Logotyp på utskrifter

Somaliers egenväg til arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIdeal sektorn
KontaktpersonSomali Intellektuell Banadir Förening Banadir Förening
E-postbanadirorg@yahoo.se
Telefonnummer031-331 28 41
Beviljat ESF-stöd449 840 kr
Total projektbudget449 840 kr
Projektperiod2014-02-03 till 2014-07-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projekt skall skapas framtids förutsättningar för de långa tids arbetslösa eller de som aldrig har haft ett arbete att själva delta i kartläggning och analyser av teman som tillhör programområdet 2 med fokus etniska grupperna som hamnat utanförskap i svensk arbetsmarknad på grund av språksvårigheter, brist på rätt information, saknar kompetenser. Somalierna är den grupp som haft svårast att komma in i det svenska samhället, främst om man ser till hur situationen ser ut på arbetsmarknaden. Målgruppen är de etniska somaliska gruppen i Göteborg med fokus de som bor i nordost i Göteborg. Förstudier skall fokuseras de som är lång tids arbetslösa, helt eller delvis sjukskrivna, helt eller delvis sjuk och har aktivitetsersättningar och personen med ekonomiska bistånd eller har introduktions ersättningar liksom nyanlända flyktingar. Instansen skall nå mellan 30-50 personer under sex månads projekt period med fokus personer som har olika utbildning och erfarenheten i backgrunden.

Bakgrund

Syftet med förstudien är att skapa framtidsförutsättningar för de långtidsarbetslösa eller de som aldrig har haft ett arbete i Sverige att själva delta i kartläggning och analyser av teman som tillhör programområdet 2 med fokus på ”Somaliska grupper” som hamnat i utanförskap på den svenska arbetsmarknaden på grund av språksvårighet, brist på rätt information, eller att de saknar kompetens som efterfrågas.
Somalierna är den grupp som haft svårast att komma in i det svenska samhället, främst om man ser till hur situationen ser ut på arbetsmarknaden. Knappt 18 procent har ett arbete. I Göteborg bor det nu cirka 8000 somalier och i hela Sverige omkring 50 000. Här i Göteborg bor de flesta somalier i stadsdelarna Angered, Kortedala och Bergsjön. Bland alla invandrargrupper är somalierna gruppen med störst arbetslöshet. I nordöstra Göteborg bor ca 3000 somalier. Av dessa är hälften kvinnor och många av dem är långtidsberoende av försörjningsstöd från socialtjänsten. Även männen är långtidsarbetslösa och har ofta förbrukat sina olika åtgärders faser. Somalierna är en av de grupper där integrationen har fungerat sämst.
Integrationen av somalier på arbetsmarknaden i Sverige har dessutom fungerat mindre bra än för en del andra invandrargrupper.

Behovs- och problemanalys – den officiella bilden:
I slutet av 1990-talet hade bara omkring tio procent av somalierna i Sverige sysselsättning. Dåvarande Integrationsverket menade att den något lägre utbildningsnivån bland somalier jämfört med övriga befolkningen knappast kunde förklara en så anmärkningsvärt låg siffra, utan skillnader i ekonomisk struktur mellan Somalia och Sverige kunde förmodligen förklara mer: ”Om man utgår från den ekonomiska strukturen i Somalia och Sverige, kan man förstå att det är svårt att hitta ett arbete som har en direkt koppling till det tidigare yrkeslivet i Somalia. Förekomsten av industrier i Somalia är mycket begränsad.” Vid denna tid ökade emellertid sysselsättningen bland somalierna, vilket föranledde verket att göra en optimistisk prognos: ”Idag ser situationen emellertid ljusare ut. Fler och fler somalier etablerar sig på arbetsmarknaden, framför allt i Stockholmsområdet.” Sysselsättningsgapet mellan hela befolkningen och födda i Somalia var därmed 52,8 procentenheter, varav 49,6 för män och 56,1 för kvinnor. Drygt 1 000 somaliafödda uppbar någon gång under 2010 arbetslöshetsersättning. Det motsvarar 4 procent av somaliafödda i åldern 20–64 år.
En utväg för invandrare som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sitt nya land är egenföretagande, låt vara att det av flera skäl – brist på kunskaper, kontakter och kapital – kan vara svårt för den som aldrig haft ett ordinarie arbete att starta ett företag. Somalierna har emellertid knappast sökt sig till denna utväg. Det somaliska egenföretagandet är mycket lågt. År 2010 var cirka 0,6 procent av somalierna egenföretagare. Gapet mellan männens och kvinnornas företagande är dessutom mycket stort, även om det minskat på senare år genom att det manliga företagandet stagnerat.
Två bakgrundsfaktorer som är viktiga för invandrares förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden och som går att fånga i siffror är utbildning och tid i landet. Ju högre utbildning och ju längre tid i landet, desto större bör sannolikheten normalt vara för att en invandrare ska ha kommit i arbete. Vi gör därför klokt i att först som sist skaffa oss en uppfattning om hur dessa båda faktorer ser ut för somalierna. Det finns naturligtvis en rad andra faktorer som kan tänkas ligga bakom somaliernas svaga arbetsmarknadsanknytning. Somalia är, som vi redan varit inne på, ett land vars ekonomiska och sociala struktur är mycket annorlunda än Sveriges, varför de erfarenheter och kunskaper somalierna har med sig till Sverige förlorar en stor del av sin användbarhet. Alltså: Humankapitalet deprecieras kraftigt. Den formella utbildningen är naturligtvis en viktig del av humankapitalet. Somaliernas sociala och ekonomiska organisering har till stor del byggt på klan, släkt och familj och deras flykt i olika väderstreck har slitit sönder dessa nätverk. Alltså: Stora delar av det sociala kapitalet har gått förlorat. Risken för diskriminering torde också vara extra stor för människor som både är afrikaner och muslimer. (Rapporten 2 framtidskommission Somalierna på Arbetsmarknad).

Behovs- och problemanalys - den somaliska bilden:
Den första utgångspunkten för vårt projektarbete är att arbeta fram en behovs- och problemanalys som bygger på målgruppens egen beskrivning. Framtidskommissionens beskrivning av somaliernas situation på arbetsmarknaden är säkerligen riktig i många avseenden, men är inte tillräcklig. Den ger framförallt inte så många bidrag till lösningar av det manifesta utanförskap från arbetsmarknaden som råder.
Därför kommer vårt arbete att koncentreras kring att ge den somaliska gruppen en röst i frågan. Vi kommer att göra en beskrivning av somaliernas självbild av orsakerna till arbetslöshet. Än viktigare – vi kommer att ta fram förslag på lösningar som kommer från målgruppen.

Målsättning

Fler somalier i arbete

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förstudie - ej relevant

Transnationellt samarbete

Vi kommer att genomföra tre resor för transnationella kontakter - Storbrittanien, Holland och Italien. Syftet med dessa resor är att träffa liknande verksamheter, genom somaliska föreningar, för en gemensam analys av likheter och skillnader i somaliernas situation.
De transnationella kontakterna är också viktiga för möjlighetrna att skapa projektverksamhet i framtiden, baserad på den somaliska gruppens delaktighet och egenmakt.

Kommun

  • Göteborg