Logotyp på utskrifter

VästKraft

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonMagnus Kallenberg
E-postmagnus.kallenberg@grkom.se
Telefonnummer0703-011340
Beviljat ESF-stöd49 918 396 kr
Total projektbudget49 918 396 kr
Projektperiod2009-03-23 till 2011-06-22
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Västkraft skapar kompetensutveckling för sysselsatta och uppsagda inom teknikområdet med näringslivets förändring som utmaning och individens möjligheter som drivkraft. Ett heltäckande partnerskap bidrar till resurssamordning som ger kostnadseffektivitet och arbetsmarknadsmässig tyngd.

Bakgrund

Utgångspunkter för projektet VästKraft
Föreliggande ansökan har utarbetats av en särskild styrgrupp under ledning av Businessregion Göteborg, BRG. Gruppen har omfattat representanter för Göteborgsregionens 13 vuxenutbildningsaktörer i kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, Arbetsförmedlingen AF samt arbetsmarknadens parter Unionen, IF Metall Göteborg, Teknikföretagen. Gruppen har arbetat med en förprojektering kring förutsättningarna för ett genomförande projekt inom Europeiska socialfonden med syfte att möta den dramatiska arbetsmarknadsutvecklingen i Göteborgsregionen. Nedan redovisas statistik och information inom området som kartlagts och behandlats under förprojekteringen.

Omställningarna i Västra Götaland
Samtliga aktuella prognoser visar på en djup nedgång av svensk industri orsakat av pågående finanskris och den internationella och inhemska konjunkturavmattningen. I Vision Västra Götaland, Det goda livet, påvisas att Västra Götalandsregionen har ett näringsliv med ett starkt internationellt beroende med företag som är konkurrensutsatta på en global marknad. Omställningar inom vissa sektorer får därför mycket omfattande konsekvenser i regionen inom främst teknikbranschen med fokus på fordonsindustrin. Arbetsförmedlingens prognos visar också att nedgångarna slagit hårdare för Västra Götalandsregionen än för andra län i landet. Samtidigt som Västra Götalandsregionens andel av alla sysselsatta i landet uppgår till ca 16 procent, utgör andelen varsel för oktober och november 27 procent av alla varsel i landet eller ca 10 500 av ca 39 400 personer. Detta innebär en tiodubbling av antalet varsel jämfört med motsvarande månader 2007. Även Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013 lyfter fram att Västsverige som helhet är mer industriberoende än riket i genomsnitt. Regionen påverkas således extra starkt då industrijobb är hotade.
20 procent av Västra Götalandsregionens sysselsatta finns inom tillverkningsindustrin. Samtidigt svarar denna för ca 70 procent av de totalt 10 500 varslade personerna för oktober/november 7 240 personer. Det innebär att var tjugonde person inom tillverkningsindustrin har varslats under dessa två månader. Huvuddelen av de varslade är hänförda till regionens fordonsindustri och dess underleverantörer. Omfattande varsel har även lagts ut under oktober/november på uppdragstjänster, främst fastighets- och IT-tjänster och byggverksamhet. Även antalet varsel inom transport/kommunikation och handel är stort.
Arbetsförmedlingens prognos för 2009 anger att nedgången blir störst i några industriellt tunga län. Störst nedgång redovisas i Västra Götalands län med dess stora inslag av bilindustri. Särskilt ungdomar, funktionshindrade och utomnordiska bedöms få svårare att få fast förankring på arbetsmarknaden. Samtidigt pekas på att många av branscherna står inför stora pensionsavgångar framöver med stort behov av ersättningsrekryteringar samt att många av de nyinskrivna arbetslösa har kompetenser som efterfrågas framledes. Teknikföretagens senaste konjunkturprognos pekar generellt för motorfordonsindustrin på en produktionsminskning med minst 10 procent under 2009. Även övriga teknikbranscher bedöms minska.

Göteborgsregionens problematik
Tillgängliga underlag för varsel anges officiellt på länsregional nivå, i detta fall för Västra Götalandsregionen. För enbart Göteborgsregionen beräknas 7000 - 7500 personer ha varslats under oktober/november. Beräkningen baseras på att närmare 8000 personer varslats hos företag i Göteborgs kommun sedan juni 2008 och att Arbetsförmedlingens registrerade varsel enbart upptar företag där mer än fem personer varslats. Varslen inom Göteborgsregionen är hittills huvudsakligen lagda inom fordonsindustrin. AB Volvo och Volvo PV har ca 24 000 anställda vid företagen i Göteborg. Till detta ska läggas ungefär lika många anställda inom underleverantörer till Volvoföretagen Teknikföretagens beräkning. Om skatte- och köpkraft med mera räknas in generar de anställda flera gånger ytterligare arbetstillfällen i regionen. Underleverantörerna representerar i stort sett industrins alla branschområden. En genomgång av Fordonskomponentgruppens 300 företag visar att omställningen inom fordonsindustrin återverkar på de mest skilda branschområden som vanligen inte förknippas med bilindustrin.
Huvuddelen av de grupper som nu varslas inom Volvo-företagen i Göteborg tillhör den kollektivanställda gruppen, men även tjänstemannagrupperna ökar i takt med att bl a konsult- och bemanningsföretag i nästa steg drabbas. IF Metall Göteborg organiserar de flesta kollektivanställda inom teknikbranschen och har närmare 12 000 medlemmar som är anställda inom Volvoföretagen, underleverantörer och bemanningsföretag. IF Metall representerar därmed en mycket stor andel av alla anställda inom främst Volvoföretagen. Ca 3000 av dessa är varslade om uppsägning, av totalt 4650 varsel av Metallmedlemmar i Göteborg, det vill säga närmare 30 procent av medlemmarna. En fjärdedel av medlemmarna är kvinnor, vilka i stort har anställts under de senaste åren. Utifrån gällande regler inom arbetsmarknaden kan denna grupp komma att drabbas särskilt hårt. Samma gäller ungdomar under 30 år som uppgår till ca 22 procent av medlemmarna. Två tredjedelar av IF Metalls Volvo-medlemmar är bosatta inom Göteborgs kommun, ca 30 procent inom Göteborgsregionens övriga kommuner och 4 procent i kommuner utanför Göteborgsregionen. Effekterna av omställningar inom Volvoföretagen och dess underleverantörer är sålunda i högsta grad en fråga för hela Göteborgsregionen. Proportionellt sett drabbas Öckerö och Kungälvs kommuner samt Stadsdelsnämnderna inom Hisingen extra hårt, dock berörs alla kommuner eller stadsdelar, SDN, i mer eller mindre omfattning av kraftiga omställningar inom Volvoföretagen och dess underleverantörer. Förmodligen representerar Metalls medlemmars boendestruktur ganska nära hur hela anställningsstrukturen på Volvoföretagen och dess underleverantörer ser ut. Ett problem är att fortbildning inte har kunnat genomföras på ett för individen optimalt sätt då hemkommunerna har haft olika förutsättningar. Exempelvis 100 individer på Volvo behöver läsa matematik för att kunna kompetensutvecklas inom teknikområdet på arbetsplatsen. Individerna bor i 10 olika kommuner i regionen. 7 kommuner säger ja till att individerna får läsa medan 3 kommuner säger nej eftersom individerna inte arbetar i hemkommunen. Genom samverkan vill regionen undvika detta eftersom det drabbar både individen och samhället. En slutsats från förprojekteringen är därför att deltagare boende i Göteborgsregionen i fortsättningen behandlas lika oberoende av i vilken kommun de bor.

Under förprojekteringen har vi gjort en undersökning bland uppsagda inom fordonsindustrin. Vi informerade uppsagda om enkäten genom Facebook, detta för att nå målgruppen på ett innovativt och snabbt sätt. Genom enkäten har vi fått en bild av målgruppens bakgrund, förhoppningar och önskemål om framtiden. Enkäten visar att det finns ett önskemål om olika typer av utbildning för majoriteten av dem som besvarat enkäten. Vi har också kunnat se att över 80 % har gymnasium som högsta slutförda utbildning. Flera av de svarande kommer vi att kunna använda oss av som referensgrupp.




Syfte

Projektet Västkraft är ett fleraktörsprojekt som spänner över Göteborgsregionens 13 kommuner. Projektet utgår från den redan etablerade och upparbetade strukturen för partnerskap inom Göteborgsregionens teknikbranscher. Denna successivt utvecklade samverkan mellan arbetsmarknadens parter, stat och kommun är unik för landet och förväntas öka förutsättningarna för projektets genomförande. Fördelarna med detta partnerskap är många: Projektet kan starta upp i stort sett omgående, resurssamordningen ger hög kostnadseffektivitet och stor arbetsmarknadsmässig tyngd inom regionen.

Projektet ska leda till att yrkesverksamma inom teknikbranschen ges en kompetensutveckling som bildar grund för arbetskrafts- och kompetensförsörjningen inom branschens framtida utveckling. De metoder som projektet därigenom utvecklar ska kunna användas som kontinuerligt inslag i företags/organisationers utvecklingsarbete och kunna appliceras på alla branschområden.

Ambitionen är att arbetsformerna ska bilda långsiktig grund för samverkan kring vuxnas lärande inom regionen även efter projektets avslutande. Förutsättningarna för detta är goda, då Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Bland annat kan partnerskap med företag initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor. Konkret gäller följande utgångspunkter för projektet:
All kompetensutveckling ska vara efterfrågestyrd av näringslivet. Projektets samverkande aktörer ansvarar för olika delar i processen. Detta ska leda till en aktuell behovsbild av upphandling, planering, genomförande och uppföljning av kompetensutveckling samt individuell coachning och studie- och yrkesvägledning. Fokus läggs på att fylla glappet mellan den kompetens som efterfrågas i företaget och den kompetens som individen besitter utifrån att parterna står som garanter och ger legitimitet för kompetensutvecklingsinsatserna. VästKraft kommer således inte primärt att leverera förutbestämda kurs- och utbildningspaket.
Samverkan ska fördjupas och breddas och på sikt utveckla en gemensam grund kring väglednings- validerings- och utbildningsinsatser mellan regionens tretton kommuner samt fullfölja det pågående samarbetet mellan GR/kommunerna, Arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden kring det breda och långvariga partnerskapet. Angeläget är att vidareutveckla yrkesberedningsgrupper och teknikcollege i syfte att skapa ett stabilt och tätare samarbete mellan alla aktörer.
Teknikområdet ska fokuseras för att genom kompetensutvecklingsinsatser säkra kompetensen inom området och därmed tillgodose ett på sikt ökat behov av specialkompetens. Särskilt läggs tonvikt på att behålla kvinnorna inom teknikbranschen så att dessa inte lämnar området och går in i de traditionella kvinnoyrkena, för en mindre könssegregerad och en mer mångfaldig arbetsmarknad.

I projektet kommer en ny arena, Framtidstorget att utvecklas. Framtidstorget erbjuder en möjlighet för alla intressenter att mötas. Arbetsgivare, arbetstagare, utbildningsanordnare av alla slag får här en möjlighet att presentera och utvärdera olika erbjudanden.

Förprojekteringen visar på behov av helhetsgrepp för partsamverkan, för individerna och för själva processen. Utgångspunkt är de pågående förändringarna/omställningarna inom tillverkningsindustrin och därigenom de ökade kompetensbehoven hos de anställda. Inom teknikbranscherna ökar behovet av kompetensutveckling med hänsyn till att hastigheten i teknikutvecklingen ökar. Om tio år beräknas 80 procent av tekniken vara ny samtidigt som företagen har kvar 70 procent av medarbetarna. Utifrån dagens situation blir kompetensutveckling inom alla branscher än mer fokuserad såväl för de som blir kvar i företagen men befinner sig i riskzonen som för de som varslats om uppsägning.
Processen har sin grund i det koncept för Produktionsutvecklare inom tillverkningsindustrin som arbetats fram av en regional styrgrupp med representanter för Teknikföretagen, IF Metall Göteborg, SIF, BRG samt AB Meritea. Arbetet har gjorts på uppdrag av den dåvarande statliga Valideringsdelegationen. Målgruppen är densamma som anges i föreliggande projekt. Branschövergripande kvalifikationsbeskrivningar har utarbetats för Produktionsutvecklare inom tillverkningsindustrin jämte ett certifieringssystem för produktionsutvecklande kompetenser. Utifrån kartläggning och bedömning av den enskilde individens kompetens beskrivs de nödvändiga insatserna för individen för att nå upp till de fastställda kvalifikationsbeskrivningarna. Insatserna kan utgöra validering och/eller formell utbildning, exempelvis delar av en KY-utbildning, Bättre-konceptet eller Lärande på arbetsplatsen. Kvalifikationsbeskrivningarna utgörs av femton kompetensområden med tillägg för kärnämnen och språkinlärning. De femton områdena omfattar produktionsekonomi, kapitalrationalisering, omställningseffektivitet, produktionsteknik, logistik, automatiseringsteknik, driftsäkerhet, kvalitet, geometri och ritningsläsning, miljökunskap, kommunikation, organisation och ledarskap, projektkunskap, produktionsutveckling och industriell teknik.

Under förprojekteringen har vi även kommit fram till att projektet ska ha fokus på individrelaterade insatser. Samverkan ska åstadkomma en effektivare hantering av individens önskemål och matcha dessa mot näringslivets efterfrågade kompetenser. Företag, vägledare och utbildningsanordnare ska tillsammans bedriva ett systematiskt arbete för att kartlägga och vid behov validera individers kompetens samt organisera kompetensutvecklingen.
En rad utbildningsanordnare kommer att utföra utbildningarna inom projektet som upphandlas genom GR. Uppdragsutbildningar där företagen svarar för beställningarna utgör en viktig del.
Utbildningar som AF upphandlar kan också komma att ingå. I den mån andra utbildningar kommer ifråga kommer dessa att komplettera insatserna, däribland reguljär komvux, KY-utbildningar/Yrkeshögskolan och Högskolor/Universitet.
Nedan följer några förslag på hur utbildningar kan genomföras.
Lärcentrums Blended learning: Kurskonstruktion sker utifrån målgruppens förutsättningar och behov. I lärcentrums lokaler finns coach, uppdaterad teknik, samt möjlighet till distansuppkoppling via Telebild. Lärarledda träffar kan naturligtvis hållas på en arbetsplats eller annan lokal tex skola. Kontakt med kursledaren sker via e-post och/eller chatt via nätet.
Arbetsintegrerat lärande: Samverkan arbetsliv och kompetensutveckling, den studerande får en kortare lärsträcka än traditionell teoretisk utbildning med ett individuellt upplägg och automatiska referenser på sin kompetens. Varslad/uppsagd har här möjlighet att bli en kunnig handledare tack vare sin yrkeserfarenhet. Detta kan leda till anställning direkt. Bristen på handledare och yrkeslärare är idag stor. I detta upplägg samverkar Gbgs vuxenutbildning med Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Teknikcollege: Industrikommittén har certifierat Göteborgsregionen som Teknikcollegeregion. Parter är Teknikföretagen, IF Metall Gbg och BRG där arbetslivsrepresentanterna är i majoritet och aktiva företag i denna Collegeverksamhet är Volvo PV, SKF Sverige AB, Midroc AB Perstorp AB, Cencema AB och Swemaint. Samverkan garanterar att utbudet som erbjuds stämmer överens med aktuella och framtida behov inom Göteborgsregionen.

Målsättning

3 500 projektdeltagare ska få kompetenshöjande åtgärder inom projektet, från båda målgrupperna. Mäts i verksamhetssystemet, Alvis.

700 projektdeltagare läser vidare i någon form exempelvis högre studier, från båda målgrupperna i projektet. Mäts i verksamhetssystemet, Alvis samt i effektstudien gällande högre studier så som KY och högskola.

Minst 70 % ska ha ny anställning innan projekttidens slut, av målgruppen uppsagda individer, mäts i effektstudie.

100% ska vara i arbete, varav 25% ska ha mer kvalificerade arbetsuppgifter innan projekttidens slut av målgruppen som är i riskzonen. Mäts i effektstudie.

Av de 3 500 projektdeltagarna ska minst 50 personer ha startat nya företag innan projekttidens slut, mäts i effektstudie.

Entreprenörsandan bland de 3 500 projektdeltagarna ska öka, mäts i effektstudie.

Från kartläggning till kompetenshöjande åtgärd ska det ta max 4 veckor, mäts i verksamhetssystemet Alvis. Idag är det oftast en till två starter om året.

Ökad samverkan i regionen inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet, mäts i utvärdering.

Nöjda projektdeltagare, mäts i effektstudie.

VästKrafts modell för kompetensutveckling ska vara applicerbar för andra branscher och andra regioner.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet:
Om någon deltagare i kompetensutvecklingsinsatser har funktionshinder kommer hänsyn att tas till detta så att alla oavsett funktionshinder kan ta del av kompetensutvecklingen.
Vi har arbetat utifrån en checklista framtagen av Handisam - Tillgängligt Projekt (http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage.aspx?id=1254).
Frågor som ska vara besvarade på ett tillfredsställande sätt för att upphandlad utbildningsanordnaren ska kunna bli vald som genomförare av en utbildning är :

Hur hittar man till lokalerna? Parkering? Hur tar man sig fram till entrén? Trappor? Hur öppnas entrédörren?
Hur hittar man rätt när man väl kommit in? Är dörrarna tillräckligt breda? Trösk-lar? Trappor? Hiss? Hur vet man vilket våningsplan hissen stannar på?
Kan bord, stolar och annan utrustning användas av alla dem som ni vill ska kunna inkluderas i projektet?

De befintliga lokalerna som används för exempelvis vägledning och kartläggning av individen vid projektstart är granskade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det ska alltid vara möjligt för individen att ta sig fram trots eventuellt funktionsnedsättning.

Tillgänglig verksamhet:

Vi kommer att använda oss av den kompetens och det stöd som redan finns i respektive organisation. Arbetsgruppen ska ha med tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som en stående punkt på mötesdagordningarna för att ständigt uppmärksamma punkterna.

Kommunikativ tillgänglighet:

Vid kartläggning/vägledning ska eventuellt behov av resurser för att kunna höra och delta i diskussioner tas upp. Finns behov ska resurser finnas under projektdeltagarens hela deltagande.

Informativ tillgänglighet:

Vid framtagande av informationsmaterial kommer vi att ta hänsyn till alla människors olika behov. När material tas fram ska följande frågor behandlas:
a. Tillgänglighet
b. Jämställdhet

Då vi producerar nätburen information och kommunikation kommer vi att använda oss av guiden på sidan: http://www.hi.se/surfautanhinder/default.htm

Jämställdhetsintegrering

Bara en fjärdedel av IF Metall Göteborgs medlemmar är kvinnor. Av IF Metall Göteborgs medlemmar har en betydande del av kvinnorna anställts under de senaste åren. Vi misstänker därför att dessa kvinnor är bland dem som kommer att bli uppsgada först, enligt principen sist in först ut.

I projektet uppmuntras kvinnor som blivit uppsagda att stanna kvar i teknikbranschen genom att erbjuda utbildningar inom teknikområdet som är attraktiva på arbetsmarknaden. Detta bidrar till en mindre könssegregerad arbetsmarknad.

Att även visa på möjligheterna på entreprenörskap och starta företag kan på sikt bidra till ett mer mångsidigt och mindre sårbart näringsliv. I Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013, kan man läsa att endast en tredjedel av de företag som startas, startas av kvinnor. Att därför visa på möjligheten att starta företag och erbjuda dem stöd skulle ge värdefulla vinster både för individen och för arbetsmarknaden. Projektet har för avsikt att stödja kvinnor med intresse för att starta företag.

I upphandling ska krav ställas på att utbildningen och bemötandet av studeranden är jämställt. Vägledare ska göras uppmärksamma på att de bemöter individen på ett könsneutralt sätt. ESF-projektet GRowth lägger grunden för detta med den kompetensutveckling som startar för vuxenutbildningens Studie- och yrkesvägledare i mars 2009.

För att lyckas riktigt bra med att påverka den könssegregerade arbetsmarknaden är det viktigt att rikta kompetenshöjande insatser både till kvinnor och till män. Projektet ska på ett könsneutralt och professionellt sätt peka på den kompetensutbildning som får kvinnor att stanna inom tekniksektorn och som kan leda män mot kvinnodominerade yrken där arbetskraft idag efterfrågas.
Målet är att öka kunskapen om hur likabehandling främjas och diskriminering motverkas och att kunskap gör att bilden av att vara företagare och entreprenör blir mer attraktivt för alla oavsett kön.


Samarbetspartners

  • IF Metall Göteborg
  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • Business Region Göteborg AB
  • Instutionen för pedagogik och dedaktik
  • Komvux Kungsbacka
  • Lerums Vuxenutbildning
  • Lärcentrum Komvux
  • Teknikföretagen Region Väst
  • TRR Trygghetsrådet
  • Unionen Göteborg
  • Utbildningscentrum Tjörn
  • Vuxenutbildn. Kungälvs kommun
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen Mölndal
  • Vuxenutbildningsförvaltningen

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Härryda
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn
  • Öckerö