Logotyp på utskrifter

Samverkan för vägen till arbete i lärande miljö

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHellidens folkhögskola
KontaktpersonKlas Sjögren
E-postklas.sjogren@telia.com
Telefonnummer0502 17810
Beviljat ESF-stöd5 257 395 kr
Total projektbudget13 790 415 kr
Projektperiod2009-01-02 till 2011-12-23
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Personer som riskerar långtidssjukskrivn. eller som har sjuk eller aktivitetsersättn erbjuds aktiviteter på folkhögskola, före arbetsinriktad rehabilitering (förrehabilitering). Resultaten presenteras nationellt. På strategisk nivå arbetar vi för att metoden ska implementeras i ordinarie verksamhet.

Bakgrund

Projektet som beskrivs nedan har varit föremål för en förprojektering under två år. Under hösten 2006 bildade 13 folkhögskolor från olika delar av Sverige och med olika huvudmän och inriktningar ett nätverk med syfte att arbeta fram modeller för hur folkhögskolan skulle kunna närma långtidssjukskrivna och personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslivet. Kontakt togs med Försäkringskassan och till nätverket knöts företrädare för huvudkontoret (Ale Friberg, Helene Bygdemark och Gunni Strandberg). Försäkringskassan har uttryckt sitt stora intresse för projektet och anser att behovet av projektet finns och att det arbete vi gjort är en fullödig förprojektering.

I vår förprojektering har vi också besökt alla lokala försäkringscentra där folkhögskolorna finns och Försäkringskassans samordnare i dessa centra har uttalat att de vill delta i projektet.

Modeller för förrehabilitering har tagits fram. Det är dessa modeller som vi vill testa mellan folkhögskolorna och Försäkringskassan. I vissa fall arbetas projekt fram inom ramen för ett befintligt samordningsförbund. Här har också kontakter knutits med Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. I andra fall ansöker vi om projekt med stöd från Europeiska Socialfonden.

Denna ansökan kan ses som ett pilotprojekt för hela projektetdär alla 13 folkhögskolorna kommer att delta.
Nätverket planerar att lämna in ansökningar vid nästa utlysning till
1) Partnerskapet i Stockholm från Hagabergs folkhögskola i Södertälje, Tollare folkhögskola i Saltsjö-Boo och Ågesta folkhögskola i Stockholm.
Projektansvarig är rektor Eva Önnesjö, Tollare folkhögskola.
2) Partnerskapet Småland och öarna
från Gamleby folkhögskola, Mullsjö folkhögskola, Värnamo folkhögskola och Ädelfors folkhögskola i Vetlanda.
Projektansvarig är rektor Rolf Axelsson, Ädelfors folkhögskola.
Till Partnerskapet Norra Mellansverige
från Ingesunds folkhögskola i Arvika och Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet.
Projektansvarig är rektor Leif Nilsson, Klarälvdalens folkhögskola.
Liknande aktiviteter i projekt finansierade av samordningsförbunden på respektive orter planeras av
Valla folkhögskola i Linköping med rektor Kenneth Hedström som projektansvarig och Kävesta folkhögskola i Sköllersta med rektor Ulla Wiberg som projektansvarig.

Vår förprojektering har bl.a. visat följande:

Sociala Fonden och programområdet syftar till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som idag står långt från arbetsmarknaden. Ohälsa är en stor orsak till detta. Ohälsotalet var 38,3 dagar vid slutet av år 2007. Ohälsotalet är ett mått som fångar helheten i sjukfrånvaron. Talet visar antalet hela dagar (netto) under en tolvmånadersperiod som ersatts med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, per invånare i åldern 16 till 64 år.

Bland de sjukskrivna finns stora grupper som anger att de skulle kunna arbeta mer om vissa villkor på arbetsplatsen är uppfyllda. Vissa av dem med sjuk- eller aktivitetsersättning kan tänka sig att gå till arbetslivet helt eller delvis om detta underlättas med individanpassade insatser.

Projektet skulle kunna, genom individanpassade insatser, i en lärande miljö, i samverkan med Försäkringskassan och genom strategiskt påverkansarbete, sänka ohälsotalet ytterligare och få fler personer i arbete. Särskilda insatser görs också för att främja jämställdheten när det gäller att förbereda inträdet i eller återgången till arbetslivet.

De i projektet ingående folkhögskolorna har alla erfarenhet av arbete med sjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Den människosyn, metodik och pedagogik som finns inom folkhögskolan har visat sig fungera bra för att minska ohälsan och stärka självkänslan. Detta är något som ger ökade kunskaper om möjligheterna att hitta vägar in i arbetslivet. Men det blir ofta kulturkrockar mellan Försäkringskassan och folkhögskolorna beroende på att Försäkringskassan inte har en enhetlig syn på och kunskap om hur folkhögskolan arbetar. Folkhögskolorna har inte heller tillräckliga kunskaper om Försäkringskassans kultur, arbetsmetoder, målsättningar och språk. Detta projekt syftar till att finna en gemensam strategi för ett fortsatt och utvecklat samarbete så att fler personer som idag är utanför arbetsmarknaden ser sina möjligheter att hitta vägar till arbete.

Folkhögskolorna har i de ordinarie kurserna utvecklat en pedagogik och metodik som också kan användas vid andra aktiviteter t.ex. för sjukskrivna och andra grupper i utanförskap. Folkhögskolorna arbetar särskilt med samspelet mellan individ, grupp och samhälle och arbetar med den dynamik som uppstår i grupperna för att stärka individens självkänsla. Verksamheten utgår från det friska och anpassas efter deltagarnas individuella förutsättningar, erfarenheter och önskemål. Folkhögskolorna har också ett aktivt demokratiarbete med genusperspek-tiv. De olika skolornas profil har betydelse för hur aktiviteterna utformas.

Folkhögskolornas styrka ligger i den människosyn om alla människors lika värde som genomsyrar skolorna. Den metodik och pedagogik som används i undervisningen stärker personer i utanförskap. Medarbetarna är engagerade i och intresserade av att verksamheten utvecklas och är öppna för flexibla verksamhetsformer. Det finns en lång erfarenhet bland folkhögskolorna av att arbeta med långtidsarbetslösa bl.a. inom aktivitetsgarantin (Saga-kurser). Skolorna har olika huvudmän och profiler vilket gör att det kommer att bli en bred verksamhet som projektet speglar. Det är något vi tror kan vara till nytta i ett framtida mera organiserat samarbete kring förberedande insatser av arbetslivsinriktad karaktär. Det är en svaghet att folkhögskolornas medarbetare inte är helt bekanta med Försäkringskassans kultur, arbetsmetodik, målsättningar och språk. Möjligheterna ligger i att projektet tillför kunskaper, metoder och resurser för att utveckla förberedande insatser som en ny del av rehabiliteringsverksamheten (förrehabilitering). Denna är nödvändig för många för att komma i arbetslivsinriktad rehabilitering efter en lång tid i utanförskap. På så sätt kan medarbetare på folkhögskolorna mer systematiskt utvecklas som en mer aktiv och kompetent partner i arbetet att få personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer som riskerar långtidssjukskrivning att komma in i arbetslivet. Hinder: Det har visat sig att personer som länge varit borta från eller aldrig varit inne i arbetslivet har svårt att direkt gå in i en arbetsinriktad rehabilitering. Här behövs kartläggning och individstärkande aktiviteter, som folkhögskolan kan ge. Men det saknas en genomtänkt strategi för och erfarenheter av ett långsiktigt organiserat samarbete mellan folkhögskolor och Försäkringskassan. Lagstiftningen om hur rehabiliteringsarbetet ska genomföras är oklar, vilket kan leda till ineffektivitet. Inriktningen med samverkan mellan folkskolorna, Försäkringskassan lokalt och centralt och utvärderande enhet ger en möjlighet att omsätta resultatet från de lokala operativa aktiviteterna till en strategisk nivå för att få en varaktig förändring av arbetssätt och regelverk.

Folkhögskolorna som deltar i projektet har olika huvudmän och finns i storstad, stora städer, mindre städer och på ren landsbygd. Skolorna är både internat- och externatfolkhögskolor.

Syfte

Syftet med projektet är
att genom strategiskt påverkansarbete utveckla metoder för hur folkhögskolan kan bidra till att sänka ohälsotalet genom att göra aktiviteter som fungerar som förrehabilitering på väg mot en arbetslivsinriktad rehabilitering,
att särskilt beakta jämställdhet, etnicitet och funktionshinder i projektets alla aktiviteter så att alla får likvärdiga förutsättningar att komma till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen,
att öka samarbetet mellan medarbetare vid folkhögskolorna och Försäkringskassan för att öka förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och språk
att hitta samarbetspartner, t.ex. Samordningsförbunden, som kan svara för ett fortsatt arbete med förrehabilitering, samt
att sprida erfarenheter och information vidare inom folkhögskolan och Försäkringskassan och till andra aktörer som arbetar med rehabilitering.

Målsättning

Målet med projektet är
att visa att folkhögskolan genom förrehabilitering kan få fler i arbetslivsinriktad rehabilitering och därmed bidra till att sänka ohälsotalet,
att definiera och dokumentera förrehabilitering som en metod som bidrar till att personer som riskerar långtidssjukskrivning eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning kommer närmare arbetsmarknaden,
att stärka personer som riskerar långtidssjukskrivning eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning och visa att de har arbetsförmåga,
att särskilt rikta arbetet mot funktionsnedsatta, unga och personer med utländsk bakgrund,
att arbeta utifrån ett genusperspektiv,
att genomföra åtta aktiviteter om 15 veckor för ca 15 personer per aktivitet, samt
att 60% av deltagarna efter 15 veckor i förrehabiltering kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla aktiviteter i projektet ska vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Med tanke på projektets inriktning är detta en grundpelare i arbetet. Ingen får känna sig utestängd från någon aktivitet pga. funktionsnedsättning. Redan idag är lokalerna på de deltagande folkhögskolorna anpassade för personer med funktionsnedsättningar och i undervisningen behandlas hur diskriminering motverkas. När det behövs sker en anpassning av arbetsmaterial. Särskild hänsyn tas också individuellt till hur en person med funktionsnedsättning kan komma närmare arbetslivet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsaspekten i projektet är mycket viktig inte minst mot bakgrund av de rapporter som talar om hur kvinnor och män får olika behandling, bemötande och erbjudanden om vård och rehabilitering.
En styrka hos folkhögskolorna är att det finns en stark tradition att arbeta för de demokratiska värdena och bl.a. värna jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett av syftena som staten angett för folkbildningen är att arbeta med den gemensamma värdegrunden, d.v.s. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Folkhögskolornas kurser vänder sig som regel till både kvinnor och män. Kvinnor och män möter olika situationer och har olika förutsättningar att komma i arbete. Under vissa omständigheter kan motiveras, ur ett jämställdhetsperspektiv, att insatser görs enbart för kvinnor. Svagheten i folkhögskolans struktur är att det på många skolor av tradition finns en manlig dominans i styrelse och skolledning. Ofta är dessa grupper okunniga om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv. Det finns stora möjligheter att utveckla jämställdhetsarbetet inom folkhögskolan. Kvinnofolkhögskolan har en medvetet enkönad arbets- och studiemiljö där frågor som rör jämställdhet och genusfrågor har hög prioritet vilket kan utnyttjas som resurs av övriga folkhögskolor. I projektet ska folkhögskolorna noggrant observera var specialinsatser behövs för att könen ska få lika behandling. Hinder är dålig kunskap om jämställdhet och om de patriarkala strukturer som finns i verksamheten. För att undanröja hindren ska ett tydligt fokus ligga på att jämställdhet ingår i projektets alla delar, i såväl organisation som aktiviteter.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan LFC Skövde
  • LFC Göteborg centrum

Samarbetspartners

  • Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan

Kommun

  • Falköping
  • Göteborg
  • Skövde
  • Tidaholm