Logotyp på utskrifter

SKY-Stark Kompetens och Yrkesstolthet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunalkontor, Tranemo
KontaktpersonMario Goran
E-postmario.goran@tranemo.se
Telefonnummer076 6430766
Beviljat ESF-stöd8 044 119 kr
Total projektbudget8 044 119 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

SKY-Stark Kompetens och Yrkesstolthet är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat mot 13 västsvenska kommuners kvinnodominerade serviceverksamheter och omfattar ca 2115 deltagare. Projektet har som mål att rusta deltagande kvinnor och män inom kost och lokalvård med god kompetens, bra självförtroende, stark yrkesstolthet och förutsättningar till ett fortsatt informellt lärande i den egna verksamheten. Deltagarna kommer att ta del av kompetensinsatser, samverka med andra yrkesgrupper, delta vid studiebesök och jobbskuggning på varandras arbetsplatser. Validering av kockar kommer även att genomföras för att styrka deltagarnas reella kompetens och stärka deras positioner på arbetsmarknaden. Förutsättningar för fortsatt lärande skapas genom SRY-handledarutbildning samt utbildning av utbildningssamordnare. Andra insatser rör bland annat bemötandefrågor, jämställdhet och tillgänglighet. Allt för att skapa medarbetare med yrkesstolthet, gott självförtroende och stark kompetens.

Bakgrund

Avser PO 1, inriktning 2.
PROBLEM
Kommunanställda kvinnor och män som arbetar inom kost och lokalvård saknar relevant utbildning/kompetens, har låg yrkesstolthet, dåligt självförtroende samt är lågt prioriterade när det gäller kompetensutveckling.
Genom en LFA genomförd med representanter från 13 deltagande kommuner framkom nedanstående:
BAKGRUND
•Utvecklingen går snabbt framåt och arbetssituationen kräver ständig fortbildning för de anställda. Ex. är mer IKT och ökade krav på miljö inom kommunerna. Nya material, certifikat, specialkost pga. kulturella, etiska, medicinska, religiösa skäl samt födoämnesallergier/ intolerans, ökad ålder (bil 1) mm kräver specialkost och internationella till lokala mål och direktiv är sådant som är i ständig utveckling.
•Idag arbetar ca 2115 i de deltagande kommunerna inom de verksamheter projektet rör. Av dessa är endast ca 4,6 % män vilket i sig visar på en stor ojämställdhet. (bil 2) Många saknar/har fel utbildning för det yrke de utövar. Det finns anställda som saknar den språkkunskap som krävs för att kunna inhämta information som krävs. Kartläggning av förkunskaper och språkkunskaper kommer att genomföras under mobiliseringsfasen och sedan presenteras i rapporten inför genomförandet.
•I en rapport som Arbetarskyddsstyrelsen tagit fram kan man ta del av lokalvårdares psykosociala arbetsmiljö. Bristande självförtroende och bristande yrkesstolthet är något som påpekas. (bil 3) Deltagande kostchefer indikerar en liknande situation för personal inom kostverksamheten. Kartläggning av den psykosociala hälsan kommer att genomföras i enkätundersökningen under mobiliseringsfasen.
•I lokalvård/kostverksamheten är ohälsotalen höga jämfört med alla kommunanställda i V Götaland. Orsakerna är förkylningar, privat problematik, psykiska besvär och förslitningsskador. Cheferna ser en tendens till förslitningsskador i tidigare åldrar än förr. Se bil 4
•Anställda inom kost/lokalvård har låg medelinkomst och arbetar deltid i större omfattning än andra både offentligt och privat. (bil 5 och 6)
•Frågor till chefer/arbetsled. i de deltagande kommunerna visar att de i förhållande till chefer inom andra verksamheter har lägre utbildningsnivå.
•Målgruppen är lågt prioriterade vad gäller kompetensutveckling.
•Chefer/arbetsled. upplever ett ökat krav på resultat/kvalitet från kommunens organisation, andra yrkesgrupper samt kunder/brukare.
•Målgruppen har idag en bristfällig dialog med övriga yrkesgrupper på sina arbetsplatser.
EFFEKTER/KONSEKVENSER
•Ständig utveckling och behov av fortbildning bidrar till svårigheter att hitta kompetent personal. Att ha personal med bristfälliga språkkunskaper kan bidra till onödiga missförstånd, dåligt självförtroende, rädsla för ny information, stagnation i arbetsuppgifterna, onödiga kostnader och i värsta fall konsekvenser för kunder/brukare. Effekten av utvecklingens tempo och avsaknad av kompetensutveckling i samma takt blir osäkerhet, icke effektivt utnyttjande av resurser, både tekniska och personella, bristande informationsspridning samt rädsla för det nya.
•Effekten av att ha en icke jämställd arbetsplats blir en lägre löneutveckling, då statistik tyder på att män tjänar mer än kvinnor. Det gör även vakanta tjänster mindre attraktiva.
•Effekten av att personal kost och lokalvård har dåligt självförtroende och saknar yrkesstolthet blir att man i konflikter inte kan stå upp för sitt yrke och sina arbetsuppgifter. Som chef/arbetsgivare saknar man känsla av befogenhet för att motivera sina utvecklingsbeslut samt budgetplaner.
•Effekten av ohälsotalen i yrkesgrupperna blir ökade kostnader, sämre kvalitet till kunden/brukaren samt svårare att rekrytera rätt personal vid omgående anställning. Det bidrar också till att göra arbetsplatsen otrygg.
•Låg inkomst samt många deltidstjänster bidrar till att arbetsplatsen mindre attraktiv då deltid leder till många arbetspass och låg lön ökar den privata problematiken och arbetsmiljön blir stressig.
•Då kost och lokalvård är lågt prioriterade vad gäller kompetensutvecklig leder det till sämre kvalitet och verksamheten blir mindre kostnadseffektiv. Personalen kräver mer direkt styrning och bristen av detta bidrar till dåligt självförtroende och osäkerhet samt psykisk ohälsa och fel och missförstånd.
•Då deltagande chefer/arbetsledare har lägre utbildningsnivå och lägre medellön än chefer på samma nivå inom andra verksamheter bidrar det till möjligheten att stå upp för sin verksamhet och kan även innebära en känsla av utestängdhet. En annan effekt blir att man saknar motivation att marknadsföra sin verksamhet samt ett dåligt självförtroende då man inte får gehör för sina förslag.
•Då de deltagande yrkesgrupperna idag har en bristfällig kommunikation med andra yrkesgrupper på arbetsplatsen leder det till missförstånd och brist på acceptans för varandras arbetsuppgifter och yrkesroller.
ORSAKER
•Vid förändring krävs det kompetensutveckling, något som målgruppen inte får medel till. Det handlar om stora personalgrupper och många har inte studerat på många år och vet inte hur man ska gå tillväga för att hitta information om utbildning eller att hitta vägar till fakta. Under mobiliseringsfasen kommer vi att kartlägga deltagarnas kompetensutvecklingsbehov.
•Orsaken till att kost/lokalvård är ojämnställda arbetsplatser är dels synen på att dessa yrken har lägre status. Låg lön och dåligt gehör från allmänhet och kollegor ökar ytterligare den attityd som präglar inställningen till dessa yrken. En vanlig föreställning är att ”vem som helst kan väl laga mat och städa”, speciellt kvinnor.
•Orsaken till deltagarnas dåliga självförtroende och brist på yrkesstolthet är dels direkt ansluten till andras syn på deras yrken. Det kan också kopplas till att kompetens de har inte finns verifierat på papper. Avsaknad av policys och strategier är en bidragande orsak till osäkerhet gentemot kunder/brukare och andra yrkesgrupper. Mobiliseringsfasen ger tillfälle att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och deltagarnas egna åsikter om sin situation på arbetsplatsen.
•De höga ohälsotalen beror till stor del i bristande ergonomikunskaper. Många lider av förslitningar och behöver kunskap om hur man är snäll mot sin kropp. Privat problematik och psykisk ohälsa kan eventuellt kopplas till det dåliga självförtroendet samt osäkerhet/otrygghet på arbetsplatsen. Det kan även kopplas till låg inkomst och dolda funktionsnedsättningar. Detta kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen.
•Deltidstjänster är många och vanliga bland målgruppens deltagare vilket leder till stress och en mindre attraktiv arbetsplats. Orsakerna till situationen är en lång tradition av deltidstjänster inom verksamheterna. Kartläggning om detta kommer att göras under mobiliseringsfasen men problemet är inte prioriterat att lösas inom ramen för projektet.
•Orsaken till att yrkesgrupperna saknar kompetensutveckling är just synen på deras yrkesroller. Att den förlegade synen ”laga mat och städa kan väl alla” lever kvar är ytterligare en orsak.
•Att cheferna/arbetsled inom dessa verksamheter känner en viss utanförskap kan bero på att man arbetar med yrkesgrupper som är lågt prioriterade. Det kan även bero på att man tidigare internrekryterade chefer utan adekvat utbildning ur yrkesgrupperna. Många av de chefer som varit med i utvecklingen av projektet har påpekat känslan av att den service de är ansvariga för tas för givet av både kunder/brukare och andra. Att deras verksamheter får dålig publicitet är även det en bidragande orsak till att konstant ursäkta sig.
•Kommunikation mellan olika yrkesgrupper som arbetar tillsammans är väsentlig för en god arbetsmiljö och förståelse för varandra. Orsaker till att den är bristfällig är bl. a. tid och prioritering. Att man idag har kostråd med olika yrkesgrupper leder inte till en bättre kommunikation på det arbetsmiljömässiga planet då det enbart rör den dagliga ruljansen. Det som saknas är möten om sakfrågor: temastyrda möten.

Målsättning

ÖVERGRIPANDE MÅL
• Ökad kompetens hos kommunernas serviceverksamheter.
• Ökad självkänsla hos anställda kvinnor och män i serviceverksamheterna.
• Ökad yrkesstolthet hos anställda kvinnor och män i serviceverksamheterna.
• Bättre service och kommunikation med kunder/brukare.
• Ökat lärande på arbetsplatserna/organisationerna.
• Stärkta roller på arbetsmarknaden.
• Ökad kommunikation med andra yrkesgrupper på arbetsplatsen.
• Minskad ohälsa relaterad till arbetsplatsen.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

MOBILISERINGSFAS:
I den kartläggning som kommer att genomföras under mobiliseringsfasen kommer frågor angående tillgänglighet samt funktionsnedsättningar att vara med och till vår hjälp kommer vi att ha processtödet för tillgänglighet. Den del av enkäten som är anonym kommer att innehålla frågor om deltagande kvinnor och mäns eventuellt dolda, synliga och kommunikativa funktionsnedsättningar. Detta för att kunna möta de behov som finns för att på bästa sätt tillgängliggöra projektet för alla deltagande kvinnor och män både under och efter projektets slut.
Då det i samtal med chefer och arbetsledare framgått att det finns deltagare som har kommunikativa tillgänglighetsbehov i form av bristande språkkunskaper, kommer vi under mobiliseringsfasen att etablera kontakt med översättare för att på så sätt kunna översätta nödvändiga dokument till de deltagare som har det behovet. Vi kommer även att, för dem med läs och skrivsvårigheter erbjuda mer lättlästa versioner av undervisningsmaterial i den mån det går att få tag i. De dokument vi själva producerar kommer finnas i ett lättläst alternativ om kartläggningen visar att behov finns.
Vi kommer även ha som krav att det företag som skapar hemsidan för projektet gör så enligt WCAG 2.0 standarden för tillgänglig webb.

Tillgängliga lokaler: Under mobiliseringsfasen kommer deltagare från varje kommun och varje enhet att få gå igenom sina lokaler med den checklista som finns tillgänglig på HANDISAMS hemsida. Detta för att se till att de lokaler deltagande kvinnor och män arbetar och utbildas i är så tillgängliga som möjligt.
De lokaler som kommer att användas vid utbildningsinsatser kommer att vara försedda med hörselslinga och om det efter den stora kartläggningen visar sig att det behövs kommer även andra behov att tillmötesgås i den mån det går. Ingen ska känna sig ovälkommen.
Om vi under vägen stöter på icke tillgängliga arbetsplatser och lokaler kommer vi att framföra detta till de chefer som deltar i projektet och detta ger dem medel att skapa en mer tillgänglig arbetsplats ur både fysisk och psykisk aspekt. Detta kan i sin tur skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och större delaktighet bland deltagande kvinnor och män.
GENOMFÖRANDEFAS:
Under genomförandefasen kommer en halvdags orienteringsutbildning kring tillgänglighet ur alla aspekter, fysisk, kommunikativ, informativ och tillgänglig verksamhet att genomföras. Processtödet för tillgänglighet kommer att hålla i denna utbildning och den riktar sig då mot deltagande kvinnor och män från alla deltagande aktörer i projektet. Deltagande kvinnor och män kommer då att få kännedom om vad tillgänglighet egentligen är och hur man kan använda sig av sin nya kunskap både i arbetslivet och i privatlivet.

Transnationellt samarbete

• vilka idéer om mervärden samarbetet kan ge

Tanken är att erfarenhetsutbyten med andra länder ska vidga vyerna för projektets deltagare. Hur arbetar man i andra länder med metodmatlagning, specialkost, egenkontroll och vilka bestämmelser har man att följa? Hur arbetar man med miljöfrågor inom kost och lokalvård? Vilka redskap använder man sig av inom lokalvård och kost? Hur ser genusfördelningen ut i andra länder inom samma yrke? Vilken kontakt har man med målgrupperna och hur samverkar man mellan olika yrkesgrupper? Frågorna är många som deltagarna kan få svar på. Att sedan också berätta och visa hur vi gör i Sverige, vad projektet arbetar med och hur planeringen ser ut under längre tid för deltagarna.

• era idéer om aktiviteter och hur ni planerar att integrera dessa i resten av projektet

Under mobiliseringsfasen kommer vi i den kartläggande enkätundersökningen ställa frågan till deltagande kvinnor och män om vilka länder de skulle vilja besöka. Vi vet redan idag att det finns kontakter och intressanta städer i Europa att besöka, men för att göra deltagarna så involverade och engagerade som möjligt vill vi ge dem tillfälle att påverka innehållet i projektets aktiviteter.
Tanken är att besöken ska innehålla flera olika delar beroende på vilka som åker och vart man åker. Idéerna är just nu att jobbskugga en kollega, studiebesök och öppna diskussioner med samma yrkesgrupp i form av workshops som styrs av redan förberedda frågor och teman.
Då de som åker utomlands i första hand kommer att vara SRY-handledare och utbildningssamordnare är tanken att dessa sedan ska informera sina kollegor om sina upplevelser. De ska också få skriva en var sin artikel eller resedagbok som sedan kommer att publiceras på hemsidan antingen i realtid eller vid hemkomst. Detta för att sprida sina erfarenheter till alla deltagare, allmänhet och press.

• era idéer om hur arbetet ska organiseras och finansieras

Då det rör sig om en deltagargrupp som är vana vid att bli lågt prioriterade och ovana vid att åka utomlands på erfarenhetsutbyte är tanken att resorna ska fungera som en morot för dem som under kartläggningen väljer att bli SRY-handledare samt utbildningssamordnare. Deltagare ur projektteamet och eventuellt chefer kommer att följa med gruppen. Det är projektteamet tillsammans med deltagare som kommer att arrangera boende och aktiviteter på plats genom täta kontakter med värdkommunen.
Då det är vi som står för ansökan om medel och är de som ber om att få komma tid är det även vi som står för kostnaderna vid besöket och för resor och boende.

Deltagande aktörer

  • Arbetslivsförvaltningen
  • Arbetsmarknadsenehten
  • Bollebygds kommun
  • Herrljunga kommun
  • Kommunkontoret Partille
  • Kommunledning
  • Miljö och stadsbyggnadskontore
  • Personalavdelningen Varberg
  • Samhällsbyggnadsförvaltningen
  • Serviceförvaltningen
  • Sjöbo kommundel
  • Social- och arbetsförvaltningen

Kommun

  • Ale
  • Bollebygd
  • Borås
  • Essunga
  • Falköping
  • Herrljunga
  • Lysekil
  • Partille
  • Svenljunga
  • Tranemo
  • Ulricehamn
  • Varberg
  • Åmål