Logotyp på utskrifter

STEPS - Strategiskt Entreprenörskap i Skolan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSkaraborgs Kommunalförbund
KontaktpersonRoger Lundvold
E-postRoger.Lundvold@skaraborg.se
Telefonnummer070-6322995
Beviljat ESF-stöd18 828 906 kr
Total projektbudget18 828 906 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

STEPS är en strategiskt projekt för skolutveckling på alla nivåer som syftar till att underlätta omställningen från traditionell skolverksamhet till att anpassas till arbetsmarknadens behov. Målgruppen för projektet är rektorer, lärarlag och studie- och yrkesvägledare.

Bakgrund

Skolans organisering och lärandeprocesser har aldrig varit mer i fokus än nu, både i Sverige och i Europa. Inom hela Europa ställs krav på att utbildningsväsendet ska anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället och dess arbetsmarknad.

Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdomsarbetslöshet till att ha bland de högsta nivåerna för ungdomar i åldern 15-24 år. Ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit högre än EU-27 snittet sedan år 2004. Arbetslösheten och risken för utanförskap är aspekter som kopplas till behovet av förändrat pedagogiskt förhållningssätt inom utbildningsområdet i Sverige.

Redan 1989 uppmärksammade OECD de problem som samhällsutvecklingen medför för skolan. I en rapport från detta år kallad ”Towards an enterprising culture – A challenge for education and training”, analyserade man konsekvenserna av att samhällena blir allt mer föränderliga. Författarna betonade att skolning i entreprenörskap och förnyelse är en bildningsfråga, som gäller centrala kvalifikationer för alla ungdomar som ska gå ut i ett föränderligt samhälle. OECD slog fast att kvalitets- och den pedagogiska utvecklingen inte enbart kan begränsas till ämnen utan måste även inkludera skolans arbetsmetoder och processer.

2006 antog Europaparlamentet en europeisk referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Där beskrivs kompetenser som medborgarna behöver för att kunna uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och lyckas på arbetsmarknaden i vårt kunskapsbaserade samhälle. Bl.a. "Initiativförmåga och företagaranda", "Lära att lära" samt "Social och medborgerlig kompetens". De lyfter även fram att medlemsstaternas grund- och yrkesutbildningssystem bör bidra till att utveckla sådan kompetens hos alla ungdomar, medan vuxen- och fortbildningssystemen bör ge alla vuxna verkliga möjligheter att lära sig och underhålla sådana färdigheter och kvalifikationer.

Regeringen fastställde nyligen en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, som syftar till att stimulera entreprenörskap i utbildningen på alla nivåer. Skolverket fick under 2009 i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. Enligt Skolverket handlar detta uppdrag om ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det handlar om ämneskunskap och egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. För att den svenska skolan ska klara detta behövs en kraftfull kompetensutveckling för främst skolornas lärarlag och ansvariga rektorer.

Eva Leffler, fil.dr. i pedagogiskt arbete och verksam vid Umeå universitet, menar att entreprenörskap är ett förhållningssätt till lärande och inte ett ämne. Därför ska det entreprenöriella förhållningssättet finnas överallt i undervisningen. Till exempel genom att låta eleverna vara delaktiga genom planering, genomförande och utvärdering av lärandet. Det handlar också om en maktförskjutning mellan lärare och elev. Det handlar inte om att läraren ska abdikera som lärare eller som vuxen i klassrummet utan det handlar om att eleven ska ha makten över sitt lärande: att eleven känner att han eller hon lär för sin skull och inte för att tillfredsställa läraren. Det pedagogiska förhållningssätt som Eva Leffler beskriver måste ta hänsyn till arbetslivets verklighet med kortare produktcykler, snabbare förändringstakt och dynamiska kompetensbehov. Eva Leffler har tagit fram rapporten "Företagsamhet i företagsamma Halland - Erfarenheter och lärdomar från en grundskolas gemensamma satsning på företagsamt lärande" som bifogas i bilaga 1.

Genom Nuteks nationella entreprenörskapsprogram 2005-2008 utsågs Västra Götaland och Halland som pilotlän. Arbetet syftade till att regionerna skulle ta fram en strategi för ett samlat entreprenörskap och utarbeta en handlingsplan för hur arbetet med entreprenörskap skulle kunna leda fram till en långsiktig utveckling i regionen. Utifrån detta arbete har ett flertal framgångsrika utvecklingsinitiativ tagits i de olika delarna av Västsverige. (Läs mer om detta i bilaga 2) Viktiga steg har tagits för att skapa den entreprenöriella skolan, men ytterligare utvecklingsinsatser krävs för att inte gjorda investeringar ska gå förlorade. Detta projekt kan därför vara avgörande för den fortsatta utvecklingen i regionen.

En uppföljning från Forum för småföretagsforskning FSF 2009:1 "Den företagsamma skolan" (se bilaga 3) visar att även om det i kommunerna i Västra Götaland pågår ett mer eller mindre utvecklat arbete kring entreprenörskap i skolan är det också tydligt att detta handlar om omfattande processer om alla skolor och lärare ska omfattas. Fortfarande är inte alla lärare engagerade i arbetet på skolorna och enbart 18% av deltagarna hävdar att de helt och hållet utvecklat ett entreprenöriellt arbetssätt på sin skola. För de flesta har arbetet med att utveckla entreprenörskap i skolan enbart startat. En större del av deltagarna ser ett antal utmaningar som måste hanteras. Utmaningen handlar till största del om att engagera fler lärarlag i det organisatoriska arbetet kring entreprenörskap, och därmed få en samsyn kring definitionen av entreprenörskap i skolan och att det inte blir något som görs utöver vanlig undervisning utan att det istället är ett annat arbets- och förhållningssätt.

Det behövs kreativa och företagsamma skolor och utbildningsaktörer som kan, vill och vågar driva på utveckling i Västra Sverige och Europa. Entreprenöriell skolkompetens krävs för att säkra kvinnor och mäns framtida försörjningsmöjlighet, varje verksamhets fortlevnad och i förlängningen utvecklingen av ett hållbart samhälle. I samtliga medverkande regioners tillväxtprogram finns tydliga skrivningar om betydelsen att utveckla entreprenörskapet i skolan. Förarbetet inför ansökan har skett i nära samverkan mellan de fem kommunalförbunden i Västsverige. Ansvariga tjänstemän för utbildning, näringsliv och internationalisering har träffats vid tre heldagsövningar för att skapa en grundplattform och samsyn kring projektets inriktning och organisering. En mindre analys har gjorts över hur nuläget ser ut i varje deltagande region. Denna gemensamma analys bifogas projektansökan.

Syfte

Projekt STEPS ska utveckla och utöka deltagande skolors lärarlag och rektorers förutsättningar att skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola som bättre speglar arbetslivets och samhällets behov och förutsättningar. Detta ska främst ske genom verksamhets- och organisationsutvecklande insatser. Projektet kommer att arbeta med lärarlagsutbildningar, granska och utarbeta nya sätt att organisera sig kring elevers lärande och utvecklandet av entreprenöriella och jämställda skolstrukturer.

Målsättning

Mål som ska vara uppnådda efter mobiliseringsfasen:
• Styrgrupp och referensgrupp, med en jämn könsfördelning, är bildade
• Projektsamordnare och regionala processledare rekryterade
• Externa tjänster för kompetensutvecklingsinsatser och följeforskning upphandlade
• 5 000 skolpolitiker, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare och andra intressenter erhåller en
introduktion i strategiskt entreprenörskap i skolan.
• Avsiktsförklaringar mellan projektet och deltagande skolor undertecknade
• Kartläggning av deltagande skolors behov och lärande miljö
• Utbildnings- och implementeringsaktiviteter planerade
• Riskanalys genomförd
• Utarbetad plan för hur jämställdhetsaspekten ska belysas och implementeras i genomförandefasen.
• Översyn och fastställande av budget
• Fastställande av IT-stöd för information och kunskapsspridning
• Fastställa en mall för uppföljning av genomförandefasen med tydliga utfalls-, resultat- och effektmål.
• Rapport från mobiliseringsfasen.

Fastställda inriktningsmål för genomförandefasen:

• 20 deltagande skolor medverkar med alla sina arbetslag för att göra en genomgripande organisatorisk
verksamhetsutveckling med entreprenöriellt lärande som gemensam strategi.
• 60 deltagande skolor medverkar med minst ett arbetslag för att skapa en grogrund för fortsatt
verksamhetsutveckling med strategiskt entreprenöriellt lärande.
• Minst 100 skolledare deltar i kompetensutveckling för strategiskt entreprenöriellt lärande
• Minst 100 studie- och yrkesvägledare deltar i kompetensutveckling i strategiskt entreprenöriellt lärande för
studie- och yrkesvägledare.
• Minst 2400 lärare organiserade i arbetslag genomgår kompetensutveckling för att skapa ett entreprenöriellt
förhållningssätt i den skola man undervisar på
• Att få en jämn spridning av projektinsatserna i samtliga medverkande delregioner
• Ett slutseminarium och en internationell spridningskonferens genomförs.
• Att följeforskning sker som kontinuerligt följer och återför iakttagelser för en pågående lärprocess.
• IT-stöd för kunskaps- och informationsspridning används inom projektet
• Att alla projektets samverkansaktörer och deltagande regioner löpande varit delaktiga i projektets
processer och resultat.
• Att alla aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet har bidragit till att belysa skolornas förmåga
att arbeta genusmedvetet med entreprenörskap i skolan.
• Att projektdeltagare med någon form av funktionsnedsättning har haft samma möjlighet att delta i
projektets aktiviteter.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla utbildningar av skolpersonal kommer att förläggas till lokaler som är tillgängliga för personer med funktionshinder. Kompetensutvecklingsinsatserna är tillgängliga för all skolpersonal och vid behov kan utbildning ske virtuellt. Projektet kommer att verka i såväl virtuell som fysisk miljö. Om behov uppstår kommer dövtolk att anlitas. Stöd för dyslektiker kan också erhållas. Specialinstruktioner för att underlätta läsning av material i virtuell miljö kan tillgodoses liksom specialverktyg för att ändra inställningar i virtuella miljöer för att anpassa skriftlig information för synskadade och färgblinda personer. Eftersom projektet vänder sig till anställd skolpersonal förutsätts det att personer med funktionshinder har tillgång till de egna individuella hjälpmedel som den kräver. Tillgänglighetsperspektivet kommer att finnas med som en naturlig del i samtliga utbildningsinsatser. Ansvar för funktionsanpassning har projektets processledare och deltagande skolors skolledning.

Jämställdhetsintegrering

Syftet med vårt jämställdhetsarbete i STEPS är att ge stöd till skolans personal att medvetandegöra, förändra och följa upp hur de egna konkreta handlingarna i arbetet med entrepenörskap i skolan har betydelse för jämställdheten i samhället. STEPS ska visa hur attityd- och beteendeförändring i jämställdhetsfrågor kan skapas genom ett integrerat jämställdhetsperspektiv i utbildning för målgruppen på ett effektivare sätt än genom specifika aktiviteter.

Vi ser att jämställdhetsarbetet bör ske utifrån två ansatser:
1. Strukturellt jämställdhetsarbete – påverka skolans grundförutsättningar för att skapa lika villkor för
kvinnor och män.
2. Verksamhetsinriktat jämställdhetsarbete - att verksamheten ska bli genusmedveten så att eleven
behandlas likvärdigt oavsett kön.

De utbildningsinsatser vi avser genomföra under projekttiden kommer att integrera jämställdhet och demokrati som en naturlig del av utbildningen för skolledare, lärare samt studie- och yrkesvägledare (SYV).

Nedan beskrivs hur STEPS avser att jobba med att skapa medvetenhet, förändra och följa upp i projektets olika delar:
Skapa medvetenhet Förändra Följa upp

Kompetensutveckling/implementering A B C

Projektorganisation D E F

A Som en del i kompetensutvecklingsinsatserna ska vi skapa en medvetenhet bland skolpersonalen om hur
samhällets genusstrukturer påverkar skolans arbete och hur de egna konkreta handlingarna i skolans
vardagsarbete har betydelse för jämställdheten i samhället.

B Ge verktyg och processtöd till deltagande skolpersonal för att kunna jobba genusmedvetet med
entreprenörskap i skolan.

C I följeforskningen ska vi speciellt följa upp hur genusaspekten har implementerats i kompetensutveckling
och deltagarnas arbetsmetoder.

D,E Vi kommer att skapa en numerärt jämställd projektorganisation. Antalet män och kvinnor i styrgrupp,
referensgrupp och processledarteam ska ha fördelningen 40-60. Den kvalitativa aspekten kommer att
tillgodoses genom utbildning av processledare och styrgrupp. Projektledaren kommer att få stöd från
något av de regionala resurscentra för jämställd tillväxt i Västra Götaland eller Halland. I de fall så är
möjligt kommer vi att knyta an kommunernas genuspedagoger som ett stöd i deltagande skolpersonals
arbete med entreprenörskap i skolan.

F Hur jämställdhetsaspekten hanteras kommer att finnas med som en stående punkt på styrgruppens
agenda.

Den följeforskare som anlitas ska ha en kompetens inom jämställdhetsintegrering, och ska speciellt följa upp hur genusaspekten har implementerats i kompetensutveckling och deltagarnas arbetsmetoder.

Transnationellt samarbete

Region Halland har genom Enspire EU, Enterpeneurial Inspiration for the European Union, ett samarbetsprojekt med elva europeiska regioner kring frågan med syfte att ta fram rekommendationer för hur man på regional nivå kan främja entreprenörskap bland unga människor.
Genom STEPS samverkan med detta samarbetsprojekt ges deltagare från projektorganisationen möjlighet att medverka vid 4 konferenser i Europa och sprida erfarenheter och kunskap om STEPS.


Genom kunskapsöverföring från EU projekten GROWTH, Entris och PELP, som bedrivits eller bedrivs förnärvarande kan ytterligare jämförelser och kunskaper fås. Dessa projekt är kort beskrivna längre fram i detta dokument.

Samarbetspartners

  • Fyrbodal Kommunalförbund
  • GR Kompetens
  • Regionkansliet
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Sjuhärads Kommunalförbund

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö