Logotyp på utskrifter

Ungdomslotsen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLärcentrum
KontaktpersonWiveca Ekeblad
E-postwiveca.ekeblad@laholm.se
Telefonnummer0430-26502
Beviljat ESF-stöd260 000 kr
Total projektbudget360 000 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2009-10-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att effektivisera och bättre samordna arbetet med att underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och därmed motverka arbetslöshet. Laholm och Hylte svarar gemensamt för förprojekteringen som skall utvidgas till ett projekt för flera kommuner under genomförandet.

Bakgrund

Ungdomar 16-24 år är en grupp som sannolikt kommer att drabbas mycket hårt av den globala lågkonjunkturen. De tidiga vuxenåren är ofta helt avgörande för människan när det gäller etablering eller utanförskap på arbetsmarknaden. Ett tidigt utanförskap kan vara förödande för individen genom att reducera självförtroende och ge sekundära följder såsom missbruk och kriminalitet.

En av våra utgångspunkter för denna ansökan är att det finns olika problembilder kring ungdomars utanförskap som innebär att ungdomar inte kan beskrivas som en homogen grupp. Detta påverkar förutsättningarna och arbetsmetoderna för de myndigheter och andra aktörer som idag och i framtiden verkar för att hjälpa arbetslösa ungdomar på olika sätt.

Orsakerna till ungdomars utanförskap kan vara av olika slag. Bland dem som har avslutat gymnasieskolan finns dels många med obefintlig eller vag uppfattning om kommande yrkesliv vilket ger en otydlig identitet och grupptillhörighet. Dels gruppen som gjort ett felval av gymnasieprogram och vill byta inriktning.

Bland alla dem som inte har avslutat sin gymnasieutbildning (enligt Skolverkets statistik 2008 är det en fjärdedel av alla som påbörjat gymnasiet) finns ofta en vidare problembild i form av funktionshinder (såsom ADHD, dyslexi), sociala problem relaterade till familjesituationen, missbruk etc.

Ungdomar med låg utbildningsnivå blir generellt dåligt förankrade mot arbetsmarknaden.
Kompetens i vid mening, formell och informell, är en av de viktigaste faktorerna som avgör om en ungdom hittar sin plats i arbetslivet eller ej. Andra viktiga områden av stor betydelse vid inträdet på arbetsmarknaden är den enskildes hälsa (fysiskt och psykiskt) och hans/hennes sociala kontaktnät.

För ungdomar upp till 24 års ålder har både Laholm och Hylte en procentuellt högre arbetslöshet än övriga Halland. Vi kan dessutom förvänta oss en ökning av antalet ungdomar som kommer att stå utanför arbetsmarknaden i och med lågkonjunkturen. Utanförskap och passivisering leder sedan inte sällan till andra oönskade följdverkningar.

Förprojekteringen kommer att ta fram en mera heltäckande bild av ungdomarnas situation som sedan kan utgöra en grund för hur ett genomförandeprojekt skall organiseras och genomföras. En bred SWOT-analys för att kartlägga de ungas situation skall därför genomföras under förprojekteringen. Analysen skall beskriva situation, behov, attityder, förutsättningar hos de unga i Laholms och Hylte kommuner. I denna analys ska ungdomarna själva vara delaktiga. Ungdomarna skall också ges möjlighet att påverka innehållet i ett kommande genomförandeprojekt. Analysen skall genomgående beakta genus och därmed även identifiera intressanta könsskillnader. En analys av dessa skillnader skall göras och kommer att beaktas vid planeringen av innehållet i ett kommande genomförandeprojekt.

Denna analys blir sedan den kanske viktigaste utgångspunkten vid tillskapandet av ett genomförandeprojekt. Högskolan i Halmstad har uttryckt stort intresse för att medverka i denna kartläggning och analys.

Det är av stor betydelse att samhället genomför effektiva insatser för att motverka den hotbild som nu föreligger för de unga. Idag finns det resurser på många håll, hos kommunen, Arbetsförmedlingen, skola och övriga utbildningsanordnare, föreningslivet etc.

Det är dock ingen tvekan om att samhällets resurser inte tas särskilt väl tillvara. Framförallt är de olika myndigheternas regelverk och insatser för ungdomar och andra viktiga kundgrupper inte optimalt tillvaratagna.

Myndigheter och andra viktiga aktörer arbetar för att optimera sina respektive uppdrag och verksamhetsresultat utifrån väl genomtänkta men avgränsade målsättningar och anvisningar.
Det finns därmed ingen enskild myndighet eller enskild aktör som tar ett helhetsansvar för
t ex de ungas situation och behov. Den enskilde individens behov och förutsättningar kommer inte i första rummet. Myndigheternas optimeringsparadigm kan förstås och ur ett snävt utvärderingsperspektiv ge vissa vinster. Ser man till helheten för en specifik målgrupp såsom ungdomar finner man dock hos alltför många ett befäst utanförskap vilket utöver lidandet för individen även innebär höga totala kostnader för samhället pga ett utdraget bidragsberoende. Värdefulla insatser som ändå görs kommer ofta sent när utanförskapet gett andra sekundära och negativa följder.

Idag finns ingen gemensam plattform för ett systematiskt utbyte av information varken om orsakerna till individers utanförskap eller om lämpliga åtgärder för att motverka utslagning. Inte heller finns det något forum där de olika myndigheternas ansvarsområden och möjligheter lyfts fram och koordineras. Därmed försvåras möjligheterna till tidiga och väl valda insatser för enskilda individer eller grupper av individer. Med en bättre samordning baserad på helhetssyn och vilja till gemensamt ansvar skulle mer effektiva insatser komma till stånd, insatser avsedda att förhindra ett långvarigt utanförskap.

De flesta kommuner är organiserade på ett sätt som ger möjlighet till en bra samordning internt i kommunen. Dock skulle en bättre samordning gentemot andra aktörer vara mycket önskvärd vilket kräver resurser i form av tid och kompetensutveckling för att bli framgångsrikt. En utökad samverkan med andra kommuner kan också innebära viktigt erfarenhetsutbyte, omfatta gemensamma utbildningsinsatser och metodutveckling och därigenom även ett effektivare nyttjande av skattemedel.

Under Bilagor/Övrig information beskrivs litet närmare vad förprojekteringen ska innehålla utöver vad som nämnts ovan!

Syfte

Förstudie och genomförandeprojekt syftar sammantaget till att långsiktigt motverka utanförskap genom att effektivisera arbetet med ungdomar som befinner sig i övergång mellan skola och arbetsliv. Detta innebär ett tid- och resurskrävande utvecklingsarbete fördelat på förprojektering och genomförandeprojekt. Under förprojekteringen skall följande delar klaras av:

1 Kartläggning och beskrivning av ungdomarnas situation förutsättningar och behov. Orsakerna till ungdomarnas utanförskap och övriga problem i ett helhetsperspektiv skall identifieras och analyseras. Könsskillnader skall uppmärksammas.
2 Diskutera och forma den problembild som kartläggningen ger samt uppnå en samsyn i denna problembild med deltagande aktörer och samverkansparter.
3 Tydliggöra och öka kännedom och medvetenhet om uppdrag och ansvar samt resurser och möjligheter i respektive aktörs organisation.
4 Utifrån ungdomarnas verkliga behov planera för effektiva åtgärder som skall ingå i ett senare genomförandeprojekt.
5 Utveckla ett bättre koordinerat och gemensamt system, en gemensam plattform för berörda myndigheter och samhällsaktörer som även innefattar dessa effektiva verktyg. Möjligheten att arbeta i myndighetsgemensamma team ska övervägas.

Förstudien ska dessutom engagera ytterligare myndigheter (inkl fler kommuner) och andra aktörer som kan delta i ett genomförandeprojekt för att effektivisera arbetet med ungdomarna och för att uppnå en bättre spridning.




Målsättning

Förprojekteringens målsättning är att planera för och lägga grunden för ett senare genomförandeprojekt genom att genomföra steg 1-5 i beskrivningen ovan under Syfte.

Eller med andra ord:
Förprojekteringens mål är att ta fram en för kommuner och berörda myndigheter gemensam, koordinerad modell för samverkan som även omfattar mer anpassade och effektiva åtgärder som bättre tillgodoser ungdomarnas behov och ökar deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna arbetsmodell skall sedan prövas i ett flerårigt genomförandeprojekt.




Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I målgruppen unga som riskerar utanförskap finns många personer med olika funktionshinder eller funktionsnedsättningar. Det kan vara synliga fysiska hinder likaväl som mindre synliga i form av psykiska eller sociala begränsningar. Projektet i sin helhet, förprojektering och genomförande, syftar till att förhindra utanförskap för alla som i unga år riskerar detta. Under förprojekteringen sker förberedelserna för ett genomförandeprojekt som skall vara öppet för alla ungdomar i målgruppen, med eller utan funktionshinder. Nyttjade lokaler skall vara hcp-anpassade, all väsentlig information skall kunna överföras även till deltagare med syn- eller hörselnedsättning, personal i projekt- organisationen skall utbildas i frågor om tillgänglighet i ett tidigt skede av genomförandet. Kontakt skall tas med hcp-organisationer för att informera om planerna på ett kommande genomförandeprojekt och för att inhämta deras synpunkter på detta. Tillgänglighet blir liksom jämställdhet en fråga som ska genomsyra hela planeringsarbetet under förprojekteringen.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Lärcentrum

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Hyltebruk
  • Arbetsförmedlingen Laholm
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Enheten för kontakter och samverkan
  • Försäkringskassan
  • Vårdcental Laholm Centrum

Kommun

  • Hylte
  • Laholm