Logotyp på utskrifter

hälsobefrämjande organisationer i Tidaholms kommun

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÄLDREBOENDE SOLVIK
KontaktpersonMarie Anebreid
E-postmarie.anebreid@tidaholm.se
Telefonnummer0502-606434
Beviljat ESF-stöd3 098 811 kr
Total projektbudget3 098 811 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Det övergripande syftet med projektet är att i ett större sammanhållet och strategiskt projekt kartlägga behovet av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med insatser för att stärka samverkan, i syfte att sänka kort- och långtidssjukfrånvaron på de 12 arbetsplatser som Omsorgs och Socialförvaltningen i Tidaholms Kommun omfattar.

Bakgrund

Ett flertal yrkeskategorier inom vård och omsorg och socialtjänst har i olika undersökningar framstått som riskyrken i fråga om fysisk och psykosocial belastning. Anställda inom verksamheterna rapporterar ohälsa och bristfälliga arbetsförhållanden i större utsträckning än medarbetare inom andra kommunala förvaltningsområden.
Bakgrunden är att både äldre- och handikappomsorg och socialtjänst har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Kravet på kunskaper för de som arbetar inom omsorgen har ökat, vårdtagarna har blivit äldre och sjukare samtidigt som arbetstagarna åläggs fler arbetsuppgifter.

Även medarbetare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg med ansvar för försörjningsstöd och socialpsykiatri har förhållandevis höga ohälsotal bland sina anställda. Exempel på påfrestningar är stor arbetsmängd, tidspress, otydliga förväntningar på de anställdas arbetsinsatser samt ensamarbete. Socialsekreterare är ett exempel på en utsatt yrkesgrupp.

Flertalet medarbetare inom framförallt vård- och omsorgsområdet utgörs av kvinnor med i många fall relativt låga inkomst- och utbildningsnivåer, faktorer som enligt forskningen ofta sammanfaller med hög sjukfrånvaro.

Inom Vård-Omsorgs- och Socialförvaltningen i Tidaholms kommun, inom vilken de flesta medarbetarna arbetar inom äldre- och handikappomsorgen men som även omfattar ett mindre antal anställda inom individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och en LSS-enhet, har det, i likhet med kommunen i övrigt, genomförts ett antal olika insatser för att förbättra personalens arbetsförhållanden och för att förebygga ohälsa i kvinnodominerade verksamhetsområden – av de 476 medarbetarna inom ovanstående förvaltningar utgör 93% av kvinnor.


Det finns en ogynnsam utveckling av hälsan i organisationen. Socialförvaltningen etc har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron i Tidaholms kommun och även en relativt hög sjukfrånvaro i relation till andra kommuner och motsvarande förvaltningar i regionen.

Det gäller framförallt verksamhetens korttidssjukfrånvaro. Korttidssjukskrivningar leder sällan till ökad hälsa och korttidssjukfrånvaron är dessutom den som kostar kommunen mest, inte bara ekonomiskt utan även i administrativa merarbeten. Förutom de direkta kostnaderna vid sjukfrånvaro som verksamheterna drabbas av uppstår även indirekta kostnader som kan leda till försämrad kvalitet och service gentemot medborgarna.

Mot bakgrund av dessa förhållanden ansöker Vård och Omsorgsförvaltningen i Tidaholm om medel från ESF-rådet i Västsverige för att i ett större, sammanhållet och strategiskt projekt kartlägga behovet av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med insatser för att stärka samverkan i syfte att sänka kort- och långtidssjukfrånvaron på de 12 olika arbetsorganisationer som projektet omfattar.

Utgångspunkten, som ligger i linje med förvaltningens synsätt, är att insatserna både ska utgå ifrån medarbetarnas individuella behov men också, via projektets samverkansparter, skapa strukturer för samarbete som indirekt kan stärka de anställda och dess förutsättningar för ökat lärande och bättre hälsa men som också kan generera permanenta och långsiktiga resultat. Utvecklingsarbetet kommer i linje att fokusera både på medarbetar- arbetsplats- och organisationsnivå.

I mobiliseringsfasen kommer, utifrån ett helhetsperspektiv, orsakerna till den relativt höga sjukfrånvaron i förvaltningen att kartläggas. Det rör en fördjupad bild om personalen anser att de har varierande och utmanande arbetsuppgifter, om de kan påverka sitt arbete, om de känner delaktighet och inflytande och om de upplever en känsla av sammanhang (KASAM) i organisationen.

Det kommer även att genomföras en kartläggning av behovet av strategisk kompetensutveckling om orsakssammanhang relaterade till ohälsa. En viktig fråga rör kompetensbehovet med tanke på att traditionellt serviceinriktade verksamheter i förvaltningen idag i större utsträckning är inriktad på omsorg och omvårdnad vilket har inneburit nya arbetsuppgifter, utökat ansvar för personalen och ökade krav och förväntningar från både omsorgstagare och äldre.

En ytterligare fråga rör vilka kompetensbehov som finns för de medarbetare som arbetar inom individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och LSS-enhet i syfte att stärka medarbetarnas förmåga att hantera ökade krav som ställs samt skapa en känsla av ökad delaktighet.

Synsättet bygger på att rätt bemötande gentemot vårdtagare och klienter har stor betydelse och att det är väsentligt att få all personal i organisationen att ta till sig ett salutogent och rehabiliterande synsätt.

En ytterligare viktig aspekt rör ledningsstrukturer och om det på arbetsplatserna finns ett salutogent, hälsobefrämjande ledarskap i vilka chef och medarbetare upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. En framgångsrik ledarskapsprofil för god hälsa, effektivitet och kvalitet ställer höga krav på många områden. Den måste integrera en positiv människosyn med en hög relationsorientering i beteendet, där struktur- och förändringsorienterade beteenden anpassas efter situationen.

Projektet fokuserar både på insatser som ska öka kunskapen om mekanismer som leder till ohälsa i organisationen och om förebyggande insatser samt tidiga åtgärder, med utgångspunkt i medarbetarnas behov och uppfattning. De kompetenshöjande insatserna under genomförandet ska ha en strategisk inriktning och syfta till att öka handlingskompetensen på arbetsplatserna.

Inriktningen och dimensioneringen av utbildningsinsatserna kommer att redovisas under slutfasen av mobiliseringen som underlag för genomförandet och kommer preliminärt att genomföras inom följande övergripande utbildningsområden:
- Organisationsutveckling för hälsofrämjande miljöer
- Ledarskap
- Teamutveckling
- Det salutogena arbetssättet
- Stresshantering
För att förstärka helhetsperspektivet, och för att få in extern kompetens för att analysera orsakerna till de relativt höga sjukskrivningstalen, samt för att kunna genomföra relevanta utbildningsinsatser under genomförandet, kommer projektet att bygga på en bred samverkan med Högskolan Väst och Åbo Universitet, Vasa, Finland, Swedish Match, Falköpings Kommun, samt Tekniska Kontoret i Tidaholm.
För att få in kunskap under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på, och för att få in aktuella forskningsresultat i frågor som rör arbetsorganisation, arbetsmiljö kommer projektet att utveckla en samverkan med Högskolan Väst och Åbo Universitet. Det transnationella samarbetet berörs under annan rubrik i ansökan.

Det gäller att under mobiliseringsfasen skapa strukturer för samverkan med akademin kring forskning om hur hälsofrämjande arbete med individfokuserade åtgärder kan integreras med insatser för att skapa ökat handlingsutrymme och egenvärde.

Därutöver kommer projektet att samverka med den tekniska förvaltningen i Tidaholm för att belysa frågor som rör eventuella skillnader i arbetsförhållanden och känslan av delaktighet och inflytande mellan förvaltningsområden med olika verksamhetsinriktning. Men där det i övrigt föreligger samma nivå på utbildning och arbetsinsatser såsom korttidsutbildad personal, tunga lyft. oregelbundna arbetstider. Den stora skillnaden är att den Tekniska förvaltningen nästan uteslutande består av män.

Slutligen kommer projektet att samverka med Falköpings kommun för att skapa ett informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som rör fysisk och psykosocial ohälsa.

Strukturer för samverkan kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen och redovisas mer konkret som underlag för genomförandet.

Målsättning

1. Att skapa lågsiktiga samverkansformer mellan Höskolan väst och Åbo Universitet och förskola samt skola inom Strömstads Kommun för en löpande strukturell hälsoutveckling på arbetsplatserna.

2. Att skapa fler långsiktiga samarbetsformer med privat näringsliv inom kommunen för att utbyta erfarenheter inom hälsoområdet.

3. Att skapa förutsättningar för såväl ökad hälsa som ökat lärande genom att parallellt med kompetensutvecklingsinsatser kartlägga behovet av och vid behov genomföra en ökad samverkan och eventuellt nya organisationsformer inom de olika enheterna för att skapa hälsouvecklande organisationer

4. Att skapa fasta modellstrukturer inom de deltagande enheterna för hur man skapar ett löpande livslångt lärande för ledare och anställda.

5. Att kompetensutvecklingsinsatser och förändring av samverkan och arbetsformer ska leda till en förbättrad arbetsmiljö på arbetsplatserna.

6. Att andelen kort- och långtidssjukskrivningar ska minska inom samtliga enheter.

7. Att främja insatser för att ge anställda inom de olika enheter en möjlighet att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet i en miljö av skärpt konkurrens kring offentlig och privat förskole- och skolverksamhet

8. Att utveckla stödstrukturer för lärande på arbetsplatserna och att främja idéutveckling och innnovation för motverka arbetsrelaterad ohälsa.

9. Att utveckla former för och genomföra en transnationell samverkan med aktörer i Sverige och Finland samt regionala kommunala samverkansparter i syfte att ge upphov till nya idéer och innovativa lösningar på hemmaplan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att samtliga medarbetare/projektdeltagare ska bli medvetna och få ökad kunskap om Tidaholms kommuns tillgänglighetsarbete, kraven som ställs och medarbetarens personliga ansvar kommer det inom ramen för förprojektet att undersökas om det finns nyckelpersoner inom förvaltningens respektive enheter som har ett utpekat ansvar för att tillgängligheten beaktas och att de åtgärder som behövs göras blir gjorda samt om förvaltningsledningen i tillräcklig grad kommunicerar att tillgänglighetsarbetet är prioriterat.

Detta arbete kommer i huvudsak inte att beröra tillgänglighetsarbetet gentemot brukarna, som i många fall omfattar personer med olika funktionshinder, utan det arbete som är relaterat till personer med eventuella funktionsnedsättningar i personalgruppen samt de insatser som är kopplade till den framtida rekryteringen av medarbetare med funktionshinder.

Insatserna rör såväl ordinarie verksamhet samt de specifika krav på tillgänglighet som ställs på det planerade ESF-projektet.

Som en grund för ett genomförandeprojekt kommer en kartläggning att göras för att se om det finns:

- behov av ökad kunskap för att skapa fysiska och kommunikativa miljöer för personal i förvaltningens verksamheter,

- behov av ökad kunskap för att förbättra arbetsmiljön med koppling till frågor om tillgänglighet,

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med rekrytering för att skapa rutiner för rekryteringsprocessen som välkomnar sökanden oavsett funktionsförmåga,

-förutsättningar för att de utbildningar som ska arrangeras i ett genomförandeprojekt genomförs så att personer med nedsatt syn får del av informationen och att allt som talas sägs i mikrofon och kan uppfattas av dem som använder teleslinga i hörapparaten samt

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med upphandling/inköp för att kunna handla tillgängligt. Det kan gälla t ex upphandling av webbplatser, konferenser, kontorsutrustning och vardagsvaror.

Vi har möjlighet att till styrgruppen knyta Processtöd Tillgänglighets representant Gert Månsson för att han skall informera och ge konkreta exempel hur vi praktiska skall kunna förverkliga ovanstående insatser.

Vi kommer också i samband med att vi upphandlar olika former av externa leverantörer att i upphandlingsunderlaget ställa krav på erfarenheter kring tillgänglighetsfrågor samt att vi i genomförandefasen har möjlihget att erhålla utbildning i dessa frågor från Processtöd Tillgänglighet.

Transnationellt samarbete

I syfte att få in fördjupad kunskap och nya forskningsresultat under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på kommer förvaltningen att samarbeta med Åbo Universitet, Vasa, Finland. Då Åbo Universitet har ett mycket stort internationellt forskningssamarbete med andra universitet i världen inom just hälsa och välfärd kommer detta att innebära att projektet får en automatisk tillgång till både aktuella forskningsprojekt och på vilket sätt man har skapat förutsättningar för en bättre hälsa inom bl a vård- och omsorgspersonal knutet till äldreomssorgsarbetet där även hälsoinsatser för brukare påverkar vårdgivare och dess personal.


Samarbetspartners

  • Falköpings kommun
  • Institutionen för Omvårdnad, h

Deltagande aktörer

  • Boende Hattstugan
  • Boende Hellidshemmet
  • Daglig verksamhet
  • Resursen
  • Socialbyrå
  • Solstigen
  • Stödboende Klockan
  • Stödboende Manhem
  • Ungdomsverksamhet 7:an
  • ÄLDREBOENDE LINDÄNGEN
  • Äldreboende Midgård
  • ÄLDREBOENDE SOLVIK

Kommun

  • Falköping
  • Tidaholm