Logotyp på utskrifter

jämställd uni-form

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionalt resurscentra
KontaktpersonGun Persson
E-postgun.p@resurscentra.se
Telefonnummer031-136175
Beviljat ESF-stöd401 000 kr
Total projektbudget401 000 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Vi vill undersöka om det finns möjlighet att synliggöra att den maskulint dominerade sektorn är en intressant arbetsplats för unga kvinnor med utländsk bakgrund. Genom att synliggöra möjligheten till könsöverskridande yrkesval kan sysselsättning i gruppen öka, integration minska och jämställdhet öka i de mansdominerade verksamheterna som gärna välkomnar fler medarbetare med utländsk bakgrund och fler kvinnor.

Bakgrund

Uppkomst
Vår organisation arbetar för en jämställd tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Vi arbetar med olika målgrupper, olika utvecklingsmetoder och olika samarbetspartners. Vår organisations verksamhet finansieras i huvudsak av Tillväxverket och Västra Götalandsregionen. Vi har tidigare arbetat med olika projekt med finansiering från ESF-rådet och vi har kunnat uppvisa goda resultat i våra projekt.
Detta projekt är tänkt att dels klargöra inom vilka områden som det finns behov av arbetskraft, dels vägen till utbildning och arbete, dels också hur man med de goda exemplen från projektet kan påverka och inspirera även utanför Göteborg

Bakgrund -
Det finns en olycklig segregation i Göteborg och den drabbar alla i samhället men på olika sätt beroende på om vi ser det på kort eller lång sikt. I ett kort perspektiv drabbar segregationen många invånare med annan bakgrund än svensk och det resulterar i ett utanförskap och bristande integration. Inom vissa stadsdelar i Göteborg som har en stor andel invandrare är också andelen arbetssökande stor. Det finns klara samband mellan hälsa, livskvalitet och arbete. Den som är arbetslös har också i större utsträckning dokumenterad ohälsa. Ohälsotalen är betydligt högre i nordöstra stadsdelarna än i övriga Göteborg, och kvinnor har generellt högre ohälsotal än män. 32 % av invånarna uppbär försörjningsstöd. I förlängningen är det en fråga om resursslöseri och ett utanförskap som dränerar samhället på resurser. Kunnande och kompetens hos en stor del av samhällets invånare tas inte tillvara. Det är därför angeläget att verka för att fler invånare ges möjlighet till sysselsättning oavsett etnisk tillhörighet och bakgrund.

Ett bidragande problem till ofrivillig arbetslöshet är att många saknar adekvat utbildning. Endast 50 % av invånarna i Bergsjön har gymnasieutbildning. Och andelen högskoleutbildade bland ungdomar som är uppväxta i stadsdelen är 8 %, vilket är mycket lägre än i stadsdelar i övriga Göteborg. Den strukturella arbetslösheten kräver motiverade ungdomar som ser möjligheten att utbilda sig för att få jobb. Och det kräver också arbetsgivare som är beredda att anställa ungdomar oavsett etnisk bakgrund. Som välkomnar ungdomar som har annan etnisk bakgrund än svensk.

Problem
Sverige har världens mest könssegregerade arbetsmarknad där endast 14 % av yrkena är jämt fördelade mellan kvinnor och män. I de flesta branscher finns i stort sett enbart män (bygg, energi, transport m fl) eller enbart kvinnor (vård och utbildning). Generellt gäller också att de yrken som är mansdominerade har högre löner än de yrken som är kvinnodominerade. Den offentliga sektorn dominerar stort och kännetecknas av låga löner inom vård och omsorg men den offentliga sektorn inom mansdominerade områden kännetecknas av högre löner tex Polisen, Räddningstjänsten och Försvarsmakten. Inom alla organisationer finns en önskan om en mer jämställd fördelning och man ser att det saknas en kvantitativ representation som speglar befolkningen. Av detta skäl vill man gärna anställa män inom vård och omsorg samt kvinnor inom polis och militär. Tyvärr finns inte alltid sökande som motsvarar behovet. Många män väljer att inte söka låglöneyrken trots att de ofta går före kvinnliga sökande. Omvänt drar sig många kvinnor från att söka till militären trots att de är varmt välkomna. När det gäller sökande med utländsk bakgrund så är det ännu mer osannolikt att de söker sig till dessa organisationer. Förståelsen av att kvinnor skall vara i vården och män i militären är så stark. Därför behövs en kraftsamling. Många unga män skulle kunna satsa på en anställning inom vården där det saknas arbetskraft och kommer att göra så i lång framtid (420 000 tjänster fram till 2020 är prognosen). För kvinnors del skulle det vara bra att lämna sitt traditionella yrkesval och i stället satsa på att utbilda sig till tjänst inom försvaret, Polisen eller Räddningstjänsten. De skulle få ett bra jobb, bättre lön och bra arbetsvillkor.

Det är angeläget att lyfta fram att unga kvinnor har andra möjligheter till utveckling i samhället än att vara hemförlovade som mödrar och oavlönat hemarbete. Alltför många unga tjejer oavsett nationalitet drömmer orealistiska drömmar om giftemål och barn som en plattform för evig lycka. Vi vet att det inte är så. Hälften av alla äktenskap resulterar i skilsmässa. Varannan kvinna kan inte leva på sin pension utan måste få tillskott av bidrag för att kunna klara sig. Som en konsekvens av drömmarna om lycka och äktenskap så förekommer det att unga tjejer inte utbildar sig och satsar på en yrkeskarriär.

Det är viktigt att alla kvinnor har en egen försörjning som skapar möjlighet till ett eget oberoende liv. Utbildning och yrkesval är viktiga vägar för unga tjejer. Och det bör vara medvetna yrkesval som leder till en god ekonomi och inte bara en sysselsättning.
Det är också viktigt att vi får en jämställd arbetsmarknad och den offentliga sektorn är en bra början där det finns ett behov och en önskan om att utjämna. Det är mao goda utsikter för både killar och tjejer att få jobb om de bryter de traditionella yrkesvalen och satsar målmedvetet. För att kunna göra detta behöver de medvetandegöras om hur arbetsmarknaden ser ut och vad de väljer emellan. Särskilt gäller detta för unga tjejer. Det är inte fel att välja obetalt hemarbete men man skall veta att man väljer bort en ekonomisk självständighet och ställer sig i beroendeställning till sin man och samhället.

Vi vill därför arbeta med att inspirera unga tjejer med utländsk bakgrund att göra könsöverskridande utbildnings- och yrkesval och söka sig till uniformsyrken.







Målsättning

Vårt övergripande mål är att vidga möjligheterna för utlandsfödda kvinnor att delta i den svenska arbetsamarknaden på lika villkor. Den offentliga sektorn är en bra plattform där det finns incitament för att skapa den förändring som alla politiker är eniga om behövs både vad det gäller integration och jämställdhet. Av detta skäl är det vikutigt att bredda förståelsen av vad som är den offentliga sektorn så att vi får fler kvinnor i de mansdominerade delarna likväl som fler män i de kvinnodominerade områdena. Långsiktigt finns det möjlighet till en positiv utveckling om det visar sig ge bra resultat.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vill försöka se nya perspektiv i uniformsyrken och i detta ingår att skapa en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vi räknar med att det finns ett intresse inom organisationer som har inriktning på funktionsnedsättning att delta. Vi tror inte att kvinnor med utländsk bakgrund och funktionsnedsättning med automatik tänker sig en yrkesutveckling inom något uniformsyrke annat än som undantagsfall. Det är därför en mycket angelägen grupp att aktivt söka upp och inleda en dialog med. Att vara kvinna, utlandsfödd och ha en funktionsnedsättning kan vara helt förödande när det gäller att erbjudas möjligheten att göra könsöverskridande val.

Transnationellt samarbete

Vi avser att söka samverkan med motsvarande organisationer i våra nordiska grannländer för att se hur de arbetar med dessa frågor. Vi vet att Danmark har en utsatt position när det gäller motsättningar med invandrare och att Danmark i mångt och mycket är ett slutet land som värnar det nationalistiska familjesamhället med brett stöd bland befolkningen. Vi vet däremot inte hur det visar sig i deras sysselsättningspolicy och det vill vi undersöka. Vi vill även se hur man arbetar med denna fråga i Norge som har stort behov av arbetskraft. Vi vill gärna undersöka om de tar tillvara utlandsfödda kvinnor som arbetskraft eller om segregering och löneläge ser annorlunda ut.
Våra tre länder är på ytan ganska lika med demokratiska system som grund för samhällsutveckling men därutöver är de tillräckligt olika för att vara intressanta att undersöka ur ett samverkansperspektiv.

Kommun

  • Göteborg