Logotyp på utskrifter

Tillsynsutveckling i Väst – ett Projekt för Effektivare Organisation, Ökat Lärande, och Bättre Hälsa

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMiljöskyddsenheten
KontaktpersonCecilia Lunder
E-postcecilia.lunder@lansstyrelsen.se
Telefonnummer031-60 58 95
Beviljat ESF-stöd12 970 171 kr
Total projektbudget12 970 171 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet "Tillsynsutveckling i Väst" är att i ett brett samarbete mellan tillsynsverksamheter i Västsverige kartlägga behoven av samt stimulera och genomföra förändringar i arbetsformer/arbetsorganisation, ökad samverkan och riktad kompetensutveckling för att utveckla tillsynsarbetet inom och mellan medverkande verksamheter.

Bakgrund

Den miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn som idag bedrivs i landets tillsynsmyndigheter syftar till att invånarna ska kunna leva i en frisk och hälsosam miljö. Att skydda och bevara miljön och att följa upp att lagstiftningen respekteras är en viktig uppgift eftersom tillsynen utgör en avgörande del i utvecklingen av ett hållbart samhälle med hög livskvalitet.

Det ställs dock mycket stora krav på organisationerna och medarbetarna för att miljötillsynsverksamheterna ska kunna genomföra uppdraget utifrån en allt mer komplex lagstiftning och ett samhälle som förändras i allt snabbare takt.

Det finns därför behov av såväl arbetsorganisatoriska förändringar i form av ett förstärkt samarbete över kommun- och länsgränser och mellan lokala och regionala myndigheter och en ökad samverkan och effektivare arbets- och resursfördelning inom tillsynsmyndigheterna som efterfrågestyrda kompetensutvecklingsinsatser för de enskilda medarbetarna.

Insatser som bör utformas så att de kan möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsformer och anpassa verksamhetskulturer för att uppnå ett ökat lärande och en bättre hälsa på arbetsplatserna för att skapa förutsättningar för en effektivare tillsyn, en långsiktig nytta för medarbetarna och för att kunna tillvarata personalens engagemang och kunskap.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker nu om medel från ESF i Västsverige från området "Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation" för ett strategiskt och framtidsinriktat utvecklingsprojekt i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland samt kommuner i Västra Götaland och Halland som arbetar med tillsyn enligt miljöbalken.

Projektet ska inom ramen för denna i sin storlek helt unika modell för samverkan inom tillsynsområdet kartlägga behoven av och genomföra förändringar i arbetsformer/arbetsorganisation, ökad samverkan och riktad kompetensutveckling för att utveckla tillsynsarbetet inom och mellan medverkande verksamheter.

Utvecklingsarbetet kommer att beröra frågor och resultat både på medarbetare-, organisations- och system/strukturnivå.

Projektet kommer att kartlägga och genomföra samverkansinsatser kring hur den samlade kunskapen och de gemensamma tillsynsresurserna i ökad utsträckning kan användas mellan miljötillsynsverksamheterna för att öka samarbetet över läns-, kommun- och administrativa gränser i syfte att samordna och effektivisera insatserna, utveckla gemensamma metoder och rutiner för tillsynsarbetet och för att stärka personalens roll.

Det finns idag en samverkan mellan verksamheterna inom respektive län men det finns ett stort behov av att utveckla och fördjupa samarbetet över länsgränserna och mellan miljöhandläggare på kommunerna och länsstyrelserna. Insatser som inte ligger inom ramen för ordinarie uppdrag.

Projektet kommer att utgöra en plattform för att gemensamt utveckla metoder och rutiner för hur tillsynsfrågorna i högre utsträckning kan bli insatta i ett sammanhang med koppling till miljö- och hälsonytta. Det handlar också om att anpassa verksamheterna utifrån de behov som ställs av samhället på ökad tydlighet, rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen av ärenden gentemot företag, medborgare och organisationer.

Genom tydliga och gemensamma arbetssätt, och en mer samordnad utvärdering och uppföljning, är ambitionen att öka arbetsglädjen och hälsan hos miljöhandläggarna. Ett mer likartat system vid tillsynen kan också öka förutsägbarheten för verksamhetsutövarna och underlätta samordning mellan tillsynsorganen eftersom förståelsen för varandras ingripanden ökar.

Insatserna ska också omfatta frågor om hur miljötillsynsverksamheterna kan hitta gemensamma insatser för att balansera rådgivning och kontroll. Att kommunen både är en serviceinstans och myndighetsutövande ställer stora krav på den myndighetsutövande tjänstemannen. En central del i att utveckla ett enhetligare förhållningssätt mot kunderna och en samordnad handläggning av ärenden handlar om att öka tydligheten mellan kontroll och rådgivning.

Under mobiliseringen kommer det därför att utvecklas riktlinjer för hur personal i olika kommuner ska kunna följa med varandra på tillsynsuppdrag under genomförandet för att ge feedback och dela erfarenheter.

Genom projektet skapas det också möjligheter att lyfta frågor om hur kommunerna kan samordna befintliga resurser och i ökad utsträckning få tillgång till andra kommuners kompetens för att utföra en tillsyn som det är svårt att klara av p g a begränsade resurser internt. Genom ett ökat samarbete kan man täcka behovet av kompetens och resurser. Det kan också röra frågor om arbets- och rollfördelning och rutiner för att gemensamt dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som finns i den egna organisationen.

Behovet av kompetensutveckling är stort eftersom kommunernas tillsynsansvar på miljö- och hälsoskyddsområdet hela tiden utökas och blir alltmer komplext. Även länsstyrelsernas tillsyn förändras fortlöpande. Projektet kommer därför att under mobiliseringsfasen utveckla modeller för gemensamma utbildningar för verksamheterna under genomförandet.

Det handlar om insatser för att tillvarata personalens engagemang och förutsättningar och för att höja kompetensen hos enskilda medarbetare, framförallt inom områdena organisation, planering och tillsynsmetodik med miljömålsstyrning.

Miljöhandläggarna behöver kompetens inom miljö- och hälsoskyddsområdena, men lika viktigt är ökad kunskap för att genom en god kommunikationsförmåga kunna arbeta effektivt med hänsyn till att allt fler arbetsuppgifter läggs på miljömyndigheterna utan att resurserna ökar.

Utbildningarna ska syfta till att förbättra kvaliteten och stärka personalen i tillsynsarbetet och i dialogen med verksamhetsutövarna. Primärt blir att genom anpassade utbildningsinsatser öka medarbetarnas kompetens att kommunicera internt och externt som underlag för att kunna möta verksamhetsutövare på ett korrekt och serviceinriktat sätt. Attitydarbetet handlar till stor del om själva bemötandet av företagare men även om handläggarnas inställning och förståelse för företagens vardag. Medborgarna ska genom tillsynen kunna vara förvissade om att deras intressen tas till vara.

Utmaningen ligger i att få kompetensutvecklingen att vara av sådan karaktär att den kan bidra både till att öka effektivitet, motverka uppkomst av stress och arbetsrelaterad ohälsa och främja individuell utveckling och livslångt lärande.

En ytterligare viktig fråga gäller om det i verksamheterna finns ledningsstrukturer som stimulerar lärande och bidrar till ökad hälsa. För att attrahera medarbetare krävs både utvecklingsmöjligheter, en bra arbetsmiljö och ett bra ledarskap. Det finns inom tillsynsverksamheterna ett behov av att utveckla ledarskapet för att minska den relativt stora personalomsättning som finns i verksamheterna. Detta, i kombination med att idag saknas karriärvägar vilket gör att kvalificerad personal lämnar yrket, skapar ett behov av riktad utbildning för chefer och ledare inom tillsynsområdet.

Under mobiliseringen kommer projektägaren också att tillsammans med medverkande projektaktörer att diskutera innehåll och utformning av ett antal nätverks- och seminarieinsatser under genomförandet.

Ambitionen är att denna seminarieserie ska beröra stimulerande och framtidsinriktade ämnen för att underlätta, motivera och engagera utvecklingen i verksamheterna.

En specifik redogörelse för vilka insatser som kartläggningen bygger på under mobiliseringsfasen samt de övergripande insatsområdena under genomförandet redovisas i tid- och aktivitetsplanen i ansökan.

Insatserna och dimensioneringen av utbildnings- och seminarieinsatserna, samt vilka arbetsorganisatoriska förändringar i form av ökad samverkan och förändrade arbetsformer som ska stimuleras under genomförandet, redovisas och preciseras efter mobiliseringen som underlag för genomförandet.

Syfte

Miljösamverkan Västra Götaland och Tillsynssamverkan Halland-Miljö är samverkansorgan för kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar i respektive län. Denna samverkan inom miljöområdet syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i regionerna huvudsakligen genom att driva olika projekt som stöd för myndigheternas tillsyn.

Många vinster uppnås med samarbetet, t ex bättre resursutnyttjande och möjlighet att samordna frågor om kompetensutveckling, kompetensförsörjning och förnyelse och att genom erfarenhetsutbyte skapa underlag för en effektivare och enhetligare handläggning. Motsvarande samverkan finns mellan länsstyrelser i Miljösamverkan Sverige.

Det finns dock inga organisatoriska former för mer utvecklad samverkan över länsgränser och mellan lokala och regionala myndigheter eftersom det inte ligger inom ramen för ordinarie verksamhet och då det saknas resurser för denna typ av samverkan.

Det övergripande syftet med projektet är därför att Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland samt kommuner i Västra Götaland och Halland som arbetar med tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelskontroll, ska kartlägga behoven av och genomföra/stimulera förändringar i arbetsformer, ökad samverkan och riktad kompetensutveckling för att utveckla tillsynsarbetet inom och mellan medverkande verksamheter.

Fokus i utvecklingsarbetet ligger inte enbart på den enskilde medarbetaren och miljöhandläggaren och dennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter utan också på utveckling och förändring av verksamheterna genom fokus på arbetsorganisation, arbetskultur och samverkan. Samtidigt som den enskilde miljöhandläggaren ska kunna utveckla sin förmåga att utföra sina arbetsuppgifter ska projektet skapa förutsättningar för strategiska och långsiktiga möjligheter för chefer och personal att samarbeta och utbyta erfarenheter.


SYFTET MED MOBILISERINGSFASEN

Övergripande syften med den projektförberedande mobiliseringsfasen är:


- att via ett antal olika insatser - workshops, intervjuer och enkätundersökningar - med hög delaktighet och stort inflytande från medarbetarna, kartlägga behoven av samverkan, arbetsorganisatoriska förändringar samt inriktningen och dimensioneringen av de efterfrågestyrda utbildningar, seminarier och andra insatser som ska anordnas under genomförandefasen samt

- att mobiliseringsfasens insatser ska resultera i en plan/rapport som underlag för genomförandet och som underlag för ESF:s förnyade bedömning av fortsatta medel som ska innehålla en fördjupad problemformulering, fastställd tids- och aktivitetsplan, precisering av hur projektet ska arbeta med ESF:s programkriterier, fördjupad beskrivning av hur uppföljning och utvärdering ska göras, konkretiserad plan för arbetet med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, detaljerad information om projektorganisationens uppbyggnad och funktion samt en specificerad riskanalys.


SYFTET MED GENOMFÖRANDEFASEN

Övergripande syften med genomförandefasen är:

- att genomföra förändringar i arbetsorganisation/arbetsformer, ökad samverkan och riktad kompetensutveckling för att utveckla tillsynsarbetet inom och mellan medverkande verksamheter.

Specifika syften med genomförandefasen är att via samverkan över läns-, kommun- och administrativa gränser, genom kompetensutvecklingsinsatser, seminarier och fokus på frågor som rör arbetsorganisation och arbetskultur:

- anpassa verksamheterna till nya samhälleliga behov såsom ökad tydlighet, rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen av ärenden gentemot företag, allmänhet och enskilda,

- höja kompetensen och anställbarheten hos enskilda medarbetare,

- öka insikten, arbetsglädjen och hälsan hos miljöhandläggarna genom utveckling av tydliga och gemensamma arbetssätt,

-utveckla en gemensam modell för ett övergripande styrsystem med inriktning på effektivitet och kvalitet,

-utveckla ett enhetligare förhållningssätt gentemot företag, enskilda och allmänhet och en mer enhetlig handläggning av ärenden,

- öka servicegraden i positiv och konstruktiv anda gentemot företag så att dessa kan verka för en hållbar miljö och därmed säkra företagens utveckling samt

-bidra till att snabbare och effektivare nå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen.

Målsättning

Att minst 75 % av medverkande deltagare i projektet, efter projektslut, ska anse att projektets insatser anpassat verksamheterna till nya samhälleliga behov såsom ökad tydlighet, rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen av ärenden gentemot företag, allmänhet och enskilda.

Att minst 75 % av medverkande deltagare i projektet, efter projektslut, ska anse att projektets insatser har höjt deras kompetens respektive anställbarhet.

Att minst 75 % av medverkande deltagare i projektet, efter projektslut, ska anse att projektets insatser har ökat insikten, arbetsglädjen och hälsan hos miljöhandläggarna genom utveckling av tydliga och gemensamma arbetssätt.

Att projektets insatser resulterat i en gemensam modell för ett övergripande styrsystem med inriktning på effektivitet och kvalitet.

Att minst 50 % av samtliga deltagande arbetsställen vid projektslut har bedömt och vid behov utvecklat nya arbetsformer för förhållningssätt gentemot företag, allmänhet och enskilda respektive handläggning av ärenden.

Att minst 75 % av medverkande deltagare i projektet, efter projektslut, ska anse att projektets insatser kommer att kunna bidra till att nå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen snabbare och effektivare.

Att 75 % av verksamheterna, efter projektslut, i större utsträckning än förut arbetar i samverkan med andra tillsynsverksamheter i de frågor som omfattas av projektet.

Uppfyllelsen av samtliga ovanstående mål kommer att utvärderas med hänsyn till förhållanden mellan kvinnor och män.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetet med tillgänglighet i projektet ”Tillsynsutveckling i Väst” utgår ifrån att insatserna ska vara praktiskt användbara för de tillsynsverksamheter som deltar.

De utbildningslokaler och lokaler för seminarier som ska användas, och de skriftliga och muntliga informations-och kommunikationsinsatserna i projektet, ska utformas så att de blir tillgängliga för alla. För att lokaler och kommunikation, både under mobiliseringsfas och genomförande, ska uppfylla kraven på tillgänglighet kommer projektet att få stöd från Handisams processtöd och verksamhetens Handikappråd.

För att öka kunskaperna och medvetenheten om tillgänglighetsfrågor kommer en kartläggning att genomföras under mobiliseringsfasen som ska resultera i riktlinjer för hur tillgänglighet ska genomsyra alla utbildningsinsatser.

Det handlar om att integrera insatser i utbildningar för att förändra attityder gentemot gruppen men också insatser kring praktisk kunskap om fysisk tillgänglighet för att arbetsplatsernas inom- och utomhusmiljöer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och ökad kunskap om kommunikativ tillgänglighet som handlar om hjälpmedel och förhållanden - hörslinga, god akustik och bra belysning - för att kommunikationen ska vara anpassad för alla.

Därutöver bör det också läggas in delar som rör kompetens om informativ tillgänglighet och att tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och lättläst samt kunskap om psykosocial tillgänglighet som handlar om attityder och bemötande av personer med funktionshinder.

Vissa nyckelpersoner/chefer kommer att genomföra kompetensutveckling/orienteringsutbildning i tillgänglighetskunskap. Syftet med utbildningen är att ge en orientering i vad tillgänglighet innebär för personer med funktionsnedsättning.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsarbetet kommer, utifrån resultatet av SWOT-analysen i mobiliseringsfasen, att finnas med som ett gemensamt perspektiv genom alla aktiviteter under genomförandet och i samtliga utbildningsinsatser.

I de offertfrågningar som kommer att ligga som grund för upphandlingar av utbildnings- och seminarieleverantörer inför genomförandet kommer det tydligt och konkret att framgå vilka delar av insatserna som ska beröra jämställdhetsfrågor och på vilket sätt. Dessa delar/frågor kommer att vara direkt kopplade till de olika behov som identifieras under mobiliseringen för att utveckla jämställdhetsarbetet.

Det kan handla om utbildningsinsatser och ett formellt lärande för chefer för att kunna utveckla kvantitativa, mät- och uppföljningsbara bara mål för jämställdhetsarbetet, hantera eventuell könsrelaterad diskriminering i verksamheterna och för att på den egna arbetsplatsen kunna ta ett utökat ansvar för ökad jämställdhet och mångfald.

Ett informellt lärande kring jämställdhetsfrågor handlar om det lärande som har möjlighet att utvecklas genom de nätverk och de erfarenhetsutbyten som blir resultatet av gemensamma utbildningar för personal från olika verksamheter. Ett informellt lärande som bygger på enskilda möten, utbyten av idéer och tankar och förhoppningsvis underlag för förändringar av värderingar och attityder. I nätverken skapas nya villkor och miljöer för lärande och förutsättningar för attitydförändringar och motverkande av fördomar framförallt i frågor som rör jämställdhet, mångfald, likabehandling och tillgänglighet.

Transnationellt samarbete

Projektet har för avsikt att under mobiliseringsfasen screena några europeiska länders sätt att arbeta med miljöfrågorna och sedan utifrån den screeningen välja ut lämpliga samarbetspartners. Exempel på länder kan vara Holland, Skottland, Norge. Ett mål är att studera några utvalda europeiska länders arbetssätt med bäring på de delar som omfattas av projektet, främst effektivt arbetssätt och tillsynsmetodik, i syfte att hitta nyckeltal för jämförelser. Att bjuda in representanter från andra europeiska miljömyndigheter skulle ge ett intressant utbyte av kunskap och erfarenheter, och resultat från detta utbyte kan i användas i projektets arbete.

Exempel på myndigheter/grupper av myndighetspersoner som projektet kommer att kontakta är livsmedelsinspektörer i Europa (nätverk som finns efter genomförda EU-utbildningar), den holländska motsvarigheten till Livsmedelsverket, VWA, miljömyndigheter i Holland som ligger långt fram i miljötillsyn och särskilt arbetet med att fokusera på rätt saker i tillsynen och arbeta effektivt.

Via Europeiska Unionens nätverk IMPEL (Implementation and Enforcement of Environment Law) har projektet möjlighet att dra lärdom av andra länders arbete och erfarenheter, samt sprida kunskap om arbetet, bland annat det svenska IRI-projektet (IMPEL initiative rewiew). I IMPEL ingår 27 medlemsländer i EU samt Kroatien, Turkiet, Makedonien (FYROM) och Norge.

Yrkesföreningen Miljö och Hälsa (YMH) är en intresseorganisation för alla som arbetar eller studerar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. YMH är medlem av the International Federation of Environmental Health (IFEH) som organiserar nationella föreningar för dem som arbetar med miljö- och hälsoskydd och ingår där i The European Federation of Environmental Health. Genom YMH har projektet därför möjlighet att få värdefullt stöd i arbetet med att välja ut lämpliga samarbetspartners.

Inriktning och utformning av denna samverkan kommer att preciseras efter mobiliseringen som underlag för genomförandet.

Samarbetspartners

  • Göteborgsregionens kommunalförbund, GR
  • Sjuhärads Kommunalförbund
  • Skaraborgs Kommunalförbund
  • Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen
  • Västsvenska Handelskammaren
  • Yrkesföreningen Miljö & Hälsa

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö