Logotyp på utskrifter

Brännpunkt

Equal UP - Brännpunkt arbetar för att få in människor som står utanför arbetsmarknaden samt få ner sjuktalen och utslagningen på arbetsplatserna.

Brännpunkt – sociala företag i Kävlinge
 
Stödmottagare: Vägledningscentrum Kävlinge kommun,


   
Brännpunkt arbetar för att få in människor som står utanför arbetsmarknaden samt få ner sjuktalen och utslagningen på arbetsplatserna. Som ett led vill utvecklingspartnerskapet hitta bra metoder för samverkansformer mellan organisationer, myndigheter och företag.

Utvecklingspartnerskapet Brännpunkt finns i Kävlinge kommun i Skåne. I partnerskapet ingår bland andra företag, ideella föreningar, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
 
Brännpunkt arbetar mot två mål. Man vill dels hjälpa människor som står utanför arbetsmarknaden att få arbete, dels skapa friskare arbetsplatser, det vill säga få ner sjuktalen och utslagningen på arbetsplatserna.

Kävlinge kommun har 25 000 invånare och 2000 företag. Bara 640 företag har någon anställd. Av dessa är det bara 138 som har tio anställda eller mer. Det är dessa företag Brännpunkt främst vill samarbeta med, eftersom det är de som har mest resurser att ta emot praktikanter och även nyanställa. Kommunen har låg arbetslöshet, mellan tre och fyra procent. Sjuktalen är höga, men de är ändå bland de lägsta i Skåne.

Partnerskapet har ett antal delprojekt. Delprojektet ”Framtidens arbetsplatser” arbetar framför allt med att få ner sjuktalen och utslagningen på arbetsmarknaden.
  
Ett annat delprojekt, ”Arbetskraft till förfogande”, försöker i sin tur genom praktik på företag hjälpa långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Brännpunkt ser det som en väldigt viktig del i detta arbete att utveckla ett djupare och mer engagerat samarbete mellan organisationer, myndigheter och företag.

Brännpunkt utbildar anställda på arbetsplatser till ambassadörer. Ambassadörerna får lära sig hur man skapar en bättre arbetsplats. De får också med sig enkät med 24 frågor till arbetsplatsen som handlar om den psykosociala arbetsmiljön.
 
Kursledaren analyserar svaren från respektive arbetsplats och får en indikation på hur arbetsplatsen mår. Sedan väljer ambassadören i samråd med sina arbetskamrater två punkter att arbeta med för att förbättra.
 
Det kan till exempel vara att det inte finns arbetsplatsträffar eller att några på arbetsplatsen upplever att de inte får gehör för sina idéer. Utgångspunkten är att man måste bli sedd på arbetsplatsen för att må bra.

Tjugoåtta ambassadörer är utbildade. Brännpunkt har som mål att utbilda 90 stycken. Utbildningen består av ett tvådagarsinternat, sedan träffas deltagarna en halv dag varannan vecka vid sju tillfällen.

Brännpunkt hjälper också arbetslösa att få praktik på arbetsplatser. Ambassadörerna spelar en viktig roll i att vara stöd åt praktikanterna. Det finns inte ambassadörer på alla arbetsplatser dit det kommer praktikanter, eftersom deltagarna själva får bestämma inom vilket yrke de vill vara och partnerskapet i möjligaste mån försöker tillgodose deras önskemål.
 
Där det inte finns någon ambassadör försöker Brännpunkt i stället ha en nära och tät kontakt med arbetsgivaren.

Mycket av partnerskapets arbete handlar om att försöka finna motivationssätt för individerna, att få dem att våga tro på sig själva.

– Det finns brister i de nuvarande systemen som vi vill vara med och påverka. Vi hoppas genom vårt arbete kunna visa på fungerande metoder för hur man kan skapa en öppnare och friskare arbetsmarknad, säger Christer Stenberg, projektledare för Brännpunkt.

Som exempel på systembrister berättar han om en person som varit sjukskriven i 10 år som via Brännpunkt fick en praktikplats. Han var mycket motiverad och hade målsättningen att komma tillbaka in på arbetsmarknaden.
 
Efter praktiken blev han erbjuden ett vikariat. Men om personen tog vikariatet skulle han bli friskriven från försäkringskassan, eftersom han är så pass frisk att han kan jobba. Men det finns inga garantier för att han blir erbjuden fortsatt jobb efter vikariatet.
 
Personen, som är familjeförsörjare, hamnar då i ett stort dilemma. Han kanske inte får vidare jobb efter vikariatet och måste då gå på socialbidrag. Detta innebär att han halverar sin inkomst.

– Jag hade inte vågat ta vikariatet i en sådan situation, man måste ju försörja sin familj. Försäkringskassan har ju rätt, man är ju inte sjuk om man kan jobba, men det borde finnas någon slags brygga mellan de här systemen, så personerna har något att falla tillbaka på och kan klara sin försörjning. Nu motverkar systemet individens möjligheter, menar Christer Stenberg.

Brännpunkt menar att arbetet för att motverka diskriminering i arbetslivet ska börja redan i skolan.
 
Partnerskapet har därför också ett delprojekt som man kallar Ung i Kävlinge. Elever på högstadiet får beskriva hur de upplever sin situation i skolan, om de blir sedda och får stöd, genom att fotografera, måla, skriva en uppsats eller skriva en låt.
 
Detta kommer att resultera i en tävling mellan skolorna i Kävlinge. Man kommer sedan att skapa en utställning av tävlingsbidragen.

Brännpunkt samarbetar transnationellt med utvecklingspartnerskap i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland.