Logotyp på utskrifter

Unga Vuxna AB - aktivitet/boendestöd

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Östra Göteborg
KontaktpersonHannah Franks
E-posthannah.l.franks@socialresurs.goteborg.se
Telefonnummer031 - 365 33 98
Beviljat ESF-stöd4 323 765 kr
Total projektbudget9 045 590 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar har större svårigheter än andra grupper att komma ut i arbetslivet. Projektet Unga Vuxna AB - aktivitet/boendestöd riktar sig till unga vuxna i åldern 18 – 30. Projektets syfte är att öka förutsättningarna för individen att nå ett självständigt liv, då denne hamnar i glapp mellan sjukskrivning och arbetsliv. Genom bl.a arbetsmarknadsorienterade aktiviteter, boendestödsinsatser, kontinuerlig uppföljning med andra verksamheter runt individen, och ett tydligt arbetslivsfokus, förväntas projektet leda till ökat välbefinnande och sysselsättning hos deltagarna. Projektets huvudsakliga samverkanspartners är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sjukvården och Socialtjänsten.

Bakgrund

Unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar har större svårigheter än andra grupper att komma ut i arbetslivet.
Det finns lika många orsaker till att unga/vuxna med psykiska funktionsnedsättningar står utanför arbetsmarknaden som det finns individer i målgruppen. I Göteborgs nordöstra stadsdelar arbetar ett flertal verksamheter och instanser med målgruppen unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, bland annat stadsdelarnas boendestöd, Sociala resursförvaltningen, sjukvårdens psykiatriska öppenvård, Stödteamet Arena, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Trots det, upplevdes befintliga verksamheter sakna förutsättningar för att möta individernas behov av stöd för att nå egen försörjning, en meningsfull vardag och ett självständigt liv. Bristen på samverkan mellan berörda verksamheter kring individen upplevdes som ett hinder för att bilda sig en helhetssyn och arbetssätt som bättre möter unga vuxnas svårigheter, styrkor och behov.
Under hösten 2009 tog representanter från boendestödet och aktivitetshuset i Kortedala initiativ till en verksamhet som riktade sig till unga vuxna i åldern 18 – 30, då andelen unga vuxna ökade i verksamheterna. Gruppen, Unga Vuxna gruppen, har riktat in sig på frivilliga aktiviteter i ett socialt sammanhang, för att skapa förutsättning för deltagarna att komma hemifrån och utöka sitt nätverk. Gruppen träffas en dag i veckan och aktiviteterna är förlagda till eftermiddagar. Gruppen har präglats av brukarinflytande, och handledarna har varit lyhörda för de önskemål och intressen som framkommit. Allt sedan Unga Vuxna startades, har den till stor del bestått av unga män. Detta indikerar att det kan finnas omedvetna könsmarkeringar i gruppen som bör åtgärdas inom ramen för projektet. Ur Unga Vuxna- gruppen växte ideén om en utökad och mer omfattande verksamhet fram, där individen erbjuds ett mer sammanhållet stöd, med ett självständigt liv och arbetsmarknad i fokus.
Under projektplaneringen har vi sett att skilda verksamheter delar gemensamma erfarenheter i fråga om svårigheter för individer i målgruppen och som del i projektplaneringen har, med bistånd av ESFs processtödjare, en LFA-workshop genomförts, där en majoritet av projektets samverkansparter medverkade. Utifrån LFA-metoden utkristalliserades fyra huvudområden, som vi valt att fokusera på. Dessa är Självbild och Funktionsnedsättning, Metoder och Motivation, Samverkan samt Attityder och Resurser.

Självbild och funktionsnedsättning
Unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar har ofta en låg självkänsla och självförtroende. Många gånger undviker personerna att söka hjälp för sin problematik och tenderar att isolera sig från samhället. Själva sjukdomen och eller funktionsnedsättningen kan ge så stora vardagskonsekvenser att arbete kan kännas som en omöjlighet för individen. Gruppen är dessutom inte enhetlig, utan individerna har en skiftande bakgrund i fråga om utbildning, arbetslivserfarenhet och grad av funktionsnedsättning. Medarbetare i verksamheterna har erfarenhet av allt ifrån personer med avbrutna grundskolestudier till individer med högskoleexamen och i vissa fall flera års arbetslivserfarenhet.

Metoder och motivation
Erfarenhet visar att dagens arbetsmetoder inom aktivitetshusen i Göteborg och boendestödsverksamheten i Kortedala inte når optimala resultat hos målgruppen unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Aktivitetshusen har mött stora svårigheter i att locka till sig, och erbjuda aktiviteter för målgruppen genom ordinarie arbetssätt. Medelåldern är dessutom relativt hög inom verksamheterna. Man märkte även att de yngre deltagare inte hade nån kontinuitet i deltagandet på aktivitetshuset då det inte finns tillräckligt med aktiviteter att erbjuda, vilket också försvårar motivationsarbetet för handledare på aktivitetshuset. I förlängningen påverkar detta även boendestödspersonal, då dessa inte kan erbjuda lockande aktiviter utanför hemmet, för de unga vuxna som de möter i sitt fältarbete.
Aktivitetshusen brister även i informationsspridning om den egna verksamheten till personer i målgruppen men även till andra verksamheter som exempelvis, socialtjänsten, den öppna och slutna psykiatriska sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Boendestöd innebär att den enskilde individen med psykisk funktionsnedsättning efter biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL), erbjuds stöd i hemmiljön. Aktiviteter och social träning utanför hemmet ingår i boendestödets individuella genomförandeplan, men ligger ofta långt fram i tiden. Boendestödinsatserna skiljer sig dessutom åt i de olika stadsdelarna . Individen kan erbjudas mer stöd i vissa stadsdelar än i andra.
Bristen på övergripande kunskap hos personal på exempelvis aktivitetshus och inom boendestödet, kring alternativa arbetsformer, exempelvis arbetspraktik och sociala arbetskooperativ, kan leda till att individen inte erbjuds lämplig och anpassad sysselsättning/arbete.

Samverkan
Brister i samverkan mellan de ansvariga instanserna kring unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar riskerar att försämra stödinsatserna till individen. Vanligast förekommande är att socialtjänsten eller Försäkringskassan ansvarar för individens ekonomiska ersättning, aktivitet, sysselsättning.Sjukvården står det medicinska ansvaret, behandling och psykiatrisk rehabilitering.Bristen på en samordnad handlingsplan för individen, och/eller en kontinuerlig dialog mellan huvudmännen, kan leda till att individen inte erbjuds stödinsatser baserade på en övergripande helhetssyn och långsiktighet. Det förekommer att samma individ har flera handlingsplaner, exempelvis en på öppenvården, en på socialtjänsten och/eller en på Försäkringskassan och det leder att alla parter drar åt olika håll och rehabiliteringsprocessen riskerar att dra ut på tiden och i sämsta fall förvärrar individens funktionsnedsättning. Denna brist kan också skapa onödiga merkostnader för samhället, då individen erbjuds "för många" insatser utan samordning, från skilda aktörer.

Attityder och resurser
Från och med den 1 januari 2010 trädde Försäkringskassans nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. Reglerna gäller för den som har fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid. Det innebär i korthet att den utförsäkrade erbjuds att delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Reglerna innebär även att det i vissa fall finns möjlighet för individen att beviljas förlängd sjukpenning om särskilda kriterier är uppfyllda. Erfarenhet visar att dessa ändringar innebär ett stort stressmoment för många personer i målgruppen. Stress är en välkänd faktor vid försämring av de kognitiva funktionerna, och en längre tids stress riskerar därför att förlänga rehabiliteringstiden ytterligare. Då ordinarie boendestöd- och aktivitetsverksamheter inte har möjlighet att följa upp individen i dessa situationer, ser projektmedarbetarna ett behov av en mer sammanhållen verksamhet.
Undersökningar visar på samhällets okunskap kring, och stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. (Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009. CEPI). Gruppen är inte heller prioriterad på arbetsmarknaden, som idag ställer höga krav på individen då arbetsmarknaden idag är ”slimmad” på bekostnad av enklare och mer differentsierade arbetsuppgifter. Även de höga arbetslöshetstalen drabbar målgruppen i stor omfattning. Inom sjukvården sker besparingar som drabbar målgruppen i form av otillräckliga resurser.
Idag saknar många verksamheter som arbetar med målgruppen en tydlig kunskap om och en tydlig koppling till arbetsmarknaden och de sysselsättningsmöjligheter som finns. Verksamheternas tenderar mer att fokusera på individuell välbefinnande. Projektet Unga Vuxna AB - arbete/boendestöd vill möta detta gap och utgöra en brygga mellan omvårdnad och meningsfull sysselsättning samt arbetsliv för unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar.

Syfte

Avsikten med projektet är att grundlägga en ny arbetsmodell för:


-Samordnade och effektivare insatser för unga vuxna med syfte att minska isolering och öka målgruppens inkludering i samhället och arbetslivet.
-Ökat välbefinnande och personlig utveckling för deltagarna i projektet.
-Att skapa förutsättning för individer i gruppen att närma sig ordinarie eller alternativ arbetsmarknad.
-Kunskapsökning och –utbyte mellan projektets samverkanspartners.

Målsättning

Projektet Unga Vuxna AB - aktivitet/boendestöd, har som huvudmål att unga vuxna i nordöstra Göteborg med omnejd som har någon form av psykisk funktionsnedsättning ska ha bättre förutsättningar att komma ut i arbetslivet.

Dessutom har projektet följande delmål:

-Ökat samarbete mellan de olika instanserna, så som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och sjukvården, genom nätverksträffar, workshop och styrgruppsmöten.
-Fånga upp så många individer som möjligt ur målgruppen
-Minska isoleringen och utanförskap från samhället för deltagarna i projektet, samt skapa förutsättning för ökad aktivitet och integrering i samhället.
-Ökad andel aktiva unga vuxna på aktivitetshusen i Göteborg
-Nå en bredare kunskap om målgruppen och gruppens problematik, samt ett effektivare sätt att förebygga problemen.
-Minska samhällskostnaderna genom samordnade och mer effektiva insatser
- Öka medvetenheten samt kunskapsnivån kring jämställdhet och tillgänglighet hos projektmedarbetarna samt samverkanspartners
- Arbeta för en attitydförändring hos samverkasnpartners, genom diskussioner kring funktionsnedsättningsperspektivet
- öka kunskapen om och närheten till den social ekonomin och bildadet av sociala kooperativ
- Implementera projektet i befintlig organisation efter projekttidens slut


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Då Unga Vuxna AB vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar, finns redan en stor kunskap hos projektmedarbetarna kring vardagskonsekvenser av denna typ av funktionsnedsättingar. Trots det kan kunskapsnivån alltid höjas, och projektmedarbetarna kommer att utgå ifrån defenitionen av funktionsnedsättningar, framtaget av Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM. Under mobiliseringsfasen kommer kontakt tas med Västra Götlandsregionens avdelning för funktionshinder och delaktighet, för att närmare undersöka vilket utbyte verksamheterna kan ha med varandra. Projektmedarbetarna kommer under mobiliseringsfasen ta del av ESFs utbildning kring tillgänglighet för att ytterligare höja sin kompetens inom området. Projektet kommer att utgå från det miljörelaterade funktionshindersbegreppet, där en otillgänglig miljö anses skapa hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor. Unga Vuxna ABs lokaler får därför inte utgöra ett hinder för deltagare med eventuella fysiska funktionsnedsättningar att delta fullt ut i projektet. De aktiviteter som kommer att erbjudas deltagarna, kommer även dessa att vara anpassade efter individernas behov, förmågor och önskemål. Projektets skriftliga information kommer att utformas på ett lättförståeligt sätt. En skriftlig handlingsplan för bemötande och förhållningssätt kommer att upprättas, där tillgänglighetsperspektivet kommer att ingå som en självklar del. Även brukarinflytande kan ses som en form av tillgänglighet, och projektet kommer att ta stor hänsyn till deltagarnas erfarenheter, ideér och åsikter. Deltagarstyrda möten kommer att hållas, där möjlighet skapas för personerna att erfara demokratiska processer och påverka både sin egen och verksamhetens utveckling.

Jämställdhetsintegrering

I ett led att öka projektmedarbetarnas kompetens kring jämställdhet, kommer de att delta i en bas- och fortsättningskurs i jämställdhet, arrangerad av ESF- rådets processtöd i jämställdhetsintegrering. Tid kommer också att avsättas varje månad, för genomgång av de gångna veckornas arbete, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. En kontinuerlig kontakt kommer att upprättas med processtödet för att säkerställa en hög medvetenhet kring dessa frågor i projektet. Projektmedarbetarna kommer att arbeta för ett klimat som tillåter, och skapar förutsättningar för, projektdeltagarna att göra i könsrollsperspektiv otraditionella val av, och i aktivitet.

Projektledarna kommer efter deltagande i jämställdhetsutbildning, arbeta för en så jämställd verksamhet som möjligt, både vad gäller könsfördelningen mellan projektdeltagarna, och kommunicerandet av projektet som helhet, och erbjudna aktiviteter. Bildmaterial kommer att väljas med omsorg och eftertanke för att undvika att befästa traditionella könsroller.

I arbetet med projektdeltagarna kommer olika arbetsmaterial användas, som utgår ifrån värderingsövningar och som ger utrymme för reflektion kring könsroller, genus och jämställdhet. Exempel på material är BRYT, framtaget av RFSL - ungdom. I vissa fall kan det ändå vara befogat att erbjuda könsspecifika aktiviteter, då personer i målgruppen kan uppleva en trygghet i att delta i, och utföra välkända aktiviteter under en initieringsfas i projektet, då ett primärt mål är att skapa lust och tillit till projektdeltagande. Värderingsövningar kan därefter användas för att fylla en viktig roll i att ge individen nya perspektiv och utmana invanda tankebanor kring kön och jämställdhet.

Målet med jämställdhetsarbetet i projektet är att samtlig projektpersonal efter projekttiden har en fördjupad förståelse för genus- och jämställdhetsbegrepp, och att detta sprids till respektive verksamhet.

Transnationellt samarbete

Projektledarna har etablerat kontakt med Dolores Kores, representant för SENT Slovenian Association for Mental Health, Ljubljana, Slovenien. Verksamheten arbetar bl.a med utbildning av unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning, och projektet ser det som värdefullt att ta del av en annan (europeisk) kulturs synsätt, tänkande och arbetsmetoder kring målgruppen. Det transnationella utbytet kan ge nya impulser och inspirera till nya vägar att nå, och stödja deltagarna i deras närmanden mot arbetslivet och självständighet. Utformingen av det transnationella samarbetet kommer att ske genom en första planeringsresa till Slovenien år 2011, då två representanter för Unga Vuxna AB besöker SENT Slovenian Association for Mental Health. Under besöket kommer tema för erfarenhetsutbytet att fastställas, och en planering för kontinuerlig kommunikation, i huvudsak genom e-post och Skype, upprättas. Möjligheten för de båda verksamheternas deltagare att ingå aktivt i utbytet kommer också att undersökas under planeringsmötet.
År 2012 kommer fyra personer från Unga Vuxna AB resa till Ljubljana för ett fördjupat erfarenhetsutbyte, då det sker en fördjupning av det planerade temat för samarbetet.
Under projektets sista år, och i anslutning till slutseminariet avser projektet att bjuda in två representanter från Slovenien, för att under seminariet presentera resultaten av erfarenhetsutbytet.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Göteborgs Stad Kortedala

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Gamlestaden
  • Göteborgs Stad Gunnared
  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • SDF Lärjedalen Funktionshinder

Kommun

  • Göteborg