Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i Östra Skaraborg - esf.se
Logotyp på utskrifter

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i Östra Skaraborg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFalköpings kommun
KontaktpersonTomas Rosenlundh
E-posttomas.rosenlundh@mpmail.se
Telefonnummer070-5617979
Beviljat ESF-stöd8 084 461 kr
Total projektbudget21 472 766 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2012-08-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Det planerade partnerskapet önskar utveckla samarbetsmodellen som inom Samordningsförbunden i Östra Skaraborg har visat sig framgångsrik för personer med funktionsnedsättning att närma sig egenförsörjning. Modellen bygger på ett finansiellt samarbete mellan myndigheter.Den kartlägger och följer individens utveckling till egenförsörjning och stoppar rundgången mellan myndigheter.Samhällsekonomisk utvärdering visar effektiva åtgärder och mycket bra lönsamhet både för individen och samhället. Partnerskapet önskar förbättra modellen genom att också involvera ideella sektorn,diakonin,utbildning,företagare med ett socialt engagemang och ytterligare förstärka deltagarens roll i sin egen rehabilitering.Ett av verktygen vi vill pröva är Tillgänglighetslotsar som ska bli som en ambassadör för gruppens intressen och möjlighheter skapa goda relationer till arbetsgivare, informera allmänheten och även vara ett stöd under fritiden då deltagaren inte finns i myndigheternas verksamheter.

Bakgrund

Ungdomar med funktionsnedsättningar är en av de mest utsatta grupperna i samhället idag.De har svårt att komma in på arbetsmarknaden.Många är långtidsarbetslösa,bidragsberoende,hänvisade till sysselsättning och hamnar i ett livslångt utanförskap.Redan 2007 konstaterade Försäkringskassan att antalet yngre som beviljats aktivitetsersättning ökade kraftigt samtidigt som utflödet minskade.Majoriteten av de unga var arbetslösa.Diagnoserna psykisk ohälsa var klart dominerande.De tillfrågade upplevde försämrad livskvalitet och privatekonomi.En nyligen genomförd enkätundersökning i åldersgrupperna 20-29 år visar att 34% av ungdomarna tror sig kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden med hjälp av stöd i ett mer flexibelt och anpassat arbetsliv.Konjunkturen strävar uppåt.Livsmedels- och träindustrin är mest optimistiska i sin bedöm-ning av utvecklingen framöver.Företagare anställer personal igen,men väljer att i första hand återanställa de som nyss hade sagts upp eller så erbjuder man vikariat.Få vågar ny- eller tillsvidareanställa. Ibland skulle små åtgärder räcka för att en person med funktionsnedsättnin kunde bli en värdefull resurs för ett företag. Många arbetsgivare känner stor osäkerhet i hur de ska hantera personer med funktions-nedsättning.Lämpliga arbetsuppgifter och möjlighet att avsätta personal som handledare finns inte alltid.Attityderna gentemot personer med avvikande socialt beteende kan vara hårda.Kunskap fattas hur dessa personer bör bemötas. Det största problemet är inte utvecklingsavvikelsen i sig,utan den okunskap och intolerans som finns i sam-hället.Inom Arbetsmarknadsområdet Skövde finns idag ca 176 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med dokumenterade funktionsnedsättningar (Aspergers syndrom och/eller ADHD) registrerade som arbets-hinder.Av dessa är 71,6% män.Problemet är att de är svåra att nå.P g av deras språkupplevelse och AF.s rutiner att skicka skriftliga kallelser,som är lätt att ignorera,upplever de att det är onödigt att komma. Handläggaren kan då skriva ut personen.De flesta har ingen ersättning från social-försäkringssystemet.Det finns också en annan grupp som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte är kända hos varken AF eller Försäkringskassan.Det kan vara personer som inte blivit utredda under sin skoltid och som sedan aldrig lyckades få ett arbete.Många mår psykiskt dåligt.Saknar personen dessutom tidigare arbetslivserfarenhet och därmed sjukpenninggrundande inkomst,finns ingen möjlighet att få sjukpenning.I kommunerna har många enklare arbetsuppgifter försvunnit under senare år.Den demografiska kurvan pekar mot stora pensions-avgångar.All arbetskraft kommer att behövas.I rätt miljö är många funktionsnedsattas egenskaper en tillgång. Den som hamnar på ett jobb där dessa egenskaper är förutsättning för framgång,lyckas oftast mycket bra. Det är först på senare år man börjat diagnostisera vuxna med Aspergers syndrom (AS).Många lever med aspergerproblematik utan att ha fått en förklaring till varför defungerar som de gör.Det finns fortfarande för få läkare med kompetens på området.Hos andra grupper är kunskaperna ännu mindre.Mycket kunskap finns hos dem som har funktionsnedsättningen själva.Det gäller att överföra kunskapen till personal inom vård,skola och omsorg,men också till myndigheter och näringslivet.Personer med Asperger kan få sysselsättning genom lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsättningar (LSS).Oftast är de utredda av AF som gjort bedömningen att de inte står till arbetsmarknadens förfogande.Ett flertal kan ha kapacitet att utföra ett arbete,men det finns idag ingen som kan ägna sig åt att rekrytera praktik/arbetsplatser eller dra lättare legojobb till LSS-verksamheten. Personalen hinner inte att aktivt söka upp personerna i hemmet. Man saknar möjlighet att bistå med hand-ledning ute på arbetsplatsen.Många personer med diagnosen AS tycker inte att dagligverksamheten,som erbjuds av kommunerna och är frivillig,ger tillräcklig stimulans.Man upplever sig inte som sjuk,utan vill bli behandlad som en vuxen och tjäna egna pengar.När personerna väljer bort dagligverksamheten,hamnar de helt utanför någon typ av arbetsgemenskap.Det innebär en stor risk för passivitet i de fall som aktivitets-ersättning blir aktuellt.Personer med diagnosen ADHD har inte ens möjlighet till sysselsättning via LSS. Gruppen (AS/ADHD) har sällan tillgång till anpassade studier,dels för att de inte diagnostiserats,dels p g av dåliga resurser inom skolan.Inom gymnasiesärskolans individuella program i Falköping finns idag ett 30-tal ungdomar.I Skövde räknar man med 60 elever på nationella program och 30 elever på individuella programmet som ska ta studenten fram till är 2013.I dagsläget är utbudet efter skolan mycket begränsat. Fastän politiken har antagit styrdokument/flerårsplaner,finns det få kommunala praktik-platser att tillgå. Gymnasiesärskolan har svårt att hitta praktikplatser som erbjuder lämpliga arbetsuppgifter och handledare som har tid att introducera eleven.Eleverna ska,främst under sitt tredje och fjärde år,göra praktik för att på sikt vara aktuella för en lönebidragsanställning i viss omfattning.Men långsiktigheten vid praktikplaceringar samt tid för stöd och uppföljning saknas.Det fattas personer som kan förbereda och hålla kontakt med praktikplatserna,finnas på jobbet och vara med under inskolningstiden i företaget.Inom psykosociala sektionen finns idag 101 personer (64 % män).Personerna som kommer till verksamheten är allt yngre. Sysselsättning är inte vad de behöver.De ställer större krav på praktik och arbetsuppgifter än vad verksamheterna kan erbjuda.Samordningsförbunden i Östra Skaraborg redovisar effekter och resultat i en egenfinansierad förstudie bland unga med aktivitetsersättning i åldrarna 19 och 29 år.10 ungdomars situation studerades.Redovisade samhällsvinster på kort sikt (1 år) motsvarar 2,7 milj.kr och på lång sikt (5 år) 14,9 milj kr,vilket innebär en payoff-tid på en månad. Ungdomarna ökade sin produktivitet med 36% och minskade sin konsumtion av vård och omsorg.Dessutom ökade skatteintäkterna.Resurserna riktades från kommunerna tilll AF enl. regeringsdirektiv.För ungdomarna betyder det en ökning av disponibel inkomst på 25 000 kr, tillkommer effekter för familj,omgivning,skola och annan kontext.Möjlighet till höjd konsumtion kan öka upplevelsen av förbättrad livskvalitet.Utvärderingen visar att samverkan är nyckeln för att förbättra förut-sättningarna för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden och egen försörjning. Samordningsförbunden räknar med att det idag finns omkring 323 personer i behov av olika (pre)-rehabiliterings-insatser,innan de kan stå till arbetsmarknadens förfogande.Gemensamt för alla grupperna är att tidsbegränsade sjukersättnignar har ökat markant,att psykisk ohälsa med diagnoser depression och ångestrelaterade sjukdomstillstånd har tilltagit och att kvinnor är överrepresenterade (i snitt 61% är kvinnor).Förutom inlåsningseffekter finns strukturella hinder på många fler områden.Det går i dagsläget t.ex. inte att kombinera studier med lönebidrag eller att få tillbaka en lönebidragsanställning efter avslutade studier.Även utlandspraktik är stängd för personer med funktionsnedsättningar och ytterst få kommer ut i Europa för studiebesök eller för att arbeta.Det är viktigt att tidigt bryta utanförskapet så att inte fler inlåsningseffekter skapas av systemet självt.Därför kompletterar det planerade partnerskapet Samordnings-förbundens finansiella samverkan med kompetenser från deltagarna själva för att med förenade med krafter från näringsliv,ideella sektorn/socialt företagande,folkbildningen,utbildningsanordnare och diakonin hitta vägar till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar.

Syfte

Syftet som det planerade partnerskapet önskar uppnå är att i projektet utveckla den samarbetsmodell som har tagits fram inom Samordningsförbunden och prövat i olika former i ett antal år. Samarbetet har visat sig vara framgångsrik att få personer med funktionsnedsättning i anställning eller närmare egenförsörjning. Modellen bygger på ett finansiellt samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Vg-regionen och kommuner och går ut på att i nära samverkan mellan myndigheter kartlägga och följa utvecklingen kring gruppen unga vuxna med behov av samordnade insatser från flera myndigheter.Dessa har en gemensam målbild om deltagaren,fattar beslut i samförstånd,använder samma uppföljningssystem och verkar för att stoppa rundgången mellan berörda myndigheter. Samhällsekonomisk utvärdering visar att det är möjligt att arbeta effektivt med åtgärder för personer som befinner sig mycket långt från arbete och egenförsörjning. Modellen genererar mycket bra lönsamhet. Både individen, samhället och staten gör stora vinster. Samverkan behöver utvidgas till att omfatta näringslivet,frivilligorganisationer och den sociala ekonomin och få perspektiv genom forskning.Personer med funktionsnedsättningar ska vara mer aktiva i sin planering på väg mot arbete,utbildning och hållbar försörjning.Samverkansmodellen,som ska vidareutvecklas under projekttiden,ska också bli ett effektivt verktyg för handläggare,handledare,lärare och coacher, som ska stödja deltagaren att utveckla sin egen förmåga. För att varje individ ska få möjlighet att mogna i sin identitet som en självständig människa och utveckla sin arbetsförmåga,förverkliga sin personlighet i en social kontext,bejaka sina erfarenheter samt få sin värdighet bekräftat i samspelet med andra, måste nya aktörer in i samverkan och nya verktyg prövas för optimalt nyttjande av resurserna. Modellen ska spridas och implementeras i ordinarie verksamheter i Östra Skaraborg i första hand under projekttiden.Det planerade projektet kommer att generera mervärde på individ-och verksamhetsnivå för alla involverade därför att det tar tillvara erfarenheterna från alla professionella som verkar kring målgruppen och fokuserar i ännu större gra på deltagaren.Avsikten med att utveckla vår samarbetsmodell är också:

Att stärka personer med funktionsnedsättningar som står långt från arbetsmarknaden genom att främja hälsa,arbeta med egen försörjning och tillvarata kompetens så att de kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden eller närma sig den.
Att stärka individens egenmakt för att kunna leva ett självständigt liv.Skapa delaktighet och
medbestämmande
Att förbättra livsvillkoren för unga med funktionsnedsättningar som erhåller sjukpenning,sjukersättning eller aktivitetsersättning
Att förbättra förutsättningarnas för personer med ett år eller kortare tid kvar av sin ersättningsperiod från FK att hitta en varaktig försöjning
Att bilda ett partnerskap som bygger på tillit mellan deltagande organisationer och på delaktighet för målgruppen
Att skapa mervärde för varje deltagande organisation/verksamhet som leder till en kvalitetshöjning som kommer målgruppen tillgodo
Att utveckla nya metoder för coachning/matchning av personer med psykiska funktionsnedsättningar som Aspergers,ADHD och DAMP för spridning inom först och främst regionen men på sikt även nationellt
Att deltagarna själva informerar om situationen för unga med funktionsnedsättningar och aktivitetsersättning för att påverka attityder och värderingar på skolor,i berörda organisationer och i samhället
Att särskilt beakta jämställdhet och få bättre kunskap om olika förutsättningar för kvinnor och män
Att öka näringslivets sociala engagemang och ansvar
Att tillgängliggöra EURES- verksamheten (internationell rörlighet) för målgruppen
Att systematisera kunskap och erfarenheter och sprida dessa till involverade och intressenter






Målsättning

Samtliga projektdeltagare (minst 100 personer) kommer in på arbetsmarknaden eller närmar sig en varaktig försörjning via ex.vis anställning med eller utan lönebidrag, studier, yrkespraktik eller rehabilitering.
70 % går vidare till anställning eller utbildning
30 % fortsätter sin personliga utveckling inom olika aktiviteter/sysselsättning.
Minst 40 av 160 personer anställs som Tillgänglighetslotsar i projektet under ett år (lönebidrag AF).
Fördelningen mellan könen ska spegla målgruppen i stort i alla projektetaktiviteter
Minst 90 personer får tillgång til aktivitetsersättning (Försäkringskassan)
Minst 10 personer får tillgång till sjukersättning
Samtliga projektdeltagare,oavsett kön eller funktionsförmåga,ska vara aktiva minst 10 tim/v
Samtliga projektdeltagare följs upp i DIS (antal deltagare,kön,ålder,remitterande myndighet,försörjning vid projektstart, utbildningsnivå,försörjning efter projekttidens slut,grad av upplevd aktivitetsförmåga/ arbets-förmåga samt handlingsplan för fortsatt integrering på arbetsmarknaden och/eller kompetenshöjande åtgärder)
Utbildningsinsatser erbjuds projektdeltagarna i överenskommelse enl. deras individuella handlingsplan och efter behovsutredning i mobiliseringsfasen.
Samtliga projektdeltagare har under projekttiden haft en praktikplats
Minst 4 handledarutbildningar erbjuds
Certifiering erbjuds minst 10 företag
Minst 10 deltagare per år går vidare till studier
Deltagande verksamheter ställer minst en praktikplats/år till förfogande
Information om egenföretagande och socialt företagande erbjuds
Projektdeltagare finns med på alla EURES-evenemang i Europa och finns representerade vid alla aktiviteter i Sverige. Planer tas fram för framtida utbyten
Medierna uppmärksammar tillgänglighetsfrågor/projektet minst 6 ggr/år.
Minst 5 informationsträffar genomförs på skolor, hos myndigheter och i föreningar av kunskapsbärare ur målgruppen.
Utvärderingen fokuserar på upplevelsen av förbättrad livskvalitet, känslan av tillhörighet och sammanhang och tar sikte på jämställdhet och tillgänglighet



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det planerade partnerskapets ambition är att inom projektet pröva alla verksamheter om de är tillgängliga både fysiskt, kommunikativt och verksamhetsmässigtför personer med funktionsnedsättningar. Prövande instans kommer projektdeltagarna att vara. För att väcka debatt planerar partnerskapet vid tillfälle också att "vända på steken" och "temporärt funktionsnedsätta" chefer och /eller medarbetare i deltagande organisationer. Filmen som HANDISAM har tagit fram kommer att vara till god hjälp för att öka förståelsen för vad det kan innebära att leva med en funktionsnedsättning. Information, föreläsningar och seminarier kommer att erbjudas deltagande organisationer,aktörer i projektet och vara tillgängliga för allmänheten. Vid dessa tillfällen kommer vi att lägga särskilt fokus på tillgänglighetsaspekter. Det planerade partnerskapet har i projektet ambitionen att genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapa arbetsåplatser där medarbetarna inte känner sog diskriminerade. Tydliga krav på tillgänlighet kommer att ställas på projektets tilltänkta lokaler. Partnerskapet kommer också att kontrollera att information finns tillgänglig på fler än ett sätt och rekrytera nyckelpersoner för dessa uppgifter.

Jämställdhetsintegrering

Det planerade partnerskapets ambition är att införliva jämställdhetsperspektivet i projektets alla faser genom att erbjuda projektdeltagare en praktikplats i projektorganisationen och bli delaktig i projektplanering, vid möten med beslutsfattare och vid uppföljning av projektverksamheten. All statistik kommer att redovisas uppdelat i antalet kvinnor och män och analyseras i samband med utvärderingar. Under mobiliseringsfasen kommer en SWOT-analys för jämställdhetsarbetet att framställas, som med ett lösningsfokus kommer att analysera ev. framtida problem och svagheter. Alla verksamheter kommer i något skede av projektet att beskriva kvinnors och mäns situation för att öka medvetenheten kring vilka anfordringar det ställs på kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

Transnationellt samarbete

Transnationellt samarbete
Under mobiliseringsfasen planerar vi för att öppna upp för fler samarbetspartner
det transnationella samarbetet fokuserar på följande:
informationsutbyte o erfarenhetsutbyten
att testa metoder som prövats i deltagarländerna och byta goda exempel
att genomföra gemensamma analyser o kartläggningar när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningqar
Vid varje tillfälle erbjuds en person ur målgruppen deltagare att följa med och informera om projektet ur målgruppens perspektiv och för att skapa kontakter inför ev. framtida utbyten/utlandspraktik.

EURES
Jobbsökande ungdomar ska kunna få arbetspraktik i andra länder. Förslaget förde Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist fram när företrädare från arbetsmarknadsmyndigheter i tjugo EU-länder träffades i Kiruna i juli 2009. European Employmnet Services är ett fungerande nätverk av offentliga arbetsförmedlingar mellan EU/EES- länderna och Schweiz. Nätverket hjälper arbetssökande och arbetsgivare i gränsöverskridande rekryteringsfrågor och jobbfrågor. Möjligheten att bevilja praktik i ett gränsöverskridande perspektiv är däremot liten eller obefintlig. ” Att stimulera rörligheten mellan de europeiska länderna är en nyckelfråga för att klara behovet av arbetskraft i framtiden. Att ge jobbsökande ungdomar möjlighet till praktik i andra länder är ett sätt att stimulera till en mer dynamisk arbetsmarknad”, säger Angeles Bermudez- Svankvist. EURES- nätverket i Skaraborg drivs utifrån Arbetsförmedlingen i Skövde. Där arbetar två EURESrådgivare i projektet (del av tid) bl. a. med att undersöka förutsättningarna för utlandspraktik för unga med funktionsnedsättningar.
Partnerskapet har också för avsikt att samarbeta med en spansk partner på regional nivå och en tjeckisk partner på lokal nivå. Vi tror att vi har mycket att lära av den spanska partnern, eftersom man i Andalusien samarbetar mycket med den ideella sektorn, kyrkan och den sociala ekonomin. Dessutom planerar vi att i genomförandefasen även engagera Falköpings kommuns vänort i Italien, som man samarbetar intensivt med kring Citta Slow- konceptet ”det goda livet i den lilla staden”.
Arbetsförmedlingen har inom Avdelningen Rehabilitering till Arbete/Eures (Östersund) lagt ett förslag på hur man på ett bättre sätt ska kun sprida information om Eures till gruppen personer med funktionsned-sättningar, hur informationen sammanställs och publiceras.
Det planerade partnerskapet har genom Eures kontakt med följande länder: Storbrittannien, Tysland, Irland
Partnerskapet planerar samarbeta med Council of Estepa, i Spanien. Det är en partner som beskriver en målgrupp som är liknande den vi planerar för och man ska jobba för att integrera arbetslösa kvinnor med någon form av handikapp på arbetsmarknaden.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Skövde
  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Skövde kommun, Skolförvaltningen (projektägare samlingprojekt)
  • Skövde Kyrkliga Samfällighet
  • Socialförvaltningen IFO

Kommun

  • Falköping
  • Gullspång
  • Hjo
  • Karlsborg
  • Mariestad
  • Skövde
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Töreboda