kan på så sätt användas för att ge en kvalitetsstämpel på socialfondsprojekt utifrån en allsidig bedömning gjord av europeiska experter.

... och bättre framtida program

Ett transnationellt utbyte sker även mellan de ansvariga myndigheterna för socialfonden i respektive medlemsstat, bland annat i de transnationella lärandenätverken.

Svenska ESF-rådet leder också sedan i maj 2011 ett SIDA-finansierat projekt för att bättre utnyttja socialfonden i syfte att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna i Östersjöregionen. I båda fallen är målet att skapa gynnsammare förutsättningar för transnationellt samarbete i den nya programperioden 2014 - 2020.

När det gäller Östersjösamarbetet är målet även att stärka den sociala dimensionen i EU:s strategi för Östersjöregionen, något som fått starkt stöd både från kommissionen och berörda medlemsstater. Ett av lärandenätverken på EU-nivå - transnationality.eu - i vilket också Sverige ingår, arbetar med att förbättra det transnationella samarbetet, i synnerhet med sikte på den nya programperioden. Nätverket har tidigare presenterat en rad förslag till EU-kommissionen, av vilka många redan införlivats i kommissionens förslag till ny ESF-förordning.

Text: Mail-ikon Christian Råhberg

Läs ocksåSpeeddejtning på EU-nivå