Logotyp på utskrifter

Modul 16-20

Equal UP - Utvecklingspartnerskapet Modul 16-20 vill utveckla och förbättra metoderna för hur Sverige tar emot ensamkommande asylsökande ungdomar.

Svenska flyktingrådet,



Utvecklingspartnerskapet Modul 16-20 vill utveckla och förbättra metoderna för hur Sverige tar emot ensamkommande asylsökande ungdomar.
  
Främst vill partnerskapet förbättra samarbetet mellan de olika aktörer ungdomarna är beroende av. Men de vill även påverka innehållet i introduktionsutbildningen så individerna sätts mer i centrum.

– Ungdomarna är i sin situation väldigt ensamma och utsatta och saknar garanterad säkerhet. Därför krävs ett systematiserat samarbete mellan de myndigheter och organisationer ungdomarna är beroende av, något som inte finns idag.
  
Jag önskar att alla aktörer har en helhetssyn av ungdomen och hans eller hennes situation, säger Eva Norström, koordinator för utvecklingspartnerskapet Modul 16-20.

Ensamkommande asylsökande ungdomar möter en mängd vuxna från olika organisationer som de är beroende av. Det statliga Migrationsverket har ansvar för ungdomarnas boende och fritid. Varje ungdom får också en god man som är anställd av kommunens överförmyndarmyndighet.
  
Skolan, lärare och kuratorer spelar också en viktig roll i ungdomarnas vardag, eftersom de tillbringar en så stor del av dagarna där och skolan har ansvar både för utbildningen och den psykosociala situationen.
  
Idag finns inget system för samarbete mellan dessa aktörer och det är inte alls säkert att Migrationsverkets personal vet vad som händer inom exempelvis den gode mannens ansvarsområde. Detta är detta Modul 16-20 vill förändra genom att i sitt arbete visa att samarbete är något alla har att vinna på, inte minst ungdomarna själva.

Modul 16-20 arbetar med 20 ungdomar mellan 16 och 20 år som kommit ensamma till Sverige och söker asyl. I Migrationsverkets regi bor de i något som kallas Ungbo, alltså egna lägenheter i stadsdelarna Enskede och Globen i Stockholm.
  
Ungdomarna går på Fogelströmska gymnasiet, en gymnasieskola för ungdomar som är nya i Sverige där de bland annat läser svenska. Skolan fungerar som en slags sluss för att de ska kunna fortsätta läsa på en vanlig gymnasieskola.

Utvecklingspartnerskapet har anställt en ungdomsledare som följer ungdomarna hela dagarna. Han följer med dem till skolan och sitter med på lektionerna och han är med dem på fritiden. Genom att han följer ungdomarna så nära i deras vardag får han en god inblick i hur de asylsökande ungdomarnas liv ser ut och hur de själva upplever saker och ting. Därigenom får han också bra medel till att motivera dem, till exempel varför de måste gå i skolan.

Utgångspunkten för utvecklingspartnerskapets arbete är empowerment. De arbetar för att höja ungdomarnas självförtroende, ge dem en tro på att det finns möjligheter och en framtid för dem, ge dem egenmakt så de inte bara känner sig maktlösa och utlämnade till andra krafter.

– Men för att kunna göra det måste man känna dem. Man måste vara med dem i deras vardag och där spelar vår ungdomsledare en ovärderlig roll, säger Eva Norström.

Modul 16-20 vill att myndigheterna och organisationerna gemensamt skapar struktur i sina kontakter.

– När det kommer en ny ungdom skulle kontaktpersonen från Migrationsverket kunna bjuda in den gode mannen och ungdomens lärare, så de sitter ner tillsammans med ungdomen och konkret diskuterar vad de ska göra och vilka respektive ansvarsområden de har.
 
Det är viktigt att konkret samarbeta kring sådana saker som ungdomens hälsa, motivationsarbete, var asylärendet ligger någonstans. Regelbundna fysiska träffar och konkret arbete, det tror vi är nödvändigt, säger Eva Norström.

Modul 16-20 samarbetar transnationellt med utvecklingspartnerskap i Nederländerna, Österrike och Tyskland.

– Från utvecklingspartnerskapet i Nederländerna har vi lärt oss att man kan jobba på ett annat sätt med de här ungdomarna än vad vi gör i Sverige. De har mycket mer nyttoinriktad verksamhet, ungdomarna får lära sig saker som de kan ha nytta av oavsett om de får stanna kvar i landet eller får avslag på sin asylansökan, berättar Eva Norström.

I Sverige är introduktionsutbildningen för nyanlända ungdomar fokuserad kring att de ska lära sig språket. Något de kanske inte har så stor nytta av om de inte får stanna. I Nederländerna är introduktionsverksamheten däremot mer yrkesbetonad, ungdomarna får praktiska kunskaper med sig i bagaget som de kan ha nytta av var de än hamnar. De kan till exempel få lära sig ett hantverksyrke eller att arbeta med datorer.
  
Introduktionen utgår från individen och hennes behov och man har inställningen att om ungdomen får stanna i landet så lär hon sig språket snabbt. Språket behöver inte ha högsta prioritet i arbetet med asylsökande.

All verksamhet inom utvecklingspartnerskapet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

– Det gäller oss själva minst lika mycket som ungdomarna. Vi i partnerskapet måste ständigt vara medvetna om hur vi tänker kring jämställdhet och jobba med oss själva, till exempel med hur vi bemöter varandra. Annars blir det bara moralisering, säger Eva Norström.

Utvecklingspartnerskapets ungdomsledare för även diskussioner med ungdomarna om demokratifrågor och allas lika rättigheter och värde. Han är uppmärksam på sådana saker som hur pojkarna tilltalar flickorna och för upp det till diskussion om det skulle uppstå några problem. Det förs också en diskussion kring yrkesval och att flickor har samma rätt till skolgång och utbildning som pojkar.