Logotyp på utskrifter

Glesbygdens förnyelse

Equal UP - Utvecklingspartnerskapet vill förändra system som är hindrande för den lokala utvecklingen.

SLU



I Sveriges fyra nordligaste län arbetar utvecklingspartnerskapet Glesbygdens förnyelse för att ge människor möjlighet att stanna kvar på hemorten och klara sin försörjning.
  
Utvecklingspartnerskapet vill förändra system som är hindrande för den lokala utvecklingen. Främst vill man förändra systemen för rekrytering och motverka hinder för företagsamhet för att ge människor möjlighet att stanna kvar och arbeta på sin hemort.

Glesbygden i Norrland är en avfolkningsbygd med långa avstånd. Många människor står utanför den lokala arbetsmarknaden.
 
Syftet med Glesbygdens förnyelse är att göra det möjligt för människor att bo kvar, utbilda och försörja sig. Nya möjligheter och alternativ måste prövas så att människor inte ska behöva flytta på grund av försörjningsproblem.

Utvecklingspartnerskapet arbetar i de fyra nordligaste länen och inlandet, det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
  
Målgruppen är offentliga myndigheter och organisationer som har ansvar för lokala frågor och möjlighet att påverka den lokala arbetsmarknaden. Glesbygdens förnyelse arbetar med tolv delprojekt och tre temaområden.

Det första temaområdet handlar om lokalt arbetssätt. Här stödjer utvecklingspartnerskapet lokala initiativ genom att försöka hitta sätt som hjälper enskilda att utveckla egna idéer och ta bort hinder för deras genomförande. Man vill till exempel förändra och utveckla arbetsförmedlingens och försäkringskassans arbetssätt.
 
Utvecklingspartnerskapet arbetar också för att föra ner beslutsnivån från regional till lokal nivå och för att detta ska vara förenligt med samhällsintressen i stort.

Glesbygdens förnyelses andra temaområde handlar om att ungdomar måste ges möjlighet till arbete och fortbildning. Genom olika delprojekt arbetar partnerskapet för att ge ungdomar en annan bild av hembygden, så de ser att det finns förutsättningar för att bo kvar. De ska inte tvingas flytta på grund av brist på jobb och att de inte kan försörja sig. En ökad omvärldskunskap är ofta viktig för att stimulera till nya initiativ.

– Många ungdomar har inställningen att det inte går att göra något, man kan inte påverka och förändra. De kanske känner att de hellre lever i ett utanförskap med bidrag. Vi vill genom våra verksamheter visa dem vad arbete kan innebära och hur det kan berika livssituationen, berättar Ulf Brangenfeldt, koordinator för utvecklingspartnerskapet Glesbygdens förnyelse.

Det tredje temaområdet kallas kommersialisering och arbetar för att hjälpa människor i utanförskap och dem som inte haft tillräckligt stöd för att genomföra sina idéer.
  
Glesbygdens förnyelse vill utöka och förbättra möjligheterna att utveckla både nya och befintliga företag för att skapa fler arbeten. Inom detta temaområde arbetar partnerskapet bland annat med samer, som ofta har svårt att komma in i företagsamhet utanför de traditionella områdena renskötsel och hantverk.

Ett särskilt fokus ligger på de samiska kvinnorna, som ofta har svårare än männen att komma in på den öppna arbetsmarknaden eller att starta och driva företagsverksamheter.
 
Utvecklingspartnerskapet utgår från samernas egna idéer och önskemål och hjälper dem att utveckla och bygga vidare på dem. Glesbygdens förnyelse vill medverka till att ta tillvara den unika kompetens som samerna har bland annat inom naturresursområdet.

Ett erfarenhetsråd med sakkunniga forskare från fyra olika universitet, bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), finns kopplat till utvecklingspartnerskapet. Erfarenhetsrådet ger stöd och råd till delprojekten och deras målgrupper. Med sin expertkunskap analyserar forskarna problemen och visar på möjliga lösningar på hur man kan jobba för att få till stånd förändringar av samhället. En annan viktig roll för Erfarenhetsrådet är att sprida resultatet till de som är ansvariga för frågorna både lokalt, regionalt och centralt.

Utvecklingspartnerskapet har också gjort intervjuer med människor i glesbygden om hur de organiserar sin försörjningssituation. – Det är viktigt att utgå från människors enskilda, faktiska situation om man ska kunna förändra något till deras bättre.
 
Vi vill ge ökad tillfredställelse med livssituationen eftersom det är väsentligt för att kunna lösa även andra problem, säger Ulf Brangenfeldt. Glesbygdens förnyelse har nu identifierat flera problem som man nu analyserar och försöker hitta lösningar på. Partnerskapet har även ökat sin kunskap om människors försörjningssätt i glesbygden.

– För att kunna verka som förändringsagenter är resultaten viktiga. Det är dem vi ska implementera hos olika aktörer – kommuner, arbetsförmedlingar, företag – så de kan leda fram till förändringar i deras arbetssätt. Resultaten ska bära frukt och ge nya möjligheter, säger Ulf Brangenfeldt.

Men för att åstadkomma strukturella förändringar som ska underlätta för människor att bo och försörja sig i glesbygden krävs politiska beslut. Glesbygdens förnyelse avser därför jobba mycket för att marknadsföra sina resultat och modeller mot politiker, men även utbilda människor i de organisationer som arbetar med frågorna, till exempel Länsarbetsnämnden.
  
För att kunna hantera förändrade arbetsstrukturer krävs kunskap om de specifika problem som gäller glesbygden samt kunskap om hur människor kan och vill klara sin försörjning. För att kunna arbeta på ett givande sätt med exempelvis samerna krävs kunskap om deras önskemål, idéer och förutsättningar.

Glesbygdens förnyelse samarbetar transnationellt med utvecklingspartnerskap i Italien, Tyskland och Spanien, som också arbetar med glesbygdsekonomi. Tillsammans tittar man bland annat på om det är möjligt att skapa fler ”gröna jobb”, inom miljö och ekonomi, i glesbygden. Samarbetet handlar också om turism, vilka förutsättningar som finns för att utveckla sådana näringsverksamheter lokalt.