Logotyp på utskrifter

Unga i jobb - Kortedala/Bergsjön

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs Stad Kortedala
KontaktpersonElin Jartun
E-postelin.jartun@kortedala.goteborg.se
Telefonnummer0705-271 061
Beviljat ESF-stöd3 419 449 kr
Total projektbudget8 557 104 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2012-02-29
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att stärka ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden genom att kvalitetssäkra lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. Deltagande i det transnationella URBACT-nätverket ger oss möjlighet att reflektera över vårt projekt och få idéer för framtiden.

Bakgrund

TILLVÄXT NORDOST - Ett samarbete mellan fyra stadsdelar i nordöstra Göteborg.
Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen bildar tillsammans nordöstra Göteborg. De fyra stadsdelarna har många gemensamma styrkor, men också utmaningar. Andelen utrikes födda är stor, omkring femtio procent i tre av stadsdelarna. En stor andel av befolkningen lever i olika former av utanförskap och området brottas med flera social problemställningar. Arbetslösheten är högre än genomsnittet för Göteborg och antalet invånare som erhåller försörjningsstöd ligger över medel. Trots kontinuerliga satsningar och förbättringar, står området fortfarande inför stora utmaningar och det finns ett stort behov av ytterligare välinvesterade satsningar i dessa stadsdelar.

I stadsdelarna finns en stark drivkraft till förändring och tilltro till metodutveckling och samverkan. Det finns redan idag ett välutvecklat samarbete mellan de fyra stadsdelarna, då förvaltningschefer, verksamhetschefer och enhetschefer träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter.

Inom ramen för EU:s strukturformer stärker Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen ytterligare samarbetet. Tillsammans genomför vi projekt som, i linje med nationella urbana utvecklingslinjen och Göteborgs Stads lokala utvecklingsavtal, syftar till att möta de utmaningar vi ställs inför. Vi är övertygade om att möjligheterna att lyckas ökar om vi samverkar och drar nytta av varandras erfarenheter och kunskaper. Vi ser även att spridningen och genomslagskraften blir större om vi är fler som arbetar mot samma mål.

I vissa projekt samarbetar alla fyra stadsdelarna. Då någon av stadsdelarna ensamt medverkar i ett strukturfondsprojekt, sker ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan projektdeltagaren och nyckelpersoner i de övriga stadsdelarna.

Till sist några siffror som belyser nordöstra Göteborgs speciella karaktär och förutsättningar.

Andel utrikes födda personer av befolkningen (2005):
Göteborg 20,5%
Bergsjön 52,9%
Gunnared 48%
Kortedala 27,7%
Lärjedalen 45%

Genomsnittlig förvärvsinkomst per person och år (2005)
Göteborg 219 200 kr
Bergsjön 125 600 kr
Gunnared 159 900 kr
Kortedala 178 900 kr
Lärjedalen 162 000 kr

Andel av familjer som under år 2005 har erhållit försörjningsstöd
Göteborg 7,6%
Bergsjön 35,6%
Gunnared 23%
Kortedala 10,4%
Lärjedalen 28,8%

Andel arbetslösa i november 2007 (exkl. i program med aktivitetsstöd)
Göteborg 2,7%
Bergsjön 6,6%
Gunnared 5,4%
Kortedala 3,7%
Lärjedalen 4,5%


BAKGRUNDSBESKRIVNING
Ungdomstiden är en tid för gränsöverskridande och etablering. De allra flesta hittar sin väg och även om den är mödosam, klarar de flesta av att hitta utbildning och arbete, börja bilda familj och kanske föräldraskap. Några har större svårigheter att hitta rätt och behöver mer omfattande guidning för att inte hamna vid sidan av vägen. Inom SDF Kortedala och SDF Bergsjön finns Ungdomens hus, Radar72, etablerat. Stadsdelarna samverkar också kring Arbetsforum, där vi gemensamt försöker motivera unga till arbete och/eller utbildning. I vårt (SDF Kortedala, SDF Bergsjön) gemensamma arbete med unga utanför och unga med försörjningsstöd, möter vi många unga som inte själva förmår att hitta de vägar som står till buds för att åp egen hand klara övergången mellan skola och arbetsliv. Den stora risk som möter dem är att de kriminella gäng som finns etablerade i våra stadsdelar, kan komma att utöva en lockelse. Vi måste kunna motverka detta på alla plan.

Våra verksamheter är på många sätt förebyggande till sin karaktär för att därigenom minska kriminalitet och missbruk bland unga. Vi kan ge unga både självkänsla, känsla av sammanhang och en skolning i demokrati. Vi kan hjälpa till att ge unga bra vuxna förebilder. I våra verksamheter finns insatser som kan vara värdefulla för den enskilde när hon/han söker arbete, både sommararbete och mer långsiktiga arbeten, men vi kan inte utfärda betyg eller intyg, som har någon bärighet på den öppna marknaden. Vi behöver ett systematiskt sätt att värdera de verksamheter som unga människor hos oss deltar i, så att de kan få ett giltigt bevis på vad de kan.

Vi behöver stärka våra kontakter med arbetslivet och skapa bättre kontakter med företag och andra tänkbara arbetsgivare. På så sätt skulle vi kunna vara ännu starkare brobyggare mellan ungdomsperioden och vuxenperioden.

OCN (Open College Network) tillhandahåller en metod för kvalitetssäkring och erkännande av lärande. Även lärande som sker utanför den formella skolan har ett värde och bör erkännas. Metoden har sitt ursprung i England i början av 1980-talet och har utvecklats för svenska förhållanden inom ramen för ett Equal-projekt, som har letts av föreningen Urkraft i Skellefteå. Idag är 28 verksamheter i Sverige, företag och offentliga arbetsgivare, medlemmar i OCN. I England används OCN-metoden sedan över 20 år, och en genomgången OCN-ackreditering kan ge behörighet till universitetsstudier.

Detta är en fortsättning av den förprojektering (diarienummer 2008-3050087) som gjorts under augusti-september 2008. Under förprojekteringen har framkommit att det finns ett behov av att kunna kvalitetssäkra lärande förlagt utanför det formella utbildningssystemet, samt att det finns ett antal verksamheter och företag som är intresserade av att ingå i projektet. Såväl deltagande verksamheter och företag, som den kommunala verksamhet som syftar till att få unga, arbetslösa människor i arbete, ser ett behov av att kunna verifiera lärande som sker under arbetsplatspraktik.

Vi har under förprojekteringen undersökt OCN-metoden, och funnit att den är ett lämpligt verktyg för att tillgodose det uttalade behovet av kvalitetssäkring av lärande. OCN är den enda metod som vi kunnat hitta, som så att säga validerar medan praktiken pågår. Med metoden kan man värdera praktisk kunskap utifrån att praktikplatsen kvalitetssäkras, och unga som inte är motiverade till studier kan få ett bevis på vad de lärt sig i praktiken utan att delta i teoretisk skolundervisning. Förhoppningen är att "OCN-betyget" ska få ett lika högt värde som ett traditionellt skolbetyg.

Deltagarna ska få praktikplatser på ett antal kommunala och privata arbetsplatser. Praktikplatserna ska certifieras/kvalitetssäkras med hjälp av OCN-metoden. Efter avslutad praktik ska de unga antingen komma i arbete eller påbörja någon form av utbildning, antingen i det allmänna utbildningssystemet eller på Folkhögskolecentrum i Bergsjön.

Syfte

Syftet med projektet är att få unga, arbetslösa människor i arbete, genom att arbeta mer strukturerat än tidigare. Ett verktyg för att uppnå en mer strukturerad form av arbete med arbetsplatspraktik är att implementera OCN-metoden. Det sker i samverkan med de samarbetspartners med vilka kontakter upparbetats under förprojekteringsfasen. Vi tror att alla vill vara med att skapa sitt samhälle, men att alla inte vet om det ännu. Syftet med projektet är därför också att väcka lust, kraft och energi hos både deltagare och arbetsplatser/samarbetspartners. Att vägleda de unga för att bekräfta resurser hos var och en i projektet för att de unga därmed ska få en plats på arbetsmarknaden. Vi vill också systematisera och kvalitetssäkra lärandet utanför den traditionella skolan.

Målsättning

1. Kvalitetssäkra de praktikplatser vi erbjuder de unga, så att de unga kan söka fortsatt arbete/utbildning.
Mätbart mål - 25 OCN-säkrade praktikplatser.
2. Utnyttjande av praktikplatserna.
Mätbart mål - 60 unga i praktik under varje år.
3. Stärka individens identitet på arbetsmarknaden.
Mätbart mål - 60% av deltagarna ska efter genomgången praktik fortsätta i arbete eller utbildning.
4. Stärka kontakten mellan kommunen och det lokala näringslivet.
Mätbart mål - Antal arbetsplatser, antal nätverk, antal mötesplatser.
5. Uppnå en fördelning mellan antal flickor/kvinnor och pojkar/män, som svarar mot målgruppernas utseende.
Mätbart mål - 70% pojkar/män och 30% flickor/kvinnor i praktik.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska sträva efter att utforma och bedriva verksamheten så att den är tillgänglig för alla inom målgruppen. Det innebär att projektledningen så långt som möjligt ska följa projektägarens, och Göteborgs Stads riktlinjer för tillgänglighet, "Synvändan - Handikapplan för Göteborgs Stad", och använda dessa riktlinjer som ett stöd i sitt arbete för tillgänglighet. Genom ett sådant förhållningssätt visar projektet också den omtanke och respekt för allas lika värde som Göteborgs Stads värdegrund förutsätter. Synvändan slår fast följande: "Handikapp är relativt. En person med en skada eller sjukdom som sätter ned hennes förmåga att klara sig själv, blir handikappad först när funktionsnedsättningen blir ett hinder för henne. Ofta är det den fysiska miljön som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den handikappande eller utestängande effekten. Detta handikapperspektiv ska genomsyra all kommunal verksamhet i Göteborg".

Projektets arbetsförhållanden ska anpassas till ungdomars olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende, och deltagare med eventuell funktionsnedsättning ska kunna delta i projektet och ta del av projektets insatser på samma sätt som vid praktik eller arbetsträning. Unga personer med tex ADHD-diagnos eller psykiska svårigheter skall tas emot i projektet då de är en utsatt grupp. Vissa av de tilltänkta arbetsplatserna är tillgängliga för personer med fysiska funktionsnedsättningar, med faciliteter som rullstolshissar, handikapptoaletter o dyl. Andra arbetsplatser och -uppgifter är av sådan natur att de dessvärre inte är tillgängliga för personer med allvarliga fysiska funktionsnedsättningar, då arbetet där kan vara fysiskt krävande och/eller innbära tunga lyft.

Vi kommer att arbeta med metorskap inom projektet, så att de handledare som finns på praktikplatserna, vid behov får hjälp och handledning för att handleda och arbeta med unga med funktionsnedsättningar. Mentorskapet ordnas genom att erfarna socialsekreterare inom Kortedalas och Bergsjöns socialtjänsters respektive funktionshinderenheter, kopplas till projektet och fungerar som mentorer för de handledare som arbetar med unga med eventuella funktionsnedsättningar.

Projektet kopplas till Mellan Rum, ett projekt inom Göteborgsregionen, GR. Mellan Rum riktar sig till ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden och som riskerar att "falla mellan stolarna". En av målgrupperna för Mellan Rum är ungdomar med neuropsykiatriska och psykiska hinder. Erfarenheter och kunskap kring att arbeta med ungdomar med psykiska svårigheter kan utbytas mellan projekten.

Alla medarbetare ska känna till projektets policy för tillgänglighet och arbeta efter den, samt under projektperioden, vid behov, delta i kompetensutvecklingsinsatser som rör tillgänglighet och funktionsnedsättningar.

Jämställdhetsintegrering

Trots att vi i huvudsak verkar i kvinnodominerade organisationer och att de flesta medarbetare som deltar i projektet är kvinnor, har de flesta personer i beslutsfattande positioner, samt i styr- och projektgrupperna, så här långt i projektet, varit män. För att åtgärda detta kommer vi att arbeta mot att könsfördelningen i styr- och projektgrupperna ska spegla den som i övrigt råder i organisationerna, eller åtminstone vara lika avseende kvinnor och män.

Likaväl som styr- och projektgrupperna behöver balanseras i fråga om könsfördelning, behöver projektledningen arbeta för att även den av deltagare bestående referensgruppen, speglar könsfördelningen i projektet.

Vi kommer att arbeta för att de unga ska våga göra otraditionella val i fråga om praktikplatser och arbetsuppgifter. Vi har med flera olika verksamheter för att kunna erbjuda varierande praktiplatser och arbetsuppgifter för de unga. Praktikplatserna omfattar både traditionellt kvinnligt och traditionellt manligt dominerade arbetsplatser/-uppgifter.

Erfarenhet från arbetet inom verksamheten Unga untanför, visar att de flesta vi kommer i kontakt med är pojkar och unga män, vilka dominerar målgrupperna. Vi vet också från arbetet med unga i projektets målgrupp att unga män generellt vill söka sig till traditionellt manliga yrken. Inom projektet vill vi försöka arbeta med att förändra dessa attityder och öppna för att pojkar och unga män ska våga göra mer otraditionella val gällande utbildning och yrke.

Vi har i huvudsak två verktyg för att påverka deltagarnas (de unga männens) val av praktikplatser. OCN-metoden är ett verktyg som kan hjälpa oss att åstadkomma detta och få unga män att få upp ögonen för, och välja traditionellt kvinnliga yrken. Genom att erbjuda ett kvitto på lärandet och därmed en möjlighet att snabbare ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande, tror vi att vi kan påverka attityderna hos de deltagande unga, och få dem att välja otraditionellt.

Ett annat medel vi har, och kommer att använda oss av, är att erbjuda pojkarna/de unga män som deltar i projektet, manliga förebilder inom kvinnodominerade yrken. De män som arbetar inom våra egna omsorgsverksamheter kommer att träffa projektdeltagarna och arbeta med deras attityder kring kvinnliga/manliga yrken.

Vad gäller attityden hos flickor och unga kvinnor i våra målgrupper, visar vår erfarenhet att de inte i lika stor utsträckning som pojkar/unga män, är benägna att göra traditionella val i fråga om kvinno-/mansdominerade yrken.

Det faktum att kvinnor generellt har otryggare anställningar och oftare än män är deltids- och behovsanställda, är något vi vill uppmärksamma i projektet. Många av dessa anställningar finns inom traditionellt kvinnliga yrken. Det är viktigt att ha denna aspekt med, då otrygga anställningsformer och ofrivilliga deltids- och behovsanställningar ofta är en bidragande orsak till stressrelaterade sjukdomstillstånd (Näringsdepartementet, 2001, Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv. En handlingsplan för att förnya arbetsmiljöarbetet, Näringsdepartementet DS 2001:28). Genom att OCN-certifiera ett antal traditionellt kvinnliga arbetsplatser, får de unga som genomgått praktik där med sig det kvitto på deras kompentens, som behövs för att de i framtiden ska öka sina chanser att få en fast- eller heltidsanställning inom yrket.

Transnationellt samarbete

Vårt projekt Unga i jobb - Kortedala/Bergsjön kommer att medverka i ett europeiskt ungdomsnätverk inom URBACT, tillsammans med övriga Göteborgs Stad. Vårt projekt deltar i framtagandet av delprojekt för nätverket. Vi får då möjlighet att reflektera och få nya idéer inför framtiden.

I denna ansökan söker vi medel för kostnader och deltagande i nätverket My generation, som är en del av EU-programmet URBACT, för att skapa möjlighet för så många som möjligt från vårt projekt att delta transnationellt. En större grupp som kan delta transnationellt ger möjlighet till en mer dynamisk utveckling lokalt.

Medfinansiärer

  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön

Samarbetspartners

  • Bergsjöns Kultur- & Mediaverks
  • BostadsAB Poseidon, distrikt Kortedala
  • Familjebostäder i Göteborg AB
  • Folkhögskoleventrum i Bergsjön
  • Grogrunden i Bergsjön ekonomisk förening
  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • IFK Göteborgs fotbollskademi
  • OCN Sweden AB
  • Änglagårdsskolan

Kommun

  • Göteborg