Logotyp på utskrifter

RE-KOMP

Equal UP - Utvecklingspartnerskapet RE-KOMP försöker hitta metoder för att förbättra mottagandet av nyanlända flyktingar och invandrare, så att de hjälper individen att utveckla sina kompetenser och sin förmåga att själv styra sitt liv.

RE-KOMP – rehabilitering och reorientering genom kompetensutveckling



Utvecklingspartnerskapet RE-KOMP försöker hitta metoder för att förbättra mottagandet av nyanlända flyktingar och invandrare, så att de hjälper individen att utveckla sina kompetenser och sin förmåga att själv styra sitt liv.
 
RE-KOMP arbetar med hälsofrämjande åtgärder och kompetensutveckling samt med att ge de nyanlända verktyg till att lära sig koderna i och förstå det samhälle de har kommit till.

Utvecklingspartnerskapet bedriver flera delprojekt i Malmö och Uppsala. Alla verksamheter utgår från de nyanländas, flyktingars och invandrares inklusive asylsökandes, behov och förutsättningar.
 
Områdena kris, trauma, utbildningsnivå, föräldraskap och hälsofrämjande aktiviteter står i fokus.

– Människor som blir utestängda och diskriminerade mår inte bra, de har inte koderna till hur de ska vara i det svenska samhället. Därför är det oerhört viktigt med både hälsofrämjande åtgärder och kompetensutveckling, menar Katarina Löthberg, koordinator för Uppsaladelen och det transnationella samarbetet.

I Uppsala pågår ett delprojekt som heter Hälsospåret, en hälsofrämjande introduktion för nyanlända vuxna. Samtidigt som deltagarna lär sig svenska deltar de i rehabiliterande och hälsofrämjande aktiviteter.
 
Delprojektet har till exempel en dietist som pratar med deltagarna om vad som är bra respektive inte bra att äta. Hälsospåret drivs i samverkan mellan bland andra Svenska För Invandrare (SFI), Migrationsverkets personal, en sjukgymnast och en dietist.

– Det räcker inte med att lära sig svenska språket. Man måste också lära sig hur samhället fungerar, lära känna sig själv och framför allt må bra, både fysiskt och psykiskt, säger Katarina Löthberg.

I ungdomsprojektet Vi knäcker koden för nyanlända ungdomar i Uppsala, hjälper man ungdomarna att förstå det svenska samhället, att lära sig koderna. Ungdomarna får bland annat möta modersmålslärare, som kan både de svenska koderna och koderna från ungdomens hemland.
  
Utbildningen är utformad utifrån vad både invandrade ungdomar och SFI-lärare har berättat om vad som är svårt när man kommer till ett nytt samhälle och vad man behöver lära sig.

RE-KOMP har även ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter. Genom olika undersökningar har Integrationsverket funnit att kvinnor i allmänhet får sämre introduktion än män. En orsak till detta är att kvinnor som blir gravida under den första tiden i Sverige ofta blir sjukskrivna och halkar efter i introduktionsverksamheten. När de sedan är barnlediga halkar de efter ännu mer och det är svårt att ta igen den förlorade tiden.
 
RE-KOMP försöker motverka detta genom att låta kvinnorna delta i verksamheterna på sina egna villkor, så mycket de kan och orkar. På det sättet slipper de bli heltidssjukskrivna.

– Vi jobbar mycket med antidiskriminering och jämställdhetsperspektiv. När det gäller de vuxna har vi organiserat verksamheten så att den passar kvinnornas livssituation. De är med så många timmar de kan. Vi kräver inte en 40 timmars arbetsvecka, berättar Katarina Löthberg.

I Malmö pågår ett hälsoinformatörsprojekt där internationella hälsoinformatörer ger information till de nyanlända på deras eget språk om svensk sjukvård, kost och hälsofrågor. Informatörerna betonar att en människa behöver fysisk verksamhet, inte bara psykisk stimulans, för att må bra.

– En förbättrad hälsosituation är det mest påträngande behovet. Om inte hälsan är bra är det svårt att delta i andra verksamheter, ta sig in på arbetsmarknaden och fungera i samhället, säger Katarina Löthberg.

Utvecklingspartnerskapet har därför även startat Cosmos i Uppsala, en utveckling av flyktinghälsan. Cosmos ska vara öppet för både nyanlända asylsökande och de som har fått uppehållstillstånd.

RE-KOMP har också ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram. Medarbetare i olika organisationer får genom detta kunskap om varandras uppdrag och möjligheter, så de kan samverka med respekt och förstå hur hela systemet fungerar.

– För att individens alla behov ska bli tillgodosedda krävs samverkan mellan alla inblandade aktörer, statliga och offentliga myndigheter och organisationer, säger Katarina Löthberg.

Utvecklingspartnerskapet testar även en modell i Malmö där asylsökande får delta i kommunens introduktionsprogram tillsammans med dem som redan har uppehållstillstånd.

– Om, och i så fall när, de återvänder till sitt hemland är de bättre rustade, väntetiden har använts på ett bra sätt, säger Katarina Löthberg.

RE-KOMP ingår i ett transnationellt samarbete som heter ASPIRE! (Asylum Seekers Participation is the Result!). I ASPIRE! ingår även utvecklingspartnerskap i Tyskland, Nederländerna, Irland, Portugal samt en organisation i Tjeckien.
  
De svenska utvecklingspartnerskapen Modul 16-20, Rehabilitering av traumatiserade flyktingar i glesbygd och Ankomst Göteborg ingår också i ASPIRE.