Logotyp på utskrifter

SamTidigt

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonLotta Wall
E-postlotta.wall@grkom.se
Telefonnummer0313355083
Beviljat ESF-stöd12 518 022 kr
Total projektbudget12 518 022 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2014-05-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

SamTidigt är ett samverkans- och metodutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i åtta GR-kommuner. Målet är att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. Projektet utgår från Pilotverkstäder där medarbetare i varje kommun arbetar med tio case där parterna ska samverka. Varje kommun förfogar över ett lokalt utvecklingskonto. Pengarna ska användas för att nå projektmålen på lokal nivå, undanröja organisatoriska hinder och ge snabba erfarenheter av effektiv samverkan. I nästa fas växlar arbetet upp för att få projektet att fästa i ordinarie verksamhet. I varje kommun involveras ett hundratal medarbetare och storgruppen identifierar tillsammans nya fortsatta utvecklingsområden. Regionala aktiviteter skapar lärande och utbyte mellan kommunerna. Våra konferenser blir den huvudsakliga arenan när projektets delar blir en helhet och kompletteras av bl.a. seminarieserie, ledarskapsprogram, film och transnationellt utbyte.

Bakgrund

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner med uppgift att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte. Inom ramen för samarbetet finns flera nätverk, bland andra ett Utbildningschefsnätverk och ett IFO-chefsnätverk. Under våren 2011 initierade IFO-chefsnätverket utifrån sitt uppdrag för barn i utsatta miljöer, ett samarbete med skolan som utbildningscheferna i deltagande kommuner ställde sig positiva till. Det blev startskottet för den idéutvecklingsprocess som lett till denna ansökan. Arbetet började med ett antal idéutvecklingsmöten och en LFA-workshop. Under resan har vi haft stor hjälp av ESF:s processtöd. Resultatet av vårens möten och workshops är grunden för ansökan, se bifogade problem- och målträd.

Bakgrunden till projektet är att många barn idag lever i utsatta miljöer. Hur många vet vi inte. Trots mångårig forskning finns ingen enhetlig bild kring detta eller hur gruppen ska definieras. Som exempel kan nämnas att ungefär tre procent av barnen i Sverige får insatser av socialtjänsten som en följd av barnavårdsutredningar (Sundell et al 2007). Folkhälsoinstitutet rapporterade 2008 att ca 20 procent av alla barn har föräldrar med s.k. riskbruk av alkohol och droger. (”Inventering av insatser för barn och unga i missbruksmiljö”. Enligt Rädda Barnens fattigdomsindex levde 11,5 procent av alla barn i Sverige i fattigdom år 2008.

Oavsett gruppens storlek är det de professionella inom skola och socialtjänsts ansvar att utifrån sina uppdrag, se dessa barns behov och ge dem det stöd de behöver. Idag finns en trend att individualisera problemen, dvs. barnen ”blir” problemet. Men det är inte barnen som brister. Forskningen visar t.ex. att det inte är någon skillnad i begåvning mellan barn som placerats i familjehem och andra barn, ändå är deras skolresultat lägre. Däremot finns det pedagoger och socialarbetare som var för sig eller tillsammans, inte möter det enskilda barnets behov. Därför är det viktigt att vi professionella inom skola och socialtjänst, vågar granska oss själva utifrån vårt uppdrag och börjar utforska våra möjligheter att bidra till en annan, bättre utveckling för barn i utsatta miljöer. Vi tror att om vi professionella förändrar vår syn, vårt arbete och samarbete, då kan vi också hjälpa, stödja och påverka barnen som befinner sig i utsatta miljöer.

Forskningen talar om den s.k. Pygmalion-effekten d.v.s. att vuxna professionella och de viktiga vuxna i nätverken kring barn i utsatta miljöer har lägre förväntningar på de här barnens skolresultat (Skolprojekt inom familjehemsvården, SkolFam, 2008). I Social rapport 2010 konstateras tvärtom att barn som stimuleras fortsätter att komma ikapp eftersatt skolgång ända upp till vuxen ålder.

Tack vara bl.a. Vinnerljungs forskning vet vi att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn. Bra skolresultat och bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna (Social Rapport 2010). Det är därför av största vikt att behålla de barn som lever i utsatta miljöer i skolan och att barn som missat tidigare skolgång ges möjlighet att komma ikapp. Skolan blir därför projektets självklara arena och utgångspunkten för hur vi kan stötta barnen så att de kan fullgöra sin skolgång.

Det borde vara självklart för skola och socialtjänst att arbeta tillsammans för att ge barn i utsatta miljöer det stöd de behöver och uppnå de mål vi har i socialtjänstlag och skollag. Både skollag (29 kap 13§) och socialtjänstlag (5 kap 1§) fastställer att vi ska samverka. Varken skolan eller socialtjänsten klarar sina respektive uppdrag fullt ut idag utan att samverka med varandra.

Ett antal olika statliga utredningar har tillsatts för att se hur graden av samordning kring barn i utsatta miljöer kan ökas. Exempelvis ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn (Dir. 2009:80) och ”Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa” (Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen, 2007). Behovet av att samverka kring barn i utsatta miljöer är varken nytt, okänt eller särskilt ifrågasatt. Ändå görs det inte alltid i tid, dvs. tidigt och samtidigt och vi kan konstatera att barn i utsatta miljöer inte får de samordnade insatser i tid som de borde.

Med projekt SamTidigt vill vi, professionella inom skola och socialtjänst, få en gemensam plattform och gemensamma verktyg för att vara normkritiska och anlägga ett normkritiskt perspektiv på våra uppdrag. Många av våra professionella tillkortakommanden bottnar i omedvetna och felaktiga föreställningar om vad barnen behöver och uttrycker. Felaktiga bilder av våra samarbetsaktörer är en annan viktig faktor. De egna organisationskulturerna och stuprören skymmer sikten för barnets perspektiv! Genom att arbeta och utveckla metoder tillsammans i praktisk verksamhet lyfter vi samverkan till en ny nivå.

För att barn i utsatta miljöer ska få de insatser de behöver måste vi först och främst identifiera barnets behov och därefter se till att de får de insatser de behöver. Det klarar varken skola eller socialtjänst av var för sig. Tillsammans är det däremot möjligt. Inom projekt SamTidigt vill vi få till stånd just samtidiga insatser. Inte en kedja där olika insatser avlöser varandra. Tänk om vi kunde ge barn i utsatta miljöer alla de resurser de behöver, hela batteriet, med det samma, när de behöver dem.

Vilka förutsättningar och vilket stöd som krävs för att barnen ska kunna klara skolan varierar naturligtvis mycket från individ till individ. Vi måste utveckla metoder för gemensam kartläggning och gemensamma handlingsplaner för varje barn tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare. Då försäkrar vi oss om att insatserna är anpassade efter just deras behov. Elever som blir sedda, hörda och tagna på allvar får ökad motivation, bättre närvaro och skolresultat. Barn som upplever att de kan påverka, ser meningsfullhet och får framtidstro (KASAM – känsla av sammanhang och meningsfullhet, Antonovsky).

Nästa steg är kanske den största utmaningen – leveransen av de behövda insatserna. Vem ska göra vad och vem ska betala? Här måste vi tillsammans, inom projektet, utveckla en praxis som ger oss verktyg och en erfarenhet som vi sedan kan implementera i ordinarie verksamhet.

Per Germundsson har i sin doktorsavhandling från 2011 studerat just hur lärare och socialsekreterare samverkar kring det gemensamma uppdraget att hjälpa barn i utsatta miljöer. Han har identifierat tre huvudsakliga områden som möjliggör eller stjälper samverkan: regelverk, organisation och synsätt. Av dessa är den i särklass viktigaste faktorn synsätt: hur man ser på varandra, vilken kunskap man har om varandras professioner och vilken tillit man har till varandra. I SamTidigt måste vi att jobba med alla tre. Den största utmaningen blir att arbeta med synsätt. Att bygga tillit, förståelse och respekt för det egna och samverkansparternas uppdrag.

För att lyckas med det kommer vi att komplettera de gemensamma behovskartläggningarna med gemensamma handlingsplaner. Projektdeltagarna i respektive kommun kommer att förfoga över ett lokalt kompetensutvecklingskonto som ska användas för att nå projektmålen. Genom att koppla ihop den gemensamma kartläggningen med en gemensam handlingsplan kopplat till lokala utvecklingskonton undanröjs hindren på organisatorisk nivå. Utgångspunkten för projektet är dock att använda befintliga resurser smartare. Den lokala potten tjänar som hävstång och bränsle för att få snabb effekt. Målsättningen är att satsade resurser ska leva vidare i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Utifrån reella case får deltagarna möjlighet att utforska varandras regelverk och uppdrag.

Målsättning

Barn i utsatta miljöer och deras vårdnadshavare – ser sitt värde, klarar skolan och har framtidstro!

Professionella – stolta, nöjda, friskare och gladare medarbetare som upplever ökad arbetstillfredsställelse!

Organisationerna – genom projektet etableras och tränas organisationerna till att bli lärande organisationer som arbetar utifrån bästa tillgänliga kunskap, d.v.s. forskning, erfarenhet och barnets perspektiv.

Samhället – Skola och socialtjänst som tillsammans levererar rätt insatser och service i tid till barn i utsatta miljöer. Som en konsekvens optimeras användningen av de befintliga resurserna.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vet att de barn i utsatta miljöer som vi jobbar med är en heterogen grupp, och funktionsnedsättning är överrepresenterat i gruppen. Många gånger handlar det om osynliga och ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mycket av arbetet med tillgänglighet i projekt SamTidigt kommer att kopplas till lärandecirklarna och deras värdegrundsdiskussioner. Se mer om detta i avsnittet ovan om Jämställdhetsintegrering.

Vi möter personer med funktionsnedsättning överallt, som deltagare i projektet, som föredragshållare, samarbetspartners etc. och hela vårt projekt måste anpassas efter det. Utöver ett tillgänghetsperspektiv på själva projektverksamheten måste även projektets lokaler vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Likaså är det viktigt att tänka på tillgängligheten i projektets kommunikation och information. Hemsida, broschyrer med mera måste utformas så att de är tillgänglig för alla.

Fysisk tillgänglighet
- Lokaler som projektet kommer att bedrivas i ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
- Det ska vara enkelt att nå lokalerna med allmänna kommunikationer och för dem som har egen bil ska det finnas parkeringsplatser i nära anslutning.
- Övriga lokaler (hissar, toaletter etc.) ska vara tillgängliga

Tillgänglig verksamhet
- Aktiviteterna kommer att utformas på ett sådant sätt och förläggas till sådana tider att alla deltagare kan delta oavsett funktionsförmåga.
- Respektfullt bemötande av alla deltagare kommer att styra verksamheten. Västra Götalandsregionen har tagit fram ett utbildningsmaterial om bemötande som kommer att användas för ökad förståelse och kunskap.
- Tydliga strukturer i projektet innehåll kommer att eftersträvas
- Hjälpmedel eller andra former av stöd kommer att erbjudas till de deltagare med funktionsnedsättning som har behov av detta för att de ska kunna delta på lika villkor.

Kommunikativ tillgänglighet
-Projektets hemsida kommer att följa nationella och internationella riktlinjer för en tillgänglig webb
-Adekvata hjälpmedel kommer att finnas för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att erbjuda teckentolkning, informationsmaterial på lätt svenska eller information via internet/intranät. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga eller andra tekniska hjälpmedel.
-Hänsyn i materialvalet kommer att tas till personer med språksvårigheter
-Alla deltagare i projektet ska kunna delta i diskussioner och gruppaktiviteter som kan bli aktuella.

Informativ tillgänglighet
-Information i projektet görs tillgänglig för alla deltagare i projektet oavsett funktionsnedsättning.
-I all skriftlig information används tillgänglig svenska.
-Information ges både i text och i överskådliga bilder.
-All information kan tillgås i olika media (på papper, digitalt, vid behov som ljudinspelning eller i blindskrift)
-Datortillgänglighet för deltagarna kommer att tillgodoses.

Transnationellt samarbete

GR har från tidigare projekt goda erfarenheter av den inspiration, det lärande och den sammanhållning som ett transnationellt utbyte inom ramen för ett projekt bidrar med. Vi vill därför söka två-tre transnationella utbytespartners som arbetar i samma verksamhetsområde. Aktuella länder och utbytesorganisationer kommer att utses utifrån GR:s befintliga nätverk från tidigare transnationella utbyten.

Under mobiliseringsfasen kommer vi att identifiera relevanta transnationella aktörer. Vi tänker oss att utbytet främst sker på organisatorisk nivå där varje land bidrar med en workshop för att presentera och byta erfarenheter kring sin verksamhet. Till varje workshop åker en grupp på tio-femton personer. Dessa personer har valts ut bland all intresserad personal som ingår i projektet. Motprestationen för att få vara med är att dels tillsammans med projektledningen arrangera den svenska workshopen men också att delge sina erfarenheter från övriga workshops i samband med projektets konferenser, hemsida m.m. Utbytet bygger på att våra samarbetspartners täcker sina egna kostnader för resor och arrangemang.

Om ESF inte vill bevilja hela den budget som vi söker så kan projektet genomföras även utan den transnationella dimensionen även om det vore en förlust i kvalitet för projektet.

Deltagande aktörer

  • Arbetsmarknad o socialförvaltn
  • Barn o utbildningsförvaltning
  • Barn o utbildningsförvaltning
  • Barn och Ungdom
  • Barn/ungdomsförvaltningen Alingsås kommun
  • Individ o familjeomsorg IFO
  • Individ och familjeomsorg
  • Individ och Familjeomsorgen
  • Resurscentrum
  • Servicegruppen
  • Social och Arbetsförvaltningen i Partille kommun
  • Socialtjänsten
  • Utbildningsförvaltningen
  • Utvecklingsteam Barn o unga

Kommun

  • Alingsås
  • Kungsbacka
  • Lerum
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn
  • Öckerö