Logotyp på utskrifter

Steget - mot arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltningen
KontaktpersonRonny Österberg
E-postronny.osterberg@kommunen.varberg.se
Telefonnummer0340-88386
Beviljat ESF-stöd2 698 514 kr
Total projektbudget6 784 235 kr
Projektperiod2010-04-01 till 2013-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Socialförvaltningen i Varberg vill tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen starta ett projekt för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att erhålla och behålla en anställning.

Bakgrund

Arbetslöshet och brist på sysselsättning är ett omfattande problem för personer med olika funktionsnedsättningar. Enligt SCBs undersökning 4:e kvartalet 2008 var 50 % av personerna med nedsatt arbetsförmåga sysselsatta jämfört med 75 % av befolkningen totalt. I Varberg finns i dagsläget 832 personer med funktionsnedsättning registrerade på arbetsförmedlingen. Av dessa har 556 någon form av anställning, t ex lönebidrag. Ungefär hälften är kvinnor. Speciellt svårt är det för ungdomar med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. I Varberg finns 50 personer med funktionsnedsättning som är under 26 år registrerade på arbetsförmedlingen. Av dessa har 29 personer en anställning.

Arbetsförmedlingen har ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Arbetsförmedlingen ska bidra till att uppfylla de handikappolitiska målen genom att medverka till att fler arbetssökande med funktionsnedsättning får arbete och att fler arbetsgivare är beredda att anställa personer med funktionsnedsättning.

Försäkringskassans ansvar är att uppmärksamma behov av rehabilitering samt ta initiativ till, samordna och ha tillsyn över de rehabiliteringsåtgärder som behövs. Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger i första hand på den enskildes arbetsgivare.

Socialförvaltningen ansvarar för daglig verksamhet. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt personer med förvärvad hjärnskada har lagstadgad rätt till sådana insatser. Sedan några år tillbaka beviljar många kommuner, bl a Varberg, sysselsättning till personer med andra funktionsnedsättningar, framförallt till personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Antalet personer med daglig verksamhet har ökat med 26 % under de senaste sex åren och det är den kommunala insats för funktionshindrade som ökat mest. Störst är ökningen bland unga personer, 22 år och yngre, där ökningen var 163 % mellan 1999 och 2006. I en enkät där socialstyrelsen frågat kommunernas verksamhetschefer om orsakerna till ökningen framförs tuffare arbetsmarknad, att fler personer får en diagnos samt svårt att få tillgång till arbetsförmedlingens och Samhalls resurser. Antalet elever vid särskolan har ökat kraftigt och ofta sker en övergång från särskola till daglig verksamhet mer eller mindre automatiskt.

Personer som får daglig verksamhet/sysselsättning placeras ofta i befintliga verksamheter så snart personen fått sitt beslut. Någon djupare kartläggning eller resursinventering görs oftast inte. När någon har fått en arbetsplats är man nöjd med detta och väldigt lite tid ägnas åt att planera en ev. fortsättning och utveckling av den dagliga verksamheten eller sysselsättningen. Det är först när personen av någon anledning inte fungerar som man börjar fundera på om det är rätt arbetsplats. De som fungerar på arbetsplatsen eller i alla fall inte har alltför stora problem blir ofta kvar på samma arbetsplats eller i samma verksamhet. Möjligheterna till utveckling och växande stimuleras inte tillräckligt av personal och arbetsledare. Många blir på detta sätt konserverade i sitt funktionshinder. Den enskildes delaktighet är begränsad. Önskemål om förändring och utmaningar kan mötas av tveksamhet, ifrågasättande och tvivel på individens förmåga.

Socialstyrelsen konstaterar i en kartläggning av daglig verksamhet som publicerades 2008 att övergångar från daglig verksamhet till ett lönearbete är näst intill obefintliga. I Varberg, liksom i mer än hälften av Sveriges kommuner, har ingen person gått från daglig verksamhet till ett lönearbete de senaste fem åren. I de kommuner som haft en övergång rör det sig om någon enstaka person. Detta trots att 10 % av de som har daglig verksamhet bedöms ha möjlighet att gå vidare till annan sysselsättning.

För de grupper som inte omfattas av rätten till daglig verksamhet/sysselsättning är situationen särskilt bekymmersam. Antingen riskerar de bli isolerade i sina bostäder eller också finns de på gator och torg, ofta med ett störande beteende.

Idag är det ingen myndighet som på ett tillfredsställande sätt tar på sig huvudansvaret för arbetsrehabiliteringen för personer med funktionsnedsättning. Många vandrar runt mellan myndigheterna. Det finns en stor risk att organisation, ekonomi och resursbrist skapar ett kollektivt synsätt på individen. Individen formas för att passa in i färdiga verksamheter där arbetet är anpassat efter en uppfattning om vad personen klarar. Svårigheterna visar sig ofta vara i övergången mellan olika insatser. Det finns ett glapp och en gråzon mellan stöd till förberedelse till arbete med arbetsträning och en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Vidare finns det brister i arbetet att rusta individen så att han/hon över längre tid kan behålla ett arbete när hon råkar i kris.

Det saknas ett genomtänkt, strukturerat och individuellt anpassat arbetssätt, där individens mål och förutsättningar styr insatserna för den som vill ta steget från sjukskrivning eller arbetslöshet till en anställning. Många har svårt att motsvara de förväntningar och krav som arbetsmarknaden idag ställer på arbetssökande. Den enskilde behöver kunna hantera krav, förväntningar och önskemål, vara medveten om sina styrkor och svagheter, men också känna sig trygg i att det finns ett stöd att få när han/hon behöver det. Målgruppen har oftast flera misslyckanden på arbetsmarknaden och i skolan bakom sig eller har aldrig etablerat sig där. Ibland har man också skapat sig en sjukroll som är svår att ta sig ur på egen hand. Man är inte delaktig i samhällslivet och saknar en känsla av sammanhang.

Socialförvaltningen i Varberg, försäkringskassan och arbetsförmedlingen vill i ett projekt pröva metoden Supported Employement för att stödja personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete. Metoden används med framgång på några platser i Europa och USA för att stödja personer med psykiska funktionsnedsättningar. I Varberg vill vi nu använda modellen även för personer med andra funktionsnedsättningar. Grundtanken är att alla, med rätt stöd på arbetsplatsen, kan utföra ett arbete. I STEGET skapar vi ett individuellt anpassat steg mot arbetsmarknaden. Vi skall använda oss av individen, gruppen och arbetsplatsen i ett samspel för att ge den enskilde möjligheten att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Individen skall forma sitt steg i dialog med både jobbcoach, övriga gruppdeltagare och den arbetsplats där arbetspraktiken görs. Gruppens möjligheter till stöd, bekräftelse och spegling i processen att utveckla sig för att nå sitt satta mål tas tillvara. Utmaningen är att få individen medveten om sina resurser och stärka dessa samt utveckla de resurser som är viktiga för att fungera i ett arbete. Vi fokuserar på arbetet att rusta individen inför inträdet på arbetsmarknaden och utveckla ett effektivt stöd som är anpassat efter varje individs behov och önskemål. Ju mer medveten individen blir om sina förutsättningar och hur stor hennes möjlighet är att påverka sin egen utveckling desto större blir motivationen och chansen att lyckas.

Modellen innehåller
-individuell kartläggning
-gruppaktiviteter som befrämjar hälsa och grundläggande arbetsrelaterade färdigheter
-individuell planering
-matchning mot arbetsplats
-arbetsträning
-övergång till anställning
-anställning

Deltagaren, arbetsledning och arbetskamrater får handledarstöd både före och under arbetsträningen. Genom att handledarstödet också riktas till arbetsledning och arbetskamrater ökar man förståelsen, medvetenheten och kunskapen om olika funktionsnedsättningar och underlättar därför för deltagarna att acklimatisera sig på arbetsplatsen. Stödet från jobbcoachen fortsätter även efter att anställningen påbörjats och avvecklas successivt utifrån de individuella förutsättningarna.

Syfte

Syftet med projektet är:
- Att erbjuda män och kvinnor med olika funktionsnedsättningar möjligheter att under ordnade former närma sig arbetslivet och en yrkesroll, genom stöd, kompetensutveckling och arbetsträning i reell miljö.
- Att särskilt stödja ungdomar med funktionsnedsättning i att etablera sig på arbetsmarknaden
- Att erbjuda ett mellansteg där personen får möjlighet att ytterligare förbereda sig inför en anställning.
- Att stödja målgruppen även när det gäller att behålla arbete genom att erbjuda fortsatt stöd när personen erhållit en anställning
- Att tillsammans med de samverkande organisationerna utveckla modellen "supported employement" och anpassa den till svenska förhållanden och till olika typer av funktionsnedsättningar.
- Att utveckla samverkan mellan alla olika aktörer som verkar inom området arbetslivsinriktad rehabilitering olika myndigheter, näringslivet, föreningar och social ekonomi.
- Att utveckla och implementera arbetsmodellen så att den blir en del i det samhällsbaserade stödet till personer med funktionshinder i Varberg.

Målsättning

Projektmål
- Att öka anställningsbarheten för minst 50 % av deltagarna genom arbetslivsförberedande rehabilitering.
- Att minst 40 % av deltagarna inom en period av 2 år, skall nå och behålla ett arbete eller utbildning.
- Att under projekttiden integrera och permanenta arbetsmodellen så att den blir en del i verksamheten och arbetslinjen.
- Att ha en jämn könsfördelning bland deltagarna.
- Att säkerställa en finansiering efter projekttidens slut

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektets målgrupp är män och kvinnor med olika funktionsnedsättningar.

En viktig del för att göra arbetsplatserna tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar handlar om bemötande, attityder och förhållningssätt. 8 % av de sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga uppger att de blivit utsatta för mobbning/kränkande särbehandling. Fler kvinnor (8,8 %) jämfört med män (6,3 %) har blivit utsatta. Många i målgruppen har problem att hantera det sociala samspelet på en arbetsplats, stresskänslighet och låg självkänsla. De kan också ha svårt att planera och genomföra aktiviteter. Därför är projektet utformat så att det ingår handledning till medarbetare och företagsledning på arbetsplatsen i syfte att öka förståelse, medvetenhet och kunskap och därmed undvika diskriminering. Handledningen är könsmedveten och det faktum att mobbning/kränkande särbehandling är vanligare bland kvinnor med nedsatt arbetsförmåga jämfört med män beaktas särskilt. Syftet är också att påverka attityder och arbetsformer. Detta är något som saknas i andra liknande verksamheter.

Inledningsvis gör varje jobbcoachen och varje deltagere tillsammans en individuell kartläggning. Då kartläggs bl a vilka specifika behov varje deltagare har. Vid behov vidtas olika anpassningsåtgärder för att underlätta för den enskilde att fullfölja projektet.

Projektet bedrivs inom enheten för daglig verksamhet inom handikappomsorgsavdelningen, som har till uppgift att ordna arbete/sysselsättning åt personer med olika typer av funktionshinder. Enheten har långvarig erfarenhet och hög kompetens när det gäller att beakta tillgänglighetsperspektivet och denna kompetens kommer att finnas i projektet.

Verksamheten kommer att bedrivas i lokaler som uppfyller kraven om fysisk tillgänglighet. Stor vikt kommer att läggas vid att göra det skriftliga materialet tillgängligt för personer med olika funktionsnedsättningar. Typsnitt, teckenstorlek, färg och kontraster kommer att väljas med hänsyn till läsbarhet för personer med synnedsättning. Materialet kommer också att finnas inläst samt på lättläst svenska. Vid behov kommer hörslinga att användas i samband med möten och gruppaktiviteter

Jämställdhetsintegrering

Jobbcoachen (projektledaren) arbetar med de individuella förutsättningarna utifrån ett könsneutralt synsätt. I deras uppgift ingår att påverka deltagarna att tänka könsneutralt och t ex inte välja yrke utifrån traditionella könsvärderingar.

Stor vikt kommer att läggas vid att projektet planeras så att det ger män och kvinnor samma möjligheter till stöd. Jobbcoacherna kommer att få träning i "genusperspektiv för yrkesvägledare".

Under projekttiden kommer en uppföljning utifrån genusperspektivet att göras fortlöpande, för att se om det är skillnad i vilken utsträckning män och kvinnor når de uppsatta målen, och i vilken utsträckning man lyckas bryta traditionella könsvärderingar vid val av yrke. Eventuella skillnader i måluppfyllelse kommer att analyseras för att se om särskilda åtgärder behöver vidtas.

Transnationellt samarbete

Modellen "supported employement" som projektet bygger på är internationell och används på några platser i USA och Europa.

Inledningsvis kommer Lies Korevaar, professor vidHanza University i Gronningen, Holland, till Varberg för att ge samtliga samarbetspartners en djupare beskrivning av modellen och ge projektledaren och jobbcoachen särskilt stöd inför uppstarten.

Projektet kommer också att ha en löpande samverkan under hela projektperioden med Århus kommune i Danmark och Helsingfors stad i Finland. Inledningsvis kommer projektledaren och jobbcoachen att praktisera i verksamheterna i Århus och Helsingfors under en vecka för att få kunskap om de erfarenheter som finns där. Därefter kommer jobbcoachen och projektledaren att träffa kollegor från Århus och Helsingfors för ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring ungefär två gånger per år. Man kommer också att ha regelbunden kontakt för löpande rådgivning och erfarenhetsutbyte.

Genom att samverka med Gronningen i Nederländerna, Århus i Danmark samt Helsingfors i Finland kan projektet tillgodogöra sig de erfarenheter som finns därifrån och bygga vidare på dessa. Den samlade kompetensen som finns bland de svenska samarbetspartnerna kommer att komplettera och stärka modellen. Våra transnationella samarbetspartners kommer att få ta del av erfarenheterna med att använda metoden för att ge stöd till personer med andra funktionsnedsättningar än psykiska.

För projektledningen kommer det att ha mycket stor betydelse att ha mer erfarna partners att vända sig till när olika problem uppstår. För projektets del innebär det att det blir lättare att förutse och hantera olika problem, och innebär också att modellen kan utvecklas och förbättras ytterligare.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Varberg
  • Socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Varberg

Kommun

  • Varberg