Logotyp på utskrifter

SIKTA= Satsning, inventering, klienter, tillsammans, aktivering

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetslivsförvaltningen
KontaktpersonCamilla Jansson
E-postcamilla.jansson@boras.se
Telefonnummer0768-883909
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-02-01 till 2014-07-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Antalet personer som söker försörjningsstöd och bedöms ha under 25% eller helt sakna arbetsförmåga har ökat. För att vara aktuell inom Jobb Borås, behövs en uppskattad arbetsförmåga över 25 %. Förstudien avser att kartlägga hur bedömningen av arbetsförmåga kan förbättras, hur kompetens och bemötande kan öka, vilken samverkan och aktiviteter som finns, samt behövs för de som ligger under 25 %. Ställningstagande till enhetligt bedömningsinstrument bland socialsekreterarna ska göras. Hela processen ska genomföras med samverkansparter såväl internt i Borås Stad som med externa parter Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och målgruppens intresseföreningar mfl. Kartläggningsprocessen ska ligga till grund för genomförandeprojekt med avsikt att forma, testa och implementera nya kunskaper, aktiviteter och instrument. Erfarenhetsutbyte ska ske med liknande ESF projekt och i transnationella kontakter ska jämförelser göras för att optimera resultat och sprida kunskap.

Bakgrund

Jobb Borås är sedan årsskiftet namnet på en ny verksamhet med en samlad ingång för arbetsmarknadsinsatser inom Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Syftet är att på ett samordnat sätt möta behovet hos människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. Vidare är syftet att koppla ihop insatser och aktörer runt individerna med fokus på värdeskapande processer, där rätt aktör gör rätt saker i rätt tid. Arbetet sker i samverkan främst med Arbetsförmedlingen (AF) men även i viss mån Försäkringskassan(FK), andra offentliga parter och näringslivet.

Jobb Borås implementerades till stor del mot bakgrund av erfarenheterna från ESF- projekten Kedjan, MAST och det pågående KRUT. En uppskattad arbetsförmåga om minst 25 % krävs främst för vuxna för att vara aktuell inom Jobb Borås, vilket baseras på bedömning som socialsekreterarna gör utan bedömningsinstrument. Bedömningen ska också innefatta att individerna inte står för långt ifrån arbetsmarknaden. Idag används således inget bedömningsinstrument, vilket förstudien har som delsyfte att fånga behovet av. Befintliga sådana är Instrument X som tagits fram inom ramen för ESF projektet, KNUT. Intressant är även FK:s utredning (Av Jan Larsson 2013-01-14) som rör aktivitetsförmågeutredningen.

Inom försörjningsstöd har socialsekreterarna uppmärksammat ett växande antal individer med bedömd arbetsförmåga under 25 % som därmed inte är aktuella på Jobb Borås. De riskerar att fastna i långvarigt utanförskap och bli allt mer marginaliserade ju längre tiden går. Få insatser finns att tillgå för dem. Orsakerna till att individerna inte kommer vidare mot egen försörjning är många. Det finns idag ingen enhetlig och tydlig bild över individernas behov och varför de bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. Majoriteten bland vuxna som uppbär försörjningsstöd består av kvinnor, ofta medelålders och företrädesvis utrikesfödda. Utrikesfödda kvinnor har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden än svenska kvinnor, men också svårare än utrikesfödda män. Det konstaterar regeringens utredare Elin Landell som nyligen presenterat förslag som leder till att kvinnor ska komma in snabbare på arbetsmarknaden. Utredningen konstaterar att kvinnorna får både mindre och sämre typ av hjälp från AF än vad männen får. I etableringsplaner för kvinnor förekommer det enligt Landell att man lägger in aktivitet som att hämta barnen på förskolan, när de borde vara riktade till att komma snabbare ut i arbete. Sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor är i dag 60%, jämfört med 70% för männen. Det tar längre tid för kvinnorna att få sitt första arbete. Männen får ta del av arbetsmarknadsutbildningar 3 ggr så ofta som kvinnor, och kvinnor får ta del av arbetspraktik i mindre utsträckning än män enligt Landell.
Ur barnperspektiv är det också viktigt att kartlägga de personer som idag uppbär försörjningsstöd och bedöms stå långt ifrån arbete. En situation som annars ökar risken för socialisering och normalisering in i bidragsberoende. Bland ungdomar med en arbetsförmåga under 25 %, finns mest män med neuropsykiatriska funktionshinder. Kända konsekvenser för denna grupp är drogmissbruk och kriminalitet. Ofta finns misstanke om funktionsnedsättning. Tydligare utredning och ökad förståelse kring detta behövs. En del personer har hamnat mellan olika aktörers ansvarsområde och skulle med mer samlade resurser och insatser närma sig arbetsmarknaden. Många har diffus problematik såsom generell värk och/eller i kombination med psykisk ohälsa. Intressant bakgrundslitteratur är: En särskild utsatthet- om personer med funktionshinder från andra länder SOU 1998:139 och rapport: I vårt land finns inte ordet handikapp, invandrare med barn med funktionshinder berättar, Ulla Bohlin 2001 Lunds universitet.

Uppskattningsvis rör det sig om ca 1500-2000 individer som behöver kartläggas i någon form.
Borås Stad, Arbetslivsförvaltningen behöver få en samlad bild över behoven. Dessa måste kopplas till befintliga insatser och den samverkan som finns, vilken också behöver utvecklas. Ett sysselsättningsspår som försteg till Jobb Borås behöver sannolikt formas i en genomförandefas. Övriga offentliga aktörer som vården och FK måste finnas med i det framtida genomförandeprojekt som avses att söka medel för. Dialog med Sjuhärads Samordningsförbund kommer att ske löpande, särskilt utifrån deras sökta förstudie AKUT, liksom Vårgårda kommuns ansökan som rör personer i gränslandet mellan daglig verksamhet och arbete, Akveduct från Särverkan till Samverkan.

Frågeställningar som är relevanta för förstudien som Borås Stad, Arbetslivsförvaltningen söker finansiering för:
1.Hur många inom segmentet personer med bedömd arbetsförmåga under 25 % återfinns inom försörjningsstöd i Borås Stad?
2.Vad har dessa personer för behov och problematik som gör att de står långt ifrån egen försörjning?
3.Vilka resurser/verksamheter finns idag som är lämpliga för dem som har en arbetsförmåga under 25 %?
4.Vilka saknas eventuellt?
5.Kan förbättrad samverkan mellan försörjningsstöd, övrig IFO organisation i Borås Stad, Försäkringskassa, vård
m.fl. rikta insatserna bättre över tid och därmed undvika att människor har varaktigt försörjningsstöd?
6.Kan utökad och tidigare samverkan bidra till rörelse från daglig sysselsättning till en anpassad arbetsplats och anställning? Observera, fråga 6-8 kopplas till Vårgårda kommuns förstudie som de söker medel för.
7.Hur säkerställs att utvecklingspotentialen utvinns och gör det möjligt för individen att gå vidare mot arbete i någon form?
8.Hur säkerställs att personer med nedsatt förmåga under 25 % får möjlighet att växa och utvecklas utan initiala krav på lönearbete?
9.Kan ökad medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättningar/funktionshinder hos socialsekreterarna öka säkerheten i bedömningen av var i processen individen befinner sig utifrån arbetsförmåga?
10.Kan ett bedömningsinstrument underlätta och skapa standard i bedömningarna om upplevd arbetsförmåga?
11.Hur kan medvetenheten och kunskapen om tillgänglighet ökas och därmed möjligheten för anställningar i offentlig sektor, inom näringsliv och föreningsverksamheter? Observera, denna frågeställning kopplas till den ansökan som Sjuhärads Samordningsförbund lämnat för sin tänkta förstudie.
12 Behövs ett ändrat arbetssätt och organisering för att bättre möta berörd målgrupp ?

Behovet av att besvara ovanstående frågeställningar har visat sig i det ordinarie arbetet liksom i erfarenheter från projekt Kedjan, MAST och KRUT mfl, men uppfattningarna divergerar ifråga om antal personer, bedömningar, åtgärder och behov av samverkan. Detta behöver klarläggas. Idag föreligger en osäkerhet om vilka resurser som bör tillsättas och av vem, för att personerna ska nå utveckling och ta viktiga steg bort från varaktigt försörjningsstöd. Behovet av tidig och samordnad bedömning samt koordinerade åtgärder är påtaglig. En gedigen förstudie behövs för att i nästa skede kunna utveckla satsningarna, då tillsammans med samverkande aktörer som till största del finns inom ramen för Sjuhärads Samordningsförbund och inom Borås Stads olika förvaltningar.
Det behöver i förstudien analyseras på vilket sätt rutiner, ansvar, uppfattningar/attityder och kunskaper/kompetens kan förändras och förbättras till förmån för individens kartläggning och utvecklingsprocess. Därigenom sker en bättre matchning av aktiviteter som erbjuds.

De delar som är relevanta att samverka kring med Sjuhärads Samordningsförbund utifrån deras ansökan, består av attitydpåverkan och nya metoder. Gemensamma tvärgrupper kan hållas inom ramen för projekten, förutsatt att båda projekten beviljas medel. Perspektiven i de båda förstudierna kommer att komplettera varandra. Borås Stad, Arbetslivsförvaltningens utgår från ett myndighetsperspektiv medan Samordningsförbundets har sin utgångspunkt i ett underifrånperspektiv. Vårgårda kommuns sökta förprojekt berikar med kunskapsbredd kring delar av målgruppen.

Målsättning

Projektets övergripande mål är att erhålla en kvantitativ bild av behov hos berörd målgrupp och därmed optimera insatserna till gagn för individen och samhället, samt bidra till metodmässig utveckling i arbetet med målgruppen. Kunskapsnivån bland handläggare och berörda ska öka om olika typer av funktionshinder och annan problematik hos invidierna. Sannolikt bidrar det till ett förändrat arbetssätt och organisering. Behov av ett sk bedömningsinstrument ska fångas upp. Resultaten kan sedan spridas och utgöra en del av en kunskapsbank mellan berörda aktörer och i hela Sjuhärad.
Projektets övergripande mål är även att målgruppen ska närma sig den ordinarie arbetsmarknaden och att skapa en meningsfull sysselsättning utifrån att varje utvecklingspotential hos individerna har tagits tillvara. Deltagarna ska motiveras vidare till studier, arbete och sysselsättning som nästa steg. Ett viktigt delmål är att kunna ta del av Jobb Borås aktiviteter på vägen mot egen försörjning. För de individer som inte kan uppnå en ökad arbetsförmåga ska det finnas möjlighet till adekvat och meningsfull sysselsättning i någon form.
Fler och bättre samordnade arenor för samverkan mellan berörda aktörer (FK, Vården, AF, Kommun, näringsliv mfl) ska identifieras. Detta för att kunna införas i det framtida genomförande projektet. Utifrån behoven ska nya insatser kartläggas för att i genomförandefasen kunna realiseras. I nästa skede handlar det troligtvis om gemensamma mätpunkter för uppföljning och resultat inom några områden. Vårgårda kommuns liksom Sjuhärads Samordningsförbunds förprojekt kommer att vara extra intressanta ur den aspekten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med någon form av funktionsnedsättning är den primära målgruppen där kunskap, bemötande, attityd och bedömning är centrala frågor. Frågeställningar under förstudien handlar om på vilket sätt kunskap och kompetens hos handläggare och andra som möter målgruppen kan öka. Här ingår även frågeställningar om behov av ett sk bedömningsinstrument. När samtal i tvärgrupper genomförs ska tillgänglighetsaspekten beaktas. Förstudien utgår från Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och andra relevanta utgångspunkter inom området.


Transnationellt samarbete

Som en del i aktivitetsplanen kommer kontakter att tas med Danmark, Norge och ytterligare något EU-land tex Tyskland med jämförbar social struktur. Detta för att inhämta erfarenheter och kunskap om arbetssätt och åtgärder inom området. Om möjligt kommer statistiska jämförelser att göras.

Kommun

  • Borås