Logotyp på utskrifter

Verksamhetsområde Akut och Ambulans

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSkaraborgs Sjukhus Verksamhetsområde Akut och Ambulans
KontaktpersonBirgitta Ribbstedt
E-post0501-16031@telia.com
Telefonnummer0501-16031
Beviljat ESF-stöd472 748 kr
Total projektbudget472 748 kr
Projektperiod2008-06-01 till 2008-11-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Under första halvåret 2007 skedde en omorganisation inom Skarborgs Sjukhus (SkaS) för att få till stånd en enhetlig ledningsstruktur. På Kärnsjukhuset i Skövde slogs verksamheterna Akutsjukvård och Ambulanssjukvård ihop till Verksamhetsområde Akut och Ambulans, nu med en gemensam ledningsorganisation. Sammanslagningen är unik inom VästraGötalandsRegionen.

Den nya organisationen ställer nya krav på såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Tio enhetschefer leder under verksamhetschefen de egna enheterna i ett delat ledarskap. Det innebär att chefsgruppen i vissa specifika frågor tillsammans ansvarar för hela verksamhetsområdet oavsett vilken enhet man företräder. Syftet är att samtliga medarbetare ska ha samma regler och förhållningssätt.
Målet med den omställningsfas som den nya verksamheten befinner sig i innebär att samtliga anställda, som tidigare har tillhört två starka arbetskulturer ska känna samhörighet och delaktighet och kunna samverka med varandra även om de ligger geografiskt åtskilda.

Den nya rollen som enhetschef innebär väsentligt stora skillnader mot den befattning de rekryterades från. Tidigare skötte man sina arbetsuppgifter med ansvar utan befogenheter. Som enhetschef ansvarar man numera helt och hållet för den egna enhetens verksamhet såsom budget, tillsättande av personal/löneansvar, arbetsmiljö och arbetsrättsliga frågor samt verksamhetsutveckling. Den utbildning som har erbjudits de nya befattningshavarna har haft tyngdpunkten på vad man ska göra - men inte hur.

Det finns därför ett mycket stort behov inom hela gruppen att få utvecklas inom flera områden. Enhetscheferna vill bättre kunna hantera sitt ledarskap, kunna möta gruppen och individen i olika psykosociala situationer och strukturer samt förstå och kunna hantera utvecklingsansvaret. Önskan finns också om ökade kunskaper i hur man med mera självkännedom bemästrar och hanterar konfliktsituationer, tolkar och hanterar olika grupprocesser, tar det svåra samtalet och hanterar arbetsrättsliga frågor.

För att trygga akutverksamheten under dygnets alla timmar på KSS har det inrättats åtta nya befattningar med titeln ansvarig sjuksköterska. I uppdraget ligger förutom att vara ansvarig för beredskap vid svåra olyckor också att vara operativ chef över enhetens resurser, leda och fördela arbetet och personalen under arbetspasset. De nya arbetsuppgifterna innebär nya och ökade kunskapskrav. Det finns behov av utökade kunskaper i hur man känner av gruppen, hur man hanterar sin egen roll som medlare såväl mellan medarbetare inom akutmottagningen som från andra verksamhetsenheter. Behovet är också stort hos gruppen att kunna mer om juridiska frågor när det gäller att hantera företeelser som kan få rättsliga konsekvenser.

Det allt mer hårdnande klimatet i samhället med ökat missbruk av alkohol och droger och som i sin tur ofta leder till ökat våld gör att medarbetarna inom akut- och ambulanssjukvården är mer utsatta än tidigare, vilket styrks av förd statistik. Medarbetarna upplever att de har för lite kunskap i hur man utifrån reglerade ansvar på olika sätt kan möta och förhindra och helst eliminera hotfulla och våldsamma situationer.

Bakgrund

Under första halvåret 2007 skedde en omorganisation inom Skaraborgs sjukhus (SkaS) för att få till stånd en enhetlig ledningsstruktur.
Verksamheter slogs ihop till större områden. På Kärnsjukhuset i Skövde (KSS) inrättades fem nya områden. Ledningsstrukturen ändrades till en områdeschef för varje område med en verksamhetschef för varje verksamhet/er. Område kirurgi omfattar verksamheterna Kirurgi, Ortopedi, Urologi, Öron/Käkkirurgi, Ögon, An/op/iva och Akutmott/Ambulans. Sammanslagningen av Akutsjukvården och Ambulanssjukvården är unik inom VästraGötalandsRegionen.

Verksamhetschefen inom område Akut och Ambulans tillsatte i sin tur en enhetschef för varje ambulansenhet inklusive ambulansens stödenhet och fyra enhetschefer för akutenheten på KSS.
Tidigare var Akutmottagningsverksamheten och Ambulansverksamheten två skilda verksamheter med var sin ledningsorganisation. Efter den nya omorganisationen tillhör båda Verksamhetsområde Akut/Ambulans med totalt cirka 250 anställda.

Problemområden tillika utvecklingsområden som projektet ska lösa
Ansökan om förprojektering omfattar fyra problem/utvecklingsområden.

1. Sammanslagning av två verksamheter
2. Den nya enhetschefsrollen
3. Den nya Ansvarig sjuksköterskerollen
4. Den ökade hot- och våldsmiljön mot medarbetarna

1. Sammanslagning av två verksamheter
Den nya organisationen ställer nya krav på såväl ledarskapet som medarbetarna. Tio enhetschefer leder förutom sin egen enhet, tillsammans med verksamhetschefen, verksamheten Akut och Ambulans i ett delat ledarskap. Det innebär att chefsgrupppen i vissa specifika frågor tillsammans ansvarar för hela verksamhetsområdet oavsett vilken enhet man företräder. Verksamhetsområdets ledningsgrupp ansvarar för helheten. Syftet är att samtliga medarbetare ska ha samma regler och förhållningssätt. antingen man arbetar inom ambulanssjukvården eller akutsjukvården.

Trots att verksamheterna har varit beroende av varandra professionellt när det gäller att ta hand om människor i det första akuta skedet, så har ambulansverksamheten levt sitt liv och akutverksamheten sitt med helt skilda arbetskulturer. Kontakterna har skett på akutmottagningen vid avlämnande och mottagande av patienter. Övrig samverkan har i stort sett varit obefintlig.
Även inom ambulansverksamheten har det varit mer eller mindre vattentäta skott mellan de olika ambulansstationerna.
Samarbetet har varit dåligt eller obefintligt där konkurrens och misstänksamhet har varit mer rådande än den vi-känsla som en väl fungerande verksamhet präglas av. Rotation mellan grupper och stationer upplevs inte sällan som en otrygghet.
I den nya organisationen skall samma regler gälla för samtliga medarbetare, oavsett vilken ambulansstation man tillhör.

Akutmottagningens medarbetare är liksom ambulansens en stark arbetsgrupp med starka individer och med stor integritet. De har inte samma problem som ambulanspersonalen med grupptillhörighet eftersom de arbetar i samma lokaler. Tyngdpunkten på problemet är mer att känna samhörighet och delaktighet med ambulanspersonalen som ligger geografiskt utanför akutmottagningens lokaler.
Det finns en klar vilja bland chefer och medarbetare att verksamhet akut och ambulans också i praktiken ska upplevas som arbetsområden med gemensamhet.
Men dit har man ännu inte riktigt nått eftersom omställningsfasen just har påbörjats. Det finns därför ett behov att genom stöd i form av förprojektering pröva vilka behov som finns för att stärka verksamhetens medarbetare.

2. Den nya enhetschefsrollen
Verksamhetschefen leder verksamhet akut och ambulans tillsammans med 10 enhetschefer som ansvarar för det operativa arbetet. Akutmottagningen på Kärnsjukhuset i Skövde leds av fyra enhetschefer.
Ambulansstationerna i Skövde, Mariestad/Hova, Falköping/Tidaholm, Lidköping/Vara och Mölltorp/Skara leds av vardera en enhetschef. En enhetschef ansvarar för en särskild ambulansstödenhet.

Av de tio enhetschefer som ingår i den nya verksamheten har sju tidigare arbetat som vårdföreståndare en har arbetat som vårdchef och två har arbetat som teamledare .

Den nya rollen som enhetschef innebär väsentligt stora skillnader mot den befattning de rekryterades ifrån. Som vårdföreståndare och teamledare skötte man sina arbetsuppgifter med ansvar utan befogenheter. Ansvaret vilade ytterst på någon annan befattning inom verksamheten.

Som enhetschef ansvarar man helt och hållet för den egna enhetens verksamhet med budgetansvar, personal och löneansvar, arbetsmiljö- och arbetsrättsliga frågor samt verksamhetsutveckling. Den utbildning som har erbjudits de nya befattningshavarna har haft tyngdpunkten på vad man ska göra, inte hur. En företeelse som i för sig inte är så ovanlig vid tillsättande av nya tjänster, men gruppen upplever att de idagsläget inte har alla de verktyg som behövs för att kunna utöva ett bra ledarskap. En upplevelse som om den inte rättas till, i längden riskerar att leda till uppgivenhet och dålig arbetsmiljö.

Generellt så är det starka medarbetare som söker sig till akut och ambulansverksamhet, oftast så kallade A- människor, som inte ser hur de kan tillhöra en enhet och förhålla sig till den. Att hantera medarbetare med en sådan inställning och få med dem i grupptillhörigheten är många gånger en stor utmaning.

Enhetscheferna upplever att de arbetar inom en företagskultur där det finns många brister när det gäller synen på chefs- och ledarskapet och förväntningarna på detta. Därför finns det ett mycket stort behov inom hela gruppen att få utvecklas inom flera områden. De behöver bland annat bättre kunna hantera sitt pedagogiska ledarskap, kunna möta gruppen och individen i olika psykosociala situationer och strukturer samt förstå och kunna hantera utvecklingsansvaret. De behöver också ökade kunskaper i hur man med mera självkännedom bemästrar och hanterar konfliktsituationer, tolkar och hanterar olika grupprocesser, tar det svåra samtalet och hanterar arbetsrättsliga frågor.

3. Den nya Ansvarig sjuksköterskerollen
Enhetscheferna har det operativa ansvaret för respektive verksamhet. Men för att trygga akutverksamheten under dygnets alla timmar på KSS har man, även på de tider när enhetscheferna inte är i tjänst och för att säkra att beredskapen vid katastroftillfällen fungerar optimalt, inrättat åtta nya befattningar med titeln ansvarig sjuksköterska. I uppdraget ingår att vara ansvarig för beredskap om någon stor olycka skulle inträffa och om verksamhetschef och enhetscheferna behöver kallas in med kort varsel. Ansvarig sjuksköterska är operativ chef över enhetens resurser, leder och fördelar arbetet och personalen under arbetspasset och förstärker med personalresurser om verksamheten kräver sådana åtgärder. De nya arbetsuppgifterna innebär nya och ökade krav på kompetensen.

Liksom för enhetscheferna finns behovet av ökade kunskaper i hur man, för att inte tappa duktiga medarbetare, få ökade kunskaper i hur man känner av gruppen, hur man hanterar sin egen roll som medlare under ett arbetspass där medarbetarna både inom akutmottagningen och från andra enheter samarbetar. Gruppen upplever dessutom att de har stort behov av att få kunskap i juridiska frågor; om vad som är tillåtet och vad man får eller inte får göra när man behöver hantera företeelser som kan få rättsliga konsekvenser.

Syfte

Projektets syfte ska vara att främja Akut och Ambulans verksamhetens kvalitet och målsättning genom att:
• Skapa samsyn kring frågor som är centrala för arbetsplatsers, gruppers och ytterst individens utveckling.
• Precisera utvecklingsbehov så att rätt typ av utvecklingsinsats kan genomföras (obs även andra typer av utvecklingsinsatser än traditionell utbildning)
• Ta fram underlag för att motivera de utvecklingsinsatser som föreslås såväl internt inom arbetsplatsen som för andra beslutsfattare

Framförallt ska samverkan och strategiskt påverkansarbete (mellan Akutsjukvården och Ambulanssjukvården) och högre kompetens inom lärande miljöer ge den totala verksamheten bättre förutsättningar till bra samarbetsklimat genom projektet. Detta ska sedan kopplas till nästa projektfas, genomförandet. Verksamhet Akut och Ambulans har att presentera en gemensam analys som beskriver de strategiska förutsättningarna för de aktuella grupperna. Verksamhet Akut och Ambulans ska efter förprojekteringen veta vilka utbildningsinsatser som erfordras för att höja kompetensnivån hos medarbetarna.

Målsättning

Målsättning
Målet för förprojekteringen är att 100 procent av chefer och medarbetare inom verksamhet Akut och Ambulans ska medverka i genomförandet. Alla som deltar ska också arbeta med jämställdhet och tillgänglighet för funktionshindrade.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Verksamhet Akut och Ambulans kräver starka och friska människor såväl psykiskt som fysiskt. Ett krav som förmodligen inte medger funktionshindrade personer att arbeta direkt i den operativa akut och eller ambulanssjukvården. Däremot finns det möjligheter för funktionshindrade att arbeta inom verksamhetens administration. Frågan har idag ingen stor prioritet. I analysen kommer därför frågan särskilt att beaktas och lyftas fram med hjälp av en SWOT- analys. Under förprojekteringen kommer rutiner att arbetas fram för att se över tillgänglighetsperspektivet.

Transnationellt samarbete

Under förstudiefasen vill vi undersöka möjligheten att i delar av utvecklingsarbetet samverka med någon Akut och Ambulansverksamhet i ett annat EU-land. Sonderingar förekommer för närvarande med Slovenien.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö