Logotyp på utskrifter

attitydpåverkan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareInstitutionen för individ och samhälle
KontaktpersonThomas Winman
E-postthomas.winman@hv.se
Telefonnummer0520-223943
Beviljat ESF-stöd1 442 248 kr
Total projektbudget1 442 248 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att genom utbildning av yrkesverksamma, skapa kunskap och utveckla metoder som motverkar diskriminering och som istället främjar inkludering och hållbar samhällsutveckling. Dels kommer deltagarna att genomföra ett konkret projektarbete och dels kommer erfarenheterna och utfallet av projektet att sammanställas och göras tillgängliga genom en bok.

Bakgrund

Många av de människor som kommer till Sverige gör det för att söka skydd mot förföljese och utsatthet på olika sätt. Det kommer från olika länder, olika delar i världen och med olika utbildningar, arbetserfarenheter och förutsättningar. Detta gör att det självfallet är svårt att tala om "nya svenskar" som en grupp, men samtidigt finns det vissa gemensamma strukturer i samhället som gör att det ändå går att betrakta dem som en grupp. Dessa strukturer leder ofta till marginalisering och utanförskap från skola, arbetsliv, föreningsliv och politiska arenor vilket gör att många saknar ett aktivt deltagande i samhällslivet. Bland de nyanlända som kommer som flyktingar från t.ex. Somalia (vilket är en ökande grupp enligt migrationsverkets prognoser) men även från andra länder, är risken att hamna i utanförskap mycket stor. Detta får negativa konsekvenser för individerna själva men också för lokalsamhälle och region. Sammantaget kan man säga att utanförskap är ett problem som rör hela samhället och som får konsekvenser på flera samhälleliga arenor. Utifrån det perspektiv som detta projektet vilar så är strukturell marginalisering och utanförskap av grupper av människor en form av diskriminering. Sättet att hantera detta är att utveckla strategier och modeller för inkludering och förändring, vilket är det övergripande syftet med projektet.

Idag möts dessa människor av många olika professionella som på olika sätt arbetar och möter de "nya svenskarna" i olika situationer och sammanhang i arbetslivet. De flesta av dessa gör det inom ramen för deras egentliga uppdrag som kan vara att undervisa i skolan, arbeta med hälsovård eller med individ- och familjeomsorg. De har alla olika utbildningar och arbetar ofta utifrån väldigt olika förutsättningar beroende på var man arbetar. Det som de har gemensamt är att inkluderingsfrågor och mångkulturalism är kunskapsområden som i ett nutidshistoriskt perspektiv har fått väligt lite utrymme i de flesta yrkesutbildningar på högskola/universitet.

En undersökning som är gjord i förprojekteringen visar att det finns inslag av inkludering och mångkulturalism i de flesta yrkesutbildningar på högskola/universitet i landet men att det endast i några få undantagsfall finns som huvudmål i någon enstaka kurs. Man kan med andra ord säga att lärarutbildningar, sjuksköterskeutbildningar, socionomutbildningar, beteendevetarutbildningar etc har inslag av inkludering och mångkulturalism men att det är sällsynt med att ha ett sådant kunskapsområde som fokus i utbildningar. En konsekvens är att många professionella förväntas kunna hantera komplexa och mångfacetterade problem i sitt dagliga arbeta trots att de inte har fått djupare utbildning inom området.

Självklart finns denna problematik i hög utsträckning även bland de som gått andra utbildningar inom t.ex. ekonomi eller teknik. Detta är dessutom utbildningar som många av cheferna inom det privata näringslivet har som bakgrund. Detsamma gäller de som arbetar med HR-frågor och som då också ofta har konsultativa uppdrag inom företag.

Problemen som ovanstående för med sig är att kunskaperna om inkludering och mångkulturalism som svar mot strukturell diskriminering ofta är utvecklade på de lokala planet av enskilda medarbetare. De har sällan andra att tala med om de specifika utmaningar och framsteg de gör inom fältet. Istället tenderar detta ofta att bli en personlig, icke uttalad kunskap. Det är dessutom svårt för en enskild person att se samband och relationer på och mellan individer, grupper och högre nivåer i samhället. Samtidigt finns en uppenbar risk att de kunskaper som är utvecklade inte sprids till andra som står inför liknande utmaningar. Dels innebär detta att de professionella ofta får "uppfinna hjulet på nytt" samtidigt som de "nya svenskarna" tenderar att marginaliseras ytterligare. Utifrån ett humanistiskt och socialt perspektiv, men även utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, är detta mycket negativt.

Mot denna bakgrund har Högskolan Väst för avsikt att starta en utbildning som riktar sig till personer som i sitt professionella arbete direkt eller indirekt kommer i kontakt med den utanförskap som präglar situationen för en majoritet av de som invandrat till Sverige.

Vi avser att erbjuda en utbildning om 30 hp som kommer att anpassas så att redan yrkesverksamma kan gå den. Studiefarten kommer därför att vara på halvfart med undervisning på eftermiddagar/kvällar. Tanken är att utbildningen ska ha en övergripande tematik om "inkludering och samhällsutveckling som svar på diskriminering" och ta sin utgångspunkt i de konkreta förhållanden och situationer som deltagarna (studenterna) möter i sin vardag på arbetet. På detta sätt kommer utbildningen att brygga mellan konkreta vardagsproblem hos olika yrkesverksamma och teoretiska perspektiv och aktuell forskning. Deltagarnas olika erfarenheter och kunskapsperspektiv förväntas dessutom skapa förutsättningar för utvecklande diskussioner och reflektioner.

Behörighetskraven kommer att vara grundläggande behörighet. Utbildningens bas är samhällsvetenskaplig. Teorier och modeller hämtas från olika discipliner, med mål att skapa underlag för reflektion och perspektivering inom det aktuella problemområdet. Utbildningen är uppbyggd med utgångspunkt i ett handlingsorienterat perspektiv. Detta accentueras genom ett avslutande projektarbete där deltagarna arbetar med ett eget valt case inom temat "inkludering och samhällsutveckling. Projektarbetet ska genomföras med målsättning att utveckla modeller och strategier som motverkar diskriminering.

Syfte

Det överripande syftet är att utbilda redan yrkesverksamma som i arbetet kommer i kontakt med diskrimeineringsmönster som finns riktat mot "nya svenskar", dvs personer med annat etniskt ursprung, att utveckla strategier och modeller för inkludering och förändring.

I förstudien har en undersökning gjorts som visar att a) diskriminering pga etnicitet är ett utbrett problem i samhället, b) personal på olika arbetsplatser generellt endast har ringa eller ingen alls utbildning i frågor om etnisk diskriminering, marginalisering och utanförskap, c) strategier och kunskaper i området ofta är individ- och situationsbunda vilket gör det svårt att utveckla eller förankra metoder och strategier i generella och övergripande strukturer, d) personal och ledning inom både offentlig och privat sektor upplever ett behov av kunskapsutveckling inom området, e) de "nya svenskarna" dvs de som utsätts för den strukturella diskrimineringen upplever att även om många i deras omgivning har förståelse för deras situation så saknas det ofta kunskap för att agera och hantera.

Avsikten är:
- att utveckla och genomföra en utbildning om 30 hp i temat "Inkludering och hållbar samhällsutveckling".
- att under projektarbetet ge deltagarna individuell handledning i ett konkret förändrings-/påverkansarbete.
- att skapa lärandemiljöer där tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara och integreras i deltagarnas studier och utvecklingsarbeten.- att samla erfarenheter från yrkesverksammas arbete mot diskriminering och utifrån detta skriva en gemensam bok om hur diskriminering kan yttra sig, förstås och hanteras.

Målsättning

Målen med projektet är att:
- erbjuda ca 50 personer en utbildning som ger dem kunskap och förståelse att motverka negativa strukturer i samhället och istället skapa förutsättningar för inkludering och hållbar samhällsutveckling.
- inom ramen för utildningen kommer deltagarna att genomföra ett projektarbete där de med handledning konkretiserar och genomför ett utvecklingsarbete på sina arbetsplats.
- sammanställa och utveckla deltagarnas gemensamma kunskaper och erfarenheter i en gemensam bok för att på det sättet sprida kunskap inom området.
- utveckla arbetssätt och metoder som kan användas av olika professioner i olika positioner, på olika arbetsplatser för att skapa lärandemiljöer och utvecklingsarenor med stöd av högskolan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Högskolan kan ge hjälp på individuell nivå till de deltagare som har behov av hjälp och stöd. Behovet av hjälp bedöms individuellt och tillgodoses utifrån funktionshindrets art och de faktiska förtutsättningar som finns för att delta i projektet. Se vidare på http://www.hv.se/extra/pod/?module_instance=2&id=401 där högskolans ansvar och resurser att skapa tillgänglighet för personer med funktionshinder finns ytterligare beskrivna.

Genom att genomgående arbeta med att synliggöra och reflektera över metoder och pedagogiska processer som grundar sig i individuella behov är det också en målsättning i projektet att skapa inkluderingsmöjligheter och motverkande av diskrimineringsstrukturer där istället olika funktionshinder inte ses som ett hinder eller problem för deltagande i samhällslivet och på arbetsmarknaden.

Även den fysiska miljön kommer att beaktas vid projektgenomförandet. Dessutom kommet den fysiska miljöns betydelse att diskuteras eftersom denna kan ha konsekvenser för hur marginalisering sker och iscensätts på arbetsplatser.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet ligger som ett raster över hela projektet eftersom det är just bristen på jämställdhet utifrån olika kriterier såsom kön, etnicitet, religion, sexualitet etc som ofta ligger till grund för strukturella diskrimineringsmönster.
Förstudien visar att de utsatta, dvs de "nya svenskarna", ofta känner en bristande jämställdhet och att de blir bedömda utifrån kriterier som de inte kan kontrollera. Det kan gälla allt från att de får stå till svars för bristande jämställdhet mellan kön i andra delar av världen till att kunskaper som de har förvärvat utanför västvärlden ifrågasätts. Bland de yrkesverksamma som bl.a. arbetar mot diskriminering eller med arbetsledning framkommer att det finns anledning att fokusera på jämställdhetsperspektiv på arbetsplatser och i samhället i stort. Sammantaget gör detta att projektet ser jämställdhet som ett självklart perspektiv som ska genomsyra hela projektgenomförandet. Män och kvinnors olika förutsättningar på arbetsmarknaden kan inte separeras från från deras olika förutsättningar i samhällslivet i stort vilket gör att detta är intressant och viktigt att belysa utifrån bl.a. makt och diskrrimineringsperspektiv. Självklart kommer detta också att fokuseras i utvärderingarna av projektets upplägg, innehåll, genomförande och utfall.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö