Logotyp på utskrifter

medVind

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs Tekniska College
KontaktpersonJan Johansson
E-postjan.johansson@gtc.com
Telefonnummer031 760 34 11
Beviljat ESF-stöd19 087 176 kr
Total projektbudget19 087 176 kr
Projektperiod2012-04-01 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Kompetensutvecklingsprojektet medVind riktar sig till medarbetare i fordonsindustrin i Västsverige och företag som samverkar oavsett konjunkturläge med inriktning på industriteknik i ett indivualiserat och flexibelt lärande.
Det fyra identifierade förbättrings och problemområden som projektet fokuserar sina insatser på är:
-Global överkapaciteten samt snabba konjunktursvängningarna.
-Lagarbete och produktionskompetenser som konkurrensmedel.
-Svårigheterna att få loss produktionspersonal till kompetensutveckling.
-Förstärkt samverkan mellan företag och utveckla kompetens gemensamt.
Samverkansaktörerna har identifierat och prioriterat behoven för att stärka individernas kompetens inom följande kompetensområden:
-Effektiva produktionssystem – arbetssätt, teknik, kvalitet och underhåll
-Lagarbete och ledarskap
-Arbetsmiljö
-El och elektronik
Projektet är också tänkt att samverka med ett projekt för underlättande av arbetspraktik för arbetssökande till fordonsindustrin.

Bakgrund

Projekt medVind är ett kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till:
Med – främst till medarbetare i fordonsindustrin men också företagen i som ska jobba med varandra i samverkan i såväl med- som motgång, alltså oavsett konjunkturläge.
V - Västsverige, Volvobolagen med sina underleverantörer skall via denna samverkan skapa Vinn-vinn situation som stärker regionen.
Ind - Industriteknisk kompetens och individualiserat lärande (flexibla lärformer) ska utvecklas via projektet.
Vi har identifierat fyra områden som den västsvenska fordonsindustrin har att förhålla sig till och som vi via detta projekt avser att öka vår förmåga och handlingsberedskap till:
1, Globala konkurrenssituationen, överkapaciteten i fordonsindustrin samt konjunktursvängningarna.
2, Den svenska modellen med lagarbete och goda produktionskompetenser som kan stärkas ytterligare.
3, Svårigheterna att få loss produktionspersonal till kompetensutveckling.
4, Möjligheterna att i samverkan mellan företag utveckla kompetens gemensamt.
Vi söker till området ”Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation” men de aktiviteter vi planerar att genomföra anser vi också ha god bäring på de övriga ansökningsområdena, t ex, insatser -till lågutbildad arbetskraft, -för att förhindra sjukskrivningar, -för attitydpåverkan samt -för entreprenörskap.
En kompletterande ansökan inom programområde 2 kommer att lämnas in för att utveckla former för arbetssökande att utbilda sig och praktisera inom fordonsindustrin. Vilket kommer att stärka detta projekt genom en möjlig växling av personal. Detta är ett genomförandeprojekt och har styrkan att bygga vidare på erfarenheter och lärdomar från Socialfondsprojektet IKIV. Genom detta projekt så har vi identifierat vilka problem som behöver lösas och via de förvärvade kunskaperna har vi kunnat analysera utbildningsbehov för lärande både lokalt och regionalt.

Bakgrund,
1, Den västsvenska fordonsindustrin konkurrerar på en globalt konkurrensutsatt och konjunkturkänslig ”spelplan” där överkapacitet råder. Utveckling och produktion av fordon kan på kort tid flyttas mellan kontinenter. De senaste årens svängningar i konjunkturen har inneburit stora omställningar för medarbetarna i fordonsindustrin, flera har varslats och sagts upp (inte minst unga och kvinnor), några har återanställts till liknande eller nya arbetsuppgifter, många har omplacerats och fått nya arbetsuppgifter. Teknikutveckling går fort och nya kompetensbehov uppstår, arbetsorganisationen förändras och för att få medarbetarna och företagen i den västsvenska fordonsindustrin att kunna konkurrera och nå sina mål samt att långsiktigt trygga sysslesättningen så krävs fortsatta satsningar på kompetensutveckling inom områden som Kvalitet, Underhåll, ledarskap och lagarbete. Den globala lågkonjunkturen och finanskrisen 2008-2009 slog mycket hårt mot de anställda i den västsvenska fordonsindustrin men under 2010-2011 så verkar konjunkturen ha vänt för Volvobolagen och dess underleverantörer, vilket har medfört ett starkt behov av nyrekryteringar. För att snabbt kunna täcka marknadens behov av produkter så har anställningar och inhyrning av personal påbörjats i en hög takt. Dessutom befinner sig världskonjunkturen åter i ett högst osäker läge pga. nya mörka moln på den globala finansmarknaden

2, Den svenska modellen med lagarbete och goda produktionskompetenser som kvalitet och underhåll är en framgångsfaktor av avgörande betydelse. Upp och nedgångar under de senaste åren har medfört stora påfrestningar för individerna som snabbt tvingats anpassa sig och lära sig nya arbetsuppgifter i ett produktionsflöde med ett allt högre tempo. För organisationerna har samtidigt denna snabba uppgång och de många nya medarbetarna, inom en kort tidsperiod, inneburit påfrestningar med att behålla kvalitetsnivåerna. Denna situation försvårar en stabil och väl fungerande arbetsorganisation, med effektiva arbetssätt och processer.
Ur ett arbetsmiljöperspektiv är detta är inte optimalt. För individerna handlar det främst om att så snabbt som möjligt att komma in monteringsmomenten utan djupare introduktion och med en kort inskolning. Fordonsindustrin står inför avgörande paradigmskifte inom teknik beträffande nya former av framdrivning och nya miljövänliga drivmedel. Här kommer omställningsförmågan att vara avgörande för hur både individers, företags och regioners kompetens kommer att kunna hävda sig i framtiden. Därför är behovet stort av förstärkt kompetens inom lagarbete och effektiva produktionssystem samt en kvalitetssäkrad arbetsorganisation med stödjande ledarskap. Den nu, glädjande nog, växande men på många håll oprövade produktionsorganisationen har skapat nya akuta och oförutsedda kompetensbrister. Behovet är alltjämt stort av ny kompetens inom teknik, organisation, lagarbete och ledarskap för att möta den global konkurrenssituation och kunna utveckla och bygga produkter med mindre miljöpåverkan.

3, Vårt nuvarande partnerskap, som gemensamt driver IKIV (Industri Kompetens i Väst) med start 2010, har gett oss en god erfarenhet och bred kännedom om vilka behov som fordonsindustrin i Västra Götaland har. De utbildningar vi genomfört har deltagarna i allmänhet varit mycket nöjda med. (96 % av deltagarna skulle rekommendera kursen till en arbetskamrat). Kurserna har varit väl anpassade efter deltagarnas behov. Projektet har haft ett högt tempo och levererat utbildning redan från starten. IKIV projektet har också fungerat som en lång och fördjupad förstudie inför denna nya projektansökan. Vårt partnerskap kan bl.a. konstatera att trots att deltagarantalet väl överträffat målsättningarna i IKIV så har andelen kollektivanställda varit lågt. Vår erfarenhet från IKIV visar också tydligt att när "hjulen snurrar fortare" så är det svårt att få loss produktionspersonal till traditionella utbildningsinsatser. Därför finns det ett stort behov av flexibla och innovativa former av kompetensutveckling i samverkan med flera aktörer. Exempel kan vara simulering, e- learning eller problembaserat lärande

4, Deltagande företag har anläggningar på flera orter och länder. Arbetssätt och kompetensbehov påminner om varandra men en branschgemensam syn saknas. Gemensamma generella kompetenser anpassade för alla anställda oavsett företag och befattning leder till att vi lätter kan lära av varandra och stärka medarbetare och företag inom regionen. T.ex. kompetensområden som kundfokus, att hantera relationer inkluderat mångfald, kommunikation, entreprenörskap och kvalitetssäkring. För ledare är fokus på kompetenser för att: leda människorna, leda verksamheten samt att utveckla verksamheten. När det gäller teknikutbildningsbehov finns idag stora behov inom exempelvis elektrifiering, mobiltelefoni, automatisering mm. Vi vill gärna finna alternativa och innovativa lösningar än en vanlig lärarledd utbildning för detta. Vilket kan medföra att fler får förutsättning för en effektiv inlärning baserad på personlig erfarenhet och bekräftelse av kunskap. Kompetenskravprofiler och underlag för exempelvis validering bör utvecklas.

Arbetsinnehållet för kvarvarande individer i företagen har i många fall ändrats med nya kompetenskrav som följd. Många behövs t.ex. som handledare för alla de nya medarbetarna och andra blir lagledare till de nya arbetslagen. Intresset för utbildningar inom naturvetenskap och teknik, samt industrins attraktionskraft har under en längre tid varit svag och den situation som industrin i regionen befunnit sig i har inte underlättat detta. Konsekvenserna blir bl a svårigheter att rekrytera rätt kompetens samt att öka mångfalden inom företagen då rekryteringsbasen av lämplig kompetens minskar.

Utifrån det samlade behovet som samverkansaktörerna har identifierat och prioriterat så avser projektet att stärka individernas kompetens inom kompetensområden:
-Effektiva produktionssystem – arbetssätt, teknik, kvalitet och underhåll
-Lagarbete och ledarskap
-Arbetsmiljö
-El och elektronik

Målsättning

En gemensam kompetensutvecklingsstrategi skall finnas förankrad hos såväl medarbetare och ledning i företagen som medverkar och ingår som en naturlig del i affärsutvecklingsprocessen. Utvecklingen av gemensamma arbetssätt och kompetensutveckling inom den Västsvenska fordonsindustrin gör att involverade företag och dess medarbetare bidrar till att utveckling, produktion och arbetstillfällen för fordonsindustrin behålls i Västsverige!

Det svenska lagarbetet beskrivs i omvärlden som en framgångsfaktor för fordonsproduktion.
Alternativa lärmiljöer och lärformer är utvecklade för medarbetare i produktion för:
att uppnå en hög konkurrenskraftig kvalitet inom industrin genom att bedriva operatörsutbildning i en simulerad arbetsmiljö/träningsfabrik där man kan anpassa träningar och utbildningar för tillverkningsindustrin till en global premium nivå som är formad för att efterlikna verkliga arbetsorganisatoriska miljöer och kvalitetssäkrade produktionssystem.
Systematisk färdighetsträning i en simuleringsmiljö kommer mer och mer att vara en naturlig del av kompetensutvecklingen för fordonsindustrin. Givetvis kommer fortfarande operatörerna att fortbildas och inskolas också ute i arbetslaget. Målet är att de ska komma bättre förberedda ut i produktionsmiljön genom att de smidigare och enklare kan tillgodogöra sig de nödvändiga färdigheterna i en simuleringsfabrik. Simulatorträningen kan också upprepas många gånger och en kontinuerlig återkoppling kan ges vilket gör att individen får både en objektiv värdering av sin prestation och kan följa utvecklingen av densamma. På så vis tränas en manuell färdighet upp så att de första stegen in i arbetslaget och dess produktionsuppgifter underlättas.

En gemensam utbildningsmodell med utbildningar, yrkesprofiler, valideringsramar och en gemensam fysisk träningsplattform för både anställda inom fordonsindustrin och arbetslösa som vill söka arbete där används.

Den etablerade samverkan mellan företagen som startade i och med IKIV projektet för att uppnå ytterligare fler kostnadseffektiva utbildningar vidareutvecklas. Denna mer långsiktiga samverkan av kompetensutvecklingsinsatser blir då ett naturligt arbetssätt inom regionen och branschen som stärker de medverkande företagen och tryggar sysselsättningen för medarbetarna inom regionen.
Kompetensutvecklings insatserna hos deltagande företag kommer att genomföras utifrån interna analyser av aktuella kompetensutvecklingsbehov.
Riskerna för kvalitetsproblem och arbetsolycksfall som har sin grund i otillräcklig kompetens på grund av för kort förberedande träning ska elimineras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Var 5:e medborgare sägs lida av någon sorts funktionsnedsättning. Sannolikheten är alltså stor att påträffa detta i vår målgrupp. En stark fysisk och psykisk hälsa ses som en förutsättning för arbete i produktion men självklart förekommer avvikelser. Vi har därför för avsikt att utbilda projektorganisationen och utbildningsanordnare för att öka medvetenheten kring detta men framför allt kommer det vara en del av innehållet i de utbildningar som ska göras för produktionslagens medlemmar (jmfr upplägget inom jämställdhet ovan).

Vad vi vill utbilda och föra resonemang kring är:
Hur tillgänglighetsarbetet blir en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet hos medverkande företag?
Identifiera tekniska hjälpmedel som är användbara för olika funktionsnedsättningar, ex hur säkrar vi en ev utrymning för en döv medarbetare.
Hur kan instruktioner bli strukturerade och tydliga för den som har läs- och skrivsvårigheter.
Hur jobbar vi med våra attityder vid psykisk ohälsa, t ex öppenhet, inkludering, förutfattade meningar osv.
Kartlägga vilka arbetsuppgifter och kanske alternativa arbetstider som passar människor med funktionsnedsättning hos våra deltagande företag.
Använda checklista för mångfald och tillgänglighet i undervisning från IKIV-projektet i utbildningsplanering och genomförande av våra aktiviteter.
Utbildningar ska genomföras i tillgänglighetsanpassade lokaler med fungerande utrustning.

Transnationellt samarbete

I projektet kommer möjligheten till transnationellt lärande att utvecklas genom en nära samverkan med Volvo Cars Gent (VCG) och Volvo Truck Europe (VTE) och dess underleverantörer. Inom Gent regionen i Belgien så finns både liknande tillverkningsanläggningar och industrikluster som MedVinds partners har inom Västra Götalandsregionen. För att kunna uppnå vårt högt ställda mål på en konkurrenskraftig fordonsindustri genom att lyfta och anpassa träning och utbildning inom tillverkningsindustrin till ett global premium nivå så är samverkan med europeiska kollegor i Flandern en av hörnpelarna. Detta samarbete kommer att möjliggöra upplägg för mer kostnadseffektiva träningslösningar och skapar dessutom en naturlig bra grund för en framtida gemensam europeisk standard för operatörsutbildning i simulerad arbetsmiljö. Bra europeiska standarder för framtidens industritekniska utbildningar kommer att minska riskerna för arbetsolycksfall och bidra till minskad ohälsa inom Europa.
Vi tror att ju mer gemensamma utbildningar, yrkesprofiler, valideringsramar och likvärdiga träningsplattformar som vi kan ta fram inom Europa desto bättre för både individer, regioner och företag.
Vi tror att uppbyggande och etablerande av en träningsfabrik för träning på övningsprodukter kommer att gynnas av transnationellt utbyte av ideer.
Vi vill gärna bidra till en europeisk modell för att öka förståelse och motivation hos medarbetarna och arbetslagen genom att ta fram gemensamma standardiserade träningar som efterlikna verkliga arbetsorganisatoriska miljöer och kvalitetssäkrade produktionssystem.

Vi kommer även att undersöka hur ett samarbete skulle kunna se ut med Gent University för att främja lärande och strategiskt påverkansarbete.
Efter projektets slut så har regionella utbildningar, kravprofiler och kompetensplattformar blivit mer transnationella genom det utbyte av erfarenheter och ideer som implementerats i industrin.

Deltagande aktörer

  • AB Volvo Penta
  • Brose Sweden AB
  • BUSSAR BORÅSFABRIKEN
  • IAC Göteborg
  • JOHNSON CONTROLS SWEDEN AKTIEB
  • Lernia Bemanning AB
  • Manufactoring
  • Plastal Sverige AB
  • Volvo Aero Trollhättan
  • Volvo Lastvagnar AB Tuve
  • Volvo Personvagnar AB
  • Volvo Powertrain Göteborg

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö