Logotyp på utskrifter

Ungdomstorget - Vänersborg och Mellerud

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
Projektägaresocialförvaltningen
KontaktpersonPer-Henrik Larsson
E-postper-henrik.larsson@vanersborg.se
Telefonnummer0521-721493
Beviljat ESF-stöd9 453 611 kr
Total projektbudget21 016 436 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

"Ungdomstorget" är ett projekt för arbetslösa ungdomar (18 - 25 år) med sammansatt och komplex problematik och det syftar till att öka möjligheten till arbete eller utbildning. I projektet samverkar offentliga verksamheter så som Kommunerna Vänersborg och Mellerud, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalandsregionen (Landsting) för att utveckla samarbetet utifrån ungdomars behov av stöd för att komma vidare i arbete/utbildning. Genom projektet vill parterna utveckla nya organiseringar, metoder, arbetsprocesser och samarbeten som leder vidare till jobb eller studier för ungdomarna vilka kan implementeras i ordinarie verksamhet hos myndigheterna.

Bakgrund

Många ungdomar står utanför arbetsmarknaden i dag. En relativt stor grupp ungdomar hamnar också i en "gråzon" mellan olika myndigheters arbete med begränsade förutsättningar att nå arbetsmarknaden. Vi vill arbeta för att hitta lösningar för denna gråzonsgrupp.

En ESF finansierad förstudie om en gemensam ARENA för ungdomar för tidiga insatser och rehabilitering är genomförd i kommunerna Åmål och Vänersborg. Samordningsförbunden Norra Dalsland och Vänersborg/Mellerud har varit medfinansiärer. Förstudien visar på ungdomars behov samt möjligheter att möta behoven hos ungdomar bl.a. genom en bättre samordning av samhällets resurser. På grundval av förstudien går parterna i förbundet Vänersborg/Mellerud nu vidare med en genomförandeansökan avseende projekt "Ungdomstorg". Av geografiska skäl, vilka beskrivs under avsnittet samverkan med andra projekt, görs därmed två olika ansökningar för vart område Vänersborg/Mellerud och Norra Dalsland (Åmål).

Sammanfattning av behoven enligt förstudien
Ungdomsarbetslösheten har varit förhållandevis låg under mitten av 2000-talet. Den finansiella krisens utveckling som drabbat hela Västra Sverige medför dock att många ungdomar blivit uppsagda och det är generellt svårare för framförallt ungdomar och invandrare (ungdomar med invandrar bakgrund) att ta sig in på arbetsmarknaden. Förstudien visar att ungdomsarbetslösheten har ökat markant och under juni månad 2009 var arbetslösa och unga i program 18-24 år 694 personer (varav kvinnor 260kv och 434män) varav 79 var utrikes födda. Under 2009 har en fördubbling skett av ungdomsarbetslöshet från föregående år. Inget tyder heller på att ungdomsarbetslösheten minskar på kort sikt. Vänersborg har haft en förhållandevis stor ökning av antalet försörjningsstödstagare i ungdomsgruppen i jämförelse med andra kommuner. Ökningen har varit från 294 hushåll till 399 hushåll (37% ökning) mellan 2008 - 2009. Försörjningsstödstagare upp till 30 år utgör 50% av hela gruppen försörjningsstödstagare. Det finns också en relativt stor grupp av ungdomar som är i kontakt med psykiatrin varje år (ca 300) varav unga kvinnor utgör en betydligt större andel än unga män.

Utredningar som förstudien tagit del av visar att gruppen unga kvinnor är mer utsatta för ohälsa och bland unga kvinnor i Vänersborg är ohälsotalet förhållandevis högt i jämförelse med riket. Cirka ett 100 tal ungdomar upp till 29 år har aktivitetsersättning från försäkringskassan på grund av funktionsnedsättning där diagnosen handlar om psykisk ohälsa. Ungdomar med aktivitetsersättning förväntas få sin ersättning omprövad i en större omfattning och behöver börja tänka på hur de kan komma vidare in på en arbetsmarknad. Ungdomar med någon form av ohälsa funktionsnedsättning hamnar oftast längst ifrån arbetsmarknaden när brist på arbete uppstår men även under "goda tider" är det en grupp som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lokala undersökningar som förstudien tagit del av visar också att ungdomar känner sig stressade och pressade idag. Det handlar om stress på grund av bristande självkänsla och en avsaknad av verktyg för att hantera ”sitt jag” och ”sin egen prioriteringsordning”. Vidare handlar det om könsroller och krav där skillnaderna är stora mellan könen. Unga kvinnor upplever i större utsträckning högre stress och krav än unga män. Ohälsan bland ungdomar handlar således företrädesvis om psykisk (psykosocial) ohälsa.
Det finns också bland dessa ungdomar en relativt stor grupp som inte fullgör sin utbildning vilket försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Nivåerna skiftar från allt till ungdomar som gått gymnasieprogram men saknar fullständiga betyg och behöver komplettera för att gå vidare i arbete/utbildning, ungdomar som hoppat av nationella program på gymnasiet till ungdomar som inte klarat grundskola.

Utanförskapet i sig skapar problem. Folkhälsoinstitutets och ungdomsstyrelsens rapporter vittnar om att ungdomars psykosociala ohälsa riskerar påverkas än mer negativt av ett långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden och relaterar till det i förhållande till den ökande psykosociala ohälsan bland ungdomar. Huvudvärk, sömnbesvär, trötthet, psykiskt nedsatt välbefinnande lågt socialt deltagande är vanligare förekommande bland arbetslösa ungdomar än de som arbetar eller utbildar sig.
Utanförskapet medför att ungdomarna, långt upp i åldrarna, saknar kunskaper, normer och värden om villkoren i samhället och framför allt arbetslivet vilket förstärks av avsaknaden av etablering i arbetslivet. Kunskaper vilka är viktiga för ungdomarna att tillägna sig för att kunna ta ett första kliv ut i arbetslivet.

Ungdomarna uttrycker i de lokala rapporter, undersökningar som förstudien tagit del av samt intervjuer under förstudien att de vill ha mer stöd och vägledning samt bättre tillgänglighet till myndigheter och andra verksamheter. "Det tar tid, det är krångligt, rörigt då den ena verksamheten säger si och den andre så och jag orkar inte bry mig" är kommentarer som speglar hur ungdomar resonerar om mötet med olika verksamheter. Ungdomar uppger att det måste vara lätt att komma i kontakt med ”hjälpare”, att möta samma person eller personer, att inte behöva återberätta och inte vänta onödigt länge på en kommande insats. Det är också angeläget att få tillgång till ökat stöd för att komma ut på arbetsmarknaden alternativt för att kunna gå vidare (komplettera) med utbildning. Ungdomarna antar att en arena med olika verksamheter representerade på ett flexibelt sätt skulle kunna möta och vägleda ungdomar utifrån deras behov. Ungdomar ger också generellt uttryck för en önskan om "mötesplatser" framför allt för ungdomar som står utanför arbetsmarknaden.

Att möta gruppen ungdomar kräver därmed breda samordnade lösningar för att underlätta för målgruppen. En samordning som borde vara men långt ifrån är en självklarhet med dagens organisationsstrukturer där "vi" styrs upp av organisatoriska förutsättningar som olika produktionsmål, regler, arbetsrutiner, olika sätt att se på individer (t.ex. arbetsför eller sjuk) och olika sätt att organisera våra verksamheter inte minst lokalmässigt. Det skapar gränser som inte främjar det nödvändiga samarbetet med en bristande helhetssyn vilket ofta medför felaktiga bedömningar när det gäller val av insatser och långa ledtider med en resignation och passivitet som följd hos ungdomen. Det finns därmed ett klart uttalat behov av ett strategiskt arbete för att utveckla enkla, tydliga och bestående samordnade insatser för ett bättre "bemötande" av ungdomar och deras behov.

Gruppen ungdomar som både har kontakt med Psykiatri, Primärvård, Försäkringskassa, Kommunernas socialtjänst och Arbetsförmedling hamnar lätt på grund av organisatoriska förutsättningar i gråzon mellan olika myndigheters arbete och går runt i "systemen". De kan t.ex. av Arbetsförmedlingen betraktas som "socialfall" medan socialtjänsten ser dem som fullt "arbetsföra" och på grund av avsaknad av en gemensam syn på ungdomens behov och ett samlat adekvat stöd får de svårigheter att ta sig vidare. De försörjs av offentliga systemen alternativt av egna föräldrar och flera av dem saknar meningsfull sysselsättning eller social träning. De anpassar snabbt sitt liv till ett långvarigt utanförskap och en sorts "nyfattigdom" med begränsade levnadsvillkor både för sig själva och sin omgivning.

Sammantaget bedöms f.n. ca 400 unga i området ha behov av ett parallellt stöd och insatser från mer än en aktör/myndighet. Huvudproblemet för dem är att de har en mängd varierande bakgrunds problem parallellt med en svag efterfrågan på ung arbetskraft samt att de möts av sektoriserade välfärdssystem med bristande bredd i samverkan (samsyn, Kunskapsöverföring, individuell planering brister m.m.) mellan myndigheter. Vi vill med "ungdomstorg" skapa "en väg in" till ett myndighetsövergripande arbete med flera vägar vidare i olika insatser för ungdomar och på så vis ta ett samlat ansvar för att ungdomar får det stöd de behöver.

Syfte

Projektet ungdomstorg - förslag till Syfte och inriktning

Projektet syften kan delas upp i tre delar som innebär att:

1. att målgruppen ungdomar 18-29 år ska öka sina förutsättningar att få arbete (anställningsbarhet) eller börja en utbildning samt minska deras passivitet utanförskap och beroende av offentlig försörjning.

2. att målgruppen genom personalens samarbete får sina behov synliggjorda och tilgodosedda.

3. att bidra till en för målgruppen effektivare myndighetsövergripande samverkan och samarbete

Ett syftet på längre sikt är att insatserna på övergripande plan bidrar till en utjämning av skillnaderna i ungdomsarbetslöshet/utanförskap (mellan Kön och etnicitet).


Den ESF finansierade förstudien ("Arena Ungdom") förslag till verksamhet och inriktning har varit vägledande för projektskrivningen även om den i vissa delar modifierats och benämns "Ungdomstorg" i projektbeskrivningen.

Förutsättningarna för att tillgodose ungdomars behov skapas genom en bred samverkan som bygger på tanken om individuellt bemötande och samlat stöd och vägledning utifrån den enskildes behov och situation genom hela processen till arbete/utbildning (Case management). Genom en bred samverkan mellan myndigheter/verksamheter med ökad flexibilitet och tillgång till de befintliga resurser antas en stor andel av ungdomar och deras behov kunna mötas på ett ”bättre” sätt. För att möta vissa grupper av ungdomar krävs också utveckling av särskilda insatser/metoder och utökat stöd vilket inte ges idag eller endast ges i en begränsad utsträckning. Det är insatser som psykosocialt stöd individuellt och i grupp, friskvårdsaktiviteter, stöd för ökad studiemotivation och möjligheter att få stöd till att finna vägar för att komplettera, fullgöra sin utbildning alternativt komma vidare till högskolestudier, yrkesstudier samt särskilt stöd i kontakter mellan unga och arbetslivet.

Projektet syftar därmed till att skapa "en väg in" till ett samlat stöd med ett myndighetsövergripande arbete (gemensam organisering av myndighetsresurser, gemensamma arbetsmodeller och arbetsprocesser) och flera vägar vidare med stöd av samverkande verksamheter samt att komplettera med de specifika särskilt riktade insatser som ungdomarna behöver.









Målsättning

Övergripande mål
Målet med en utvecklad samverkan är att ungdomars livskvalitet och hälsa ska förbättras, att ungdomen ska få förutsättningar att komma vidare i utbildning eller arbete och på sikt att färre ungdomar ska vara beroende av offentlig försörjning.

Mål för de ungdomar som deltar i samverkansinsatser är att:
- 50 % ska gå vidare till arbete eller studier och nå egen försörjning
- 30% får del av annan sysselsättning med offentlig för försörjning
- 80% av deltagarna ska uppleva att deras möjligheter att stå till arbetsmarknadens förfogande och få arbete eller börja studier har ökat
- 80% av deltagarna upplever ett bra bemötande från samverkande verksamheter

Ovan nämnda målsättningar ska vara jämnt fördelade mellan män/kvinnor enligt fördelningsmodell med balanserat spann om maximal differens om 40/60%.

Ytterligare projektmål är att:
- myndigheternas resurser upplevs svara bättre mot ungdomars behov
- projektet ska innebära en samhällsekonomisk nytta (kostnadsnyttoanalys genomförs)
- projektet ska stödja arbetsgivare som vill ta ett socialt ansvar och under projekttiden ska ett mindre nätverk om 10 företag etableras.

Kvalitativa effekter
Förväntade kvalitativa effekter av projektet i förhållande till projektets syfte är att individerna ska uppleva "att de får rätt stöd", "bättre tillgänglighet och tillgång", "effektivt arbete" och "meningsfullt sammanhang" i sitt möte med olika verksamheter och arbetsgivare.

Det Kvalitativa effekterna förväntas uppnås genom att mötet med individen och samverkande myndigheter förbättrar förmågan att se individens samlade behov och identifiera rätt åtgärder vilket underlättar för individen och den upplever att den får "rätt stöd" (med jämställdhetsintegrering i beaktande). Genom nära samarbete ökar personalens förmåga att se den egna myndighetens/verksamhetens insatser, arbetsuppgifter och resurser i förhållande till varandra vilket medför att individen genom samordningen upplever att de får bättre "tillgänglighet och tillgång" till stöd. Ett bra samarbete med individen, medarbetare och samverkansgrupp med gemensamma arbetsprocesser, metoder och en gemensam värdegrund gör att individen upplever ett "effektivt arbete" och ett "meningsfullt sammanhang".

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Med utgångspunkt i att projektets målgrupp och inriktning är individer som står utanför arbetsmarknaden p.g.a. arbetsoförmåga av varierande slag (sociala, psykiska, neuropsykiatriska och lättare "begåvningshinder") är tillgänglighet en grundläggande uppgift i projektet.

Ambitionen är att alla aktiviteter i projektet ska vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för deltagare med funktionsnedsättning. Deltagare ska inte känna sig utestängd från att delta i en aktivitet p.g.a. funktionsnedsättning. Att förstå funktionshindrens betydelse för individens agerande och förutsättning till deltagande är avgörande för att projektet ska nå sina mål. Kunskaper om hur projektet kan blir mer tillgängligt tillägnar vi oss genom seminarier om tillgänglighet samt att integrera metoder och eventuella hjälpmedel för att möta och stödja personer med olika typer av funktionsnedsättningar. "Handisam" checklista för tillgänglighet används för att belysa projektets tillgänglighet ur olika aspekter. I detta arbete vill vi, om möjligt, fortsätta använda ESF rådets processtöd för utbildningsinsatser.

Vidare stödjer projektet tillgänglighet genom att:

- Särskild hänsyn tas till hur en deltagare med funktionsnedsättning kan komma närmare arbetslivet i den personliga vägledningen.

- Stöd planeras och ges utifrån från varje enskild individs behov, förutsättningar och förmågor vilket garanteras genom användningen av verktyg för individuell kartläggning, individuell planering och uppföljning.

- Supported employment liknande metodik som innebär att coachen/vägledaren följer individen in på arbetsplatsen i syfte att ge stöd för de anpassningar som måste ske och följer ungdomen löpande på praktikplatsen för att stödja både ungdom och handledare på arbetsplatsen i syfte att få en fungerande praktik.

- Direkta insatser (möte med individer, gruppverksamheter etc.) som sker i projektet genomförs i offentliga lokaler inom Kommun/Arbetsförmedling vilka är anpassade för personer med funktionsnedsättningar.

- Genom insamling av befintliga informationsbroschyrer från samverkande myndigheter/verksamheter vilka informationsmässigt är anpassad ur tillgänglighetssynpunkt garanteras ett samlat stöd för dem med begränsad förmåga att ta till sig information. Om information på något område inte finns i anpassad form ligger de i projektets strategiska påverkansarbete att informera aktuella samverkande organisationers informationsavdelningar om behovet av utformning av information.

- Genom att stödja den enskilde deltagaren i användandet av informationsteknik för att kunna ta till sig information om och få tillgång till ordinarie verksamheters insatser samt få information och kommunicera med själva "Ungdomstorget"

- Ett "Lättläst" informationsmaterial om projektet arbetas fram och görs tillgängligt genom projektet samt via samverkande parter.







Jämställdhetsintegrering

Primärt antas möjligheten att genom bred samverkan utforma arbetet individanpassat utifrån individens behov och situation främja jämställdhet. Att dessutom riktade gruppinsatser genomförs innebär att särskilda gruppers (unga kvinnor, invandrarungdomar) behov uppmärksammas.
Jämställdhets perspektivet ska också stimuleras i vägledningen med ungdomarna när det gäller deras val av praktikplatser och val av utbildningsspår.

Vidare antas jämställdhetsperspektivet främjas i projektet genom
- lika andelar (%) män som kvinnor ska nå projektet målsättningar
- strävan att personalgruppen ska bestå av lika andelar män som kvinnor
- ytterligare könsuppdelad fakta om målgruppen ungdomar arbetas fram i syfte att medvetandegöra skillnader och löpande styra utvecklingen så att metoder insatser, resurser fördelas jämställt
- grundläggande förståelse och kunskap i projektledning, styrgrupp och projektpersonal arbetas genom seminarier om jämställdhetsfällor (attityder, bemötande etc.).
- Jämställdhetsperspektivet i projektstyrningen och ledning av insatser beaktas i vardagliga arbetet genom användandet av checklistor så att information och reflektion om jämställdhetsaspekter (kön, yrkesval, arbetsmarknad, könsroller i vardagen) tas upp i individuella samtal och gruppaktiviteter med ungdomar.
- Resultat följs upp löpande och utvärderas med syfte att stämma av hur det fördelar sig mellan kvinnor och män samt personer med inom och utomnordisk bakgrund. Det sker dels genom fakta uppföljning av verksamhet (andelar vidare i arbete och studier, andel "avhopp") samt kvalitativ uppföljning i form av självvärderingar och SWOT analyser med såväl målgrupp som personal för att belysa olikheter i män och kvinnors "rehabprocess".
- Resultatspridning sker med riktning till särskilda grupper.

Transnationellt samarbete

I projektet prioriteras arbetet med transnationalitet på individnivå. Det innebär att:

- Ungdomar ska få råd och information om internationella/transnationella projekt (Ung och aktiv inom Ungdomsstyrelsen) som kan innebära möjlighet att prova arbete eller volontärskap utomlands. Genom kontakter med Ungdomsstyrelsen, Internationella programkontoret IP och genom kommunernas eget internationella arbete (på individnivå) vidareutvecklas det transnationella arbetet inom ramen för projektet så att fler ungdomar ges möjlighet att pröva utbyte.

- Genom arbetsförmedlingen EURES handläggare (handläggare som ansvarar för internationellt utbyte med andra EU-länder) ska internationella kontakter med motsvarande verksamheter och arbetsgivare i Tyskland, Norge och Danmark användas för att stödja ungdomar att finna arbete utomlands. För ungdomar i vårt område är arbete i Norge vanligt förekommande varför kontaktskapande med och resor till arbetsförmedling och arbetsmarknad i Norge prioriteras i projektet.


I de medverkande kommunerna Vänersborg och Mellerud och Arbetsförmedlingen finns också etablerade kontakter med andra kommuner och förmedlingar i t.ex. Norge, Danmark och Tyskland. Under projektets gång ska ett utbyte på organisatorisk nivå aktualiseras med något eller några av dessa länder kring frågan om ungdomsarbetslöshet och arbete med ungdomar i gråzon som står långt från arbetsmarknaden. Ett sådant utbyte organiseras och finansieras dock utanför ramen för mål 2 projektet "Ungdomstorg".

En strategi/plan för det transnationella arbetet tas fram i inledningen av projektet.

En särskilt utsedd samordnare ansvarar för det transnationella arbetet gentemot ungdomarna men arbetet med den transnationella informationen vävs också in i handledningen/vägledningen för individerna.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Vänersborg
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Gymn.förvaltn, AME
  • IFO Mellerud
  • Kansli
  • Komvux, Trenova
  • LFC Trollhättan
  • Omsorg om funktionshindrade
  • Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Vänersborg
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Gymn.förvaltn, AME
  • IFO Mellerud
  • Kansli
  • LFC Trollhättan
  • Omsorg om funktionshindrade
  • Primärvården Fyrbodal
  • Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Kommun

  • Mellerud
  • Vänersborg