Logotyp på utskrifter

EmBa - Egenmakt i Baronbackarna

I bostadsområdet Baronbackarna i Örebro kommun arbetar utvecklingspartnerskapet Egen Makt i Baronbackarna med att hjälpa invånarna att själva ta makten över sitt område och sina liv.


I bostadsområdet Baronbackarna i Örebro kommun arbetar utvecklingspartnerskapet Egen Makt i Baronbackarna med att hjälpa invånarna att själva ta makten över sitt område och sina liv.

– Baronbackarna utgör verksamhetens geografiska begränsning och totalbefolkningen är målgruppen. Åttio procent av hushållen i Baronbackarna är beroende av olika slag av försörjningsstöd, till exempel socialbidrag, A-kassa, Alfa-kassa, förtidspensionering och annat.
 
Det är ett oerhört fattigt område och området är segregerat i förhållande till staden i övrigt, berättar Per-Erik Andersson, koordinator för projektet. Utvecklingspartnerskapet Egen Makt i Baronbackarna vill ändra på detta.
      
En bakomliggande målsättning är att möjliggöra för människor att gå från att vara bidragstagare till att bli bidragsgivare, det vill säga till att ha lönearbete och betala skatt.

– Vi strävar efter ett egenmaktsperspektiv och det har fått konkreta resultat. Folk har fått jobb, säger Per-Erik Andersson.

Hypotesen är att det pågår en strukturell diskriminering i samhället och på arbetsmarknaden. Det är inte arbete som saknas, utan löneutbetalande arbetsgivare.

Utvecklingspartnerskapet arbetar utifrån faktumet att dagens arbetsmarknadsåtgärder ofta inte leder till lönearbete. Allt fler hamnar av olika orsaker utanför arbetsmarknaden och blir beroende av bidrag. Därför vill man genom att starta kooperativrörelser skapa alternativa vägar och i Baronbackarna hitta nya modeller för att förändra dagens arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det vill säga ge människor verktyg till att ta makten över sina egna liv.

– Människor måste få kontroll över sitt eget liv och sin egen plånbok. När man går på bidrag bestämmer myndigheterna över plånboken – både hur mycket pengar man får och hur man ska använda dem.
  
Vi skapar arbete genom kooperativrörelserna. Kooperativen är inte subventionerade utan utgår från egenmakt, det vill säga deltagarna gör allt själva. Vi stöttar bara och i utbyte får vi deras förstahandskunskap om utanförskap, säger Per-Erik Andersson.

Kooperativen producerar och säljer varor och tjänster. Det finns en restaurangrörelse och en städ- och fastighetsrörelse, Kooperativet Kullen, inom ramen för projektet. För närvarande har man 65 deltagare.
  
På ett år har 15 personer som varit arbetslösa i 8 – 10 år fått arbete. Dessa arbeten är huvudsakligen inom kooperativet. Men en del har även vågat söka sig ut på ”marknaden”.

Utvecklingspartnerskapet menar att kooperativen är rehabilitering genom arbetsgemenskapen i kooperativet. Därför vill man sälja rehabiliteringstjänster.

– Rehabilitering handlar om egenmakt och att överlåta till individen. Rehabilitering ligger i att människor blir sedda. Rehabilitering i detta sammanhang måste avpsykologiseras, menar Per-Erik Andersson.

Utgångspunkten är vad deltagarna själva vill göra och projektledningen försöker svara upp mot de utbildningsbehov som kommer upp. Men det finns en hel del strukturella hinder på vägen.

– Vårt huvuduppdrag är att identifiera hinder. Hindren finns där, inbyggda i systemen, säger Per-Erik Andersson.

Han menar arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ett bra exempel. Många kommuner har ekonomiska problem. Eftersom staten bekostar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna vill många kommuner knuffa över dessa kostnader på staten, eftersom de på grund av sin ekonomiska situation har svårt att finansiera egna åtgärder.

– Tjänstemännen vill väl, men strukturerna är uppbyggda så att kommunerna inte i första hand strävar efter att ge människor jobb.

I samarbete med Örebro universitet bedriver utvecklingspartnerskapet också forskning. Forskningen handlar om deltagarnas förstahandskunskap om utanförskap, alltså av att stå utanför arbetsmarknaden och i förlängningen samhället.

Egen Makt i Baronbackarna bedriver participatorisk forskning, vilket betyder att deltagarna själva är forskare och följer vetenskapliga metoder under ledning av en forskningsansvarig från Örebro Universitet. Detta för att få bort inbyggda strukturella tankar och fördomar.
    
Eftersom det även inom forskningsvärlden finns uppfattningar om och inställningar till hur saker och ting är tror man sig minimera den risken genom att deltagarna själva forskar. Projektet vill generera jobb med alla sina verksamheter.

– Vi arbetar på marknadens villkor och skapar på så sätt marknaden, det vill säga efterfrågan. Därför har vi också utbildning i marknadsföring, berättar Per-Erik Andersson, som också menar att jobben finns.
    
Det gäller bara att vända på invanda strukturer för att göra dem tillgängliga. Nu jobbar man för att få ännu fler uppdrag och arbeten genom marknadsföring.
  
Man vill också bli mer känt av de myndigheter vars finansiering individen är beroende av. Även om myndigheterna är med i utvecklingspartnerskapet finns ännu inte så stor kunskap om det i myndigheternas organisationer.