Logotyp på utskrifter

Vita villan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonJoanna Larsson
E-postjoanna.larsson@tranemo.se
Telefonnummer0325-576026
Beviljat ESF-stöd2 151 903 kr
Total projektbudget5 491 959 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2011-05-04
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att skapa en modell för att förhindra att arbetslösa ungdomar 16-24 år blir passiviserade och öka deras möjlighet till egen försörjning eller studier. Ungdomarna aktiveras i renovering eller trainee på företag, ges kunskap om arbetsliv och studier och hjälp med arbetssökande.

Bakgrund

Projekt Vita villan
- samverkan mellan gymnasieskolan, socialförvaltningen, näringslivsansvarige, arbetsförmedlingen samt folkhälsosamordnaren, för att fånga upp ungdomar i ett tidigt stadium av arbetslöshet. Projektet skall tillhandahålla insatser för att minska passivisering, främja den egna drivkraften och öka förutsättningarna till egenförsörjning.

Ungdomsarbetslösheten i Tranemo kommun har ökat drastiskt under hösten 2008 till följd av lågkonjunkturen. Från att tidigare ha varit i genomsnitt omkring tio arbetslösa ungdomar under 25 år, har det nu ökat till ca 90 stycken i november 2008. Ungdomsarbetslösheten har alltså ökat från 1,6 % till 4,2 %, dvs. med 2,6 % jämfört med 2007. Ökningen är med andra ord 171%. I riket har ungdomsarbetslösheten det senaste året ökat med 0,8 %.

De kommande åren kommer troligen denna siffra att öka ytterligare, vilket gör projektet brådskande. Detta har uppmärksammats av flera aktörer. Initiativ har tagits från gymnasieskolan, socialförvaltningen, näringslivet, arbetsförmedlingen samt folkhälsosamordnare, för att samverka kring en lösning på denna problematik. Det har visat sig att samverkan är nödvändig då många ungdomar kan ha kontakt med flera myndigheter utan att myndigheterna samverkar i ärendet.

Förprojekteringen visade att Tranemo kommun helt saknar beredskap för en situation av detta slag. Tranemo har en historik av låg arbetslöshet och har under tidigare lågkonjunkturer varit en kommun som klarat sig jämförelsevis bra. En stor del av invånarna och ungdomarna har fått jobb på industrierna i kommunen genom kontakter och genom bekanta. Därmed har arbetsförmedlingen kunnat, med sina resurser och medel, hantera den lilla del av befolkningen som stått utan jobb.

Ungdomar är den grupp som en ökad arbetslöshet slår hårdast mot och i Tranemo kommun syns detta nu markant. Den situation som uppkommit är helt ny för kommunen och en bred samverkan är nödvändigt för att öka självförsörjandet, minska passiviteten samt ohälsan bland ungdomarna.

Aktörerna i projektet visar på olika utgångspunkter för samverkan i projektet. Från gymnasieskolan håll ser man att flera ungdomar avslutar sina studier i förtid eller avslutar studierna utan att få fullständiga betyg. En del av eleverna som går på det individuella programmet fullföljer inte sin utbildning. Vidare ser man också att de elever som erbjuds praktikplats kan ha svårt att sköta den. Under de senaste två åren har det satsats personella resurser på individuella programmet på gymnasieskolan. Resultatet av detta har varit att fler ungdomar får betyg på det individuella programmet och blir behöriga att söka till nationella eller specialutformade gymnasieprogram. Detta visar att en satsning på ungdomarna ger resultat. Dock är det fortfarande ett antal ungdomar som skolan inte fångar upp och som därför faller utanför.

Lågkonjunkturen innebär att det blir fler ungdomar som går ut i arbetslöshet än tidigare. Dagens arbetsmarknad kräver att individen fullföljt gymnasiet. Det gör att ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning utsätts för högre risk att bli arbetslösa. Gymnasieskolan har också uppmärksammat att trots avhopp från skolan så fortsätter ungdomarna komma till skolan för att umgås med sina vänner.

Gymnasieskolan visar på att de närmaste åren är det stora årskullar som kommer att gå ut gymnasiet. Årskullarna födda 1990-1995 uppgår till mellan 174-194 elever. Det är dessa kullar som kommer att ta studenten de närmaste åren och således ha en hög/högre risk för att hamna i arbetslöshet. För att förebygga utanförskap och passivitet är det viktigt att projekt Vita villan etableras fortast möjligt, för att ha ett åtgärdspaket och en modell klar när dessa ungdomar kommer ut för att söka arbete.

På socialförvaltningen ser man hur gruppen unga arbetslösa ökar markant samtidigt som resurserna för att hjälpa dem ligger kvar på samma nivå som när antalet var betydligt färre. Socialförvaltningen visar också på att flertalet av ungdomarna finns i deras register för socialbidrag. En del ungdomar kommer från en problematisk bakgrund och kräver således mer stöd och coachning för att stärka sitt självförtroende och sin motivation.

Arbetsförmedlingen trycker på att det finns studier som visar att arbetslösa snabbt förlorar självkänsla och rutiner som är viktiga för att komma tillbaka till arbete. Därför är det viktigt att ungdomar som hamnar i arbetslöshet får hjälp tidigt för att inte etablera vanor som blir svåra att bryta. Detta kan, under den korta tid som gått, redan påvisas av hälsocoachen från Samordningsförbundet/VG-regionen, som arbetar med dessa ungdomar idag. Det finns tecken på att ungdomarna börjat tappa självkänsla och att de t ex har svårt att följa de aktiviteter de blir ålagda att följa. Ungdomarna är i behov av uppföljning och samtal ofta och många behöver dagligen motiveras till en förändrad syn på sig själva och sina prestationer. Stöd och kontroll är viktigt och coachning individuellt kombinerat med gruppaktiviteter behövs och kommer att krävas framöver.

Arbetsförmedlingens statistik visar på att vissa ungdomar har det svårare, än andra, att sköta sina åtaganden i de tre månader som krävs för att få den så kallade jobbgarantin, UGA. Åtagandena innebär att under tre sammanhängande månader ska individen vara arbetslös och anmäld som arbetssökande i Arbetsförmedlingen, samt engagera sig i jobbsökaraktiviteter. Efter detta är individen kvalificerad för jobbgarantin och kan då få arbetspraktik eller utbildning och därtill pengar i form av aktivitetsstöd. Man har sett att de ungdomar som har svårt att klara de tre första månaderna har mycket svårare att komma in på arbetsmarknaden men när de väl gör det återstår fortfarande problemen att följa de krav ett arbete innebär. Denna problematik ökar för varje vecka som ungdomarna står i utanförskap. Projekt Vita villan har som ett syfte att fånga upp ungdomarna i ett tidigt skede för att på så vis stödja dem att genomföra dessa tre månader.

Uppgifter från Arbetsförmedlingen indikerar att unga tjejer har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än vad killar har. Detta kräver ett vidare perspektiv i projektet för att nå tjejerna. Större krav ställs också på jämställdhetsintegreringen för att aktiviteterna ska vara könsneutrala eller i största möjliga mån visa på möjligheterna att välja en inriktning som inte är könsbestämd, utan snarare utifrån intresse. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden jämnas ut.

Förprojekteringen har visat att målgruppen ofta har större problem än andra ungdomar i samma ålder. Sociala problem, dålig kunskap och negativ självbild är några av problemen gruppen uppvisat. Projekt Vita villan kommer att ha som målsättning att förbättra ungdomarnas självbild, öka den allmänna kunskapen och öka den sociala kompetensen.

En av de största riskfaktorerna för ohälsa som t.ex. depression, är att vara arbetslös. Detta är en av orsakerna till att folkhälsan går in och ger sitt stöd. Ungdomarna ligger i riskzonen för att skapa sig en ohälsa som för samhället innebär stora resursförluster och ökade kostnader på hälso- och sjukvård. Förprojekteringen visar på att några av ungdomarna redan blivit passiva och oengagerade och det krävs snabba åtgärder för att dessa ungdomar ska bli motiverade igen. Stor kraft måste också läggas på att förebygga att fler ungdomar hamnar i samma situation.

Sammanfattningsvis ser vi att Tranemo kommun måste hitta en modell för kritiska situationer gällande arbetslöshet. Den historiska bilden av låg arbetslöshet i kommunen är troligen historia och Tranemo kommun måste anpassa sig efter den verklighet som råder.

Syfte

Förprojekteringen visar att det behövs ett samlat grepp för att fånga upp ungdomar i ett tidigt stadium av arbetslösheten. Det visar sig att ungdomarna snabbt passiviseras och lätt vänder på dygnet.
Projektet skall tillhandahållas insatser för att minska passivisering, främja den egna drivkraften och för att öka förutsättningarna till egenförsörjning.
Den snabbt ökande arbetslösheten i Tranemo ökar risken för utslagning, missbruk och utanförskap. Att starta sin yrkeskarriär med arbetslöshet och beroende av socialbidrag sänker självkänslan och tilltron till individens inneboende möjligheter.

Deltagande i Vita villan-projektet skall motverka dessa negativa effekter och startar med en kartläggningsperiod på ca 2 till 4 veckor. Tillsammans med projektledarna går deltagaren igenom vilka intressen och förutsättningar som finns. Detta sker både individuellt och i grupp.
Kartläggningen varvas med olika föreläsningar/genomgångar i ämnen som främjar förståelsen för ett hälsofrämjande och drogfritt liv.
Kartläggningen skall försöka identifiera individens möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter. Vita villan-projektet skall förmå deltagarna att ändra riktning, att hitta nya infallsvinklar och att utvecklas.

Målsättning

Projektets mätbara huvudmål är:

Att 80 procent av deltagarna ska uppleva att de har kommit närmare arbetsmarknaden vid avslutat projektdeltagande.

Att 90 procent av deltagarna som kommit in i arbetslivet/skolan ska ha förutsättningarna för att stanna kvar och bibehålla egen försörjning.

Indikatorer:

Projektet har flera mätbara indikatorer som ska visa hur deltagarna utvecklas. Dessa kommer att följas upp kontinuerligt av projektledarna i samtal med deltagarna samt genom en enkätundersökning vid det inledande samtalet samt då ungdomen avslutar sitt deltagande i projektet.

Projektets indikatorer är:

Upplevd närhet till arbetsmarknaden/förmåga att fullfölja studier.
Upplevd hälsa, ork och motivation.
Antal ungdomar som genomför en fungerande praktikperiod.
Antal ungdomar som erhåller anställning.
Antal ungdomar som påbörjar/fortsätter studier.
Antal ungdomar som anser sig ökat sin allmänkunskap.

Alla indikatorer ska fördelas på kvinnor och män.

I enlighet med Socialfondsprogrammet avser vi att även följa upp:

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete.
Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning.
Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet.
Antal deltagare som upplever att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt ökat.
Antal deltagare som påbörjat projektdeltagandet, fördelat på olika målgrupper.
Antal individer som påbörjat deltagande, per år och totalt.
Utbetalat stöd samt verifierad medfinansiering per projekt.
Antal utrikesfödda deltagare.
Antal deltagare med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.
Antal deltagartimmar.

Alla indikatorer ska fördelas på kvinnor och män.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att få in tillgänglighetsperspektivet ska vi öka kunskapen om tillgänglighet och funktionsnedsättning för alla parter i projektet. Vi har en stor fördel med att projektet drivs av kommunen eftersom kompetensen finns i kommunens verksamheter. För att sprida kunskapen och få goda resultat kommer vi söka experthjälp hos kommunens rehabenhet med arbetsterapeuter och LSS-handläggare. De tycker att projektet är ett bra initiativ och de välkomnar tillgänglighetsintegreringen i allra högsta grad. Med hjälp av dessa experter ska vi också utforma rutiner om hur vi säkrar tillgänglighetsperspektivet i våra kommunala projekt.

Projekt Vita villan utgår från individens egna förutsättningar. Då det i projektet finns ungdomar med diagnoser med olika bokstavskombinationer eller annan funktionsnedsättning, är det ännu viktigare att varje individ känner att de kan bestämma över sin situation med stöd från en vuxen. Det är viktigt att ta tillvara den kompetens som finns och ge individen möjlighet att utvecklas. Om deltagaren behöver ha tydliga manualer eller instruktioner ska detta anpassas efter deltagaren. Projektledarna och projektet i sig ska ha den flexibiliteten och med bred samverkan ska detta bli verklighet.

Huvudlokalen Vita villan kommer att anpassas så att alla kan delta. Vita villan är ett hus som ligger centralt och precis bredvid busstationen. Huset ska vara den sambandscentralen ungdomarna utgår ifrån. Huset är idag inte tillgänglighetsanpassat men med några relativt enkla justeringar kommer huset att passa perfekt för alla som ska delta i projektet. Det är viktigt att alla kan arbeta och studera på lika villkor och förbättringar av detta slag underlättar för alla människor.

På Tranemo kommuns hemsidan ska projektet få en egen sida. Det ska finnas möjlighet till lättläst på sidan och där skall även förklaras hur verksamheten fungerar för att individer med funktionsnedsättning ska känna sig välkomna. Det kommer att finnas möjligheter att skriva ut broschyrer, få hemskickat eller hämta i Vita villan och kommunhuset. Fördelen med internet är att individer med olika funktionsnedsättning kan anpassa läsningen utefter sina behov.

Projekt Vita villan har tillgång till arbetsförmedlingens Anette Svenningssons kompetens om arbetslösa ungdomar med funktionsnedsättning.

Jämställdhetsintegrering

Det finns ett behov av olika aktiviteter för kvinnor och män men det är viktigt att aktiviteterna inte är könsbestämda, utan de ska vara genusneutrala. Konkret innebär detta att projektledarna inte automatisk förutsätter att kvinnor ska delta i en typ av aktivitet och männen in en annan.

Enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, finns det några viktiga strategier för att nå uppsatta jämställdhetsmål.

1. Synliggöra kvinnors och mäns olika förhållanden och villkor. Projekt Vita villan anser att det är viktigt, men endast så pass långt att man inte istället befäster de fördomar som kan finnas gällande mäns och kvinnors olika villkor.
2. Varje fråga som berör individer ska ses ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta är en viktig del som projektet tar fast på genom att uppmuntra individuella val, särskilt om de bryter mot könsstereotyper. Projektledarna kommer att föreslå aktiviter utifrån ungdomarnas egenskaper, inte kön. Tidigare ESF-projekt , "Unga, karriär och kön" visar på att SYV, studie- och yrkesvägledare, tenderar att ge yrkesråd beroende på elevernas kön trots att de själva såg sig som könsmedvetna. Denna problematik är vi medvetna om i projektet och kommer att motverka genom diskussioner och aktivt agerande. Därtill kommer sannolikt projektledarna, SYV och arbetsmarknadscoacherna utbildas i jämställdhet/genus genom ESF-projektet Panorama, diarienummer 2008-3050643.

Diskussionsgrupper används för att engagera ungdomarna i jämställdhetsfrågor. I motsats till föreläsningar är det informella lärandet en bättre metod för att nå vår målgrupp. Detta inkluderar att få in jämställdhet som en naturlig del i aktiviteterna.

JämKom-projektet presenterar i sin rapport Härifrån till Jämställdheten hur jämställdhetsintegreringen ska lyckas. De kom upp med sju steg som krävs för en bra jämställdhetsintegrering, där vi i Vita villan-projekt täcker upp sex av stegen.

1. Vi har ett policydokument som är förankrat på högsta nivå.
2. Vi startar upp nya rutiner och lägger till nya resurser.
3. Kunskap finns det i kommunens verksamhet och i både arbetsgrupp och styrgrupp.
4. Nya metoder behöver utarbetas vilket hela projektet har som mål och utifrån detta kan vi få med jämställdhetsintegreringen från start.
5. Skapa en efterfråga genom att lyfta frågan.
6. En kontrollgrupp eller controller som kontrollerar att arbetet utförs i hela projektet. Projekt Vita villans samvberkansgrupp har detta ansvar.

Vad vi inte har möjlighet till är en jämställdhetshandläggare. Däremot är folkhälsosamordnaren i kommunen välutbildad i genus och jämställdhet och utgår från detta i sitt folkhälsoarbete. På så vis finns det en inofficiell jämställdhets- och genushandläggare som är involverad i projektet.

Medfinansiärer

  • Kommunalkontor, Tranemo
  • Samordningsförbundet Tranemo
  • Tranemo Gymnasieskola/Lärcentrum
  • Ulricehamn

Samarbetspartners

  • Socialt arbetskooperativet Limac Ek för

Kommun

  • Tranemo